Vad kostar och vad ger Almedalsveckan?

Almedalsveckan är över för den här gången.

Jag var inte där och kan inte se att jag har jag fått ut något av den.

Medierna har rapporterat om politikernas utspel, det är allt.

Vad jag förstått är att mina skattepengar har använts för att myndigheter, kommuner, landsting och politiker ska kunna mingla med varandra med journalister, PR-folk och företag.

Vilket anses gynna demokratin. Men kan någon förklara för mig på vilket sätt det gynnar demokratin att etablissemanget träffas på en plats, visar upp sig för varandra och festar till.

Är det bra för demokratin att journalister frotterar sig med dem de är satta att granska?

Fanns det möjligen någon hederlig grävande journalist på plats som granskat spektaklet kritiskt?

Hur mycket skattepengar gick åt och hur användes pengarna? Vilka journalister krökade med vilka politiker? Hur redovisar skattefinansierade verksamheter sin medverkan?

Jag förstår att de som befinner sig på plats under Almedalsveckan tycker att det är kul och att en del företag raggar kunder, men vad kostar det oss skattebetalare och vad får vi ut av jippot?

Kan det finnas mindre kostnadskrävande alternativ som ger ett större demokratisk utdelning?

Almedalsveckan

DN

SvD Ledarsidan

Egypten och demokratin

Ta dig i akt för makthavare som säger ”Jag vill göra det som är bäst för hela folket”.Antingen ljuger de eller så har de inte begripit att det inte finns någon folkmening eller folkintresse. Folket är splittrat i olika, och inte sällan motsatta, ekonomiska, sociala och kulturella intressen och uppfattningar. Folkmeningen är en chimär.

Det är därför som en verklig demokrati bygger på öppna fria demokratiska institutioner, organisationer, projekt, verksamheter som kan uttrycka och formulera de olika intressena och kanalisera dem i det politiska livet.Det kan vara politiska partier, fackföreningar, ett fritt näringsliv, folkrörelser, bildningsorganisationer, religiösa-, politiska och ekonomiska föreningar o.s.v. ned till små lokala projekt.

En verklig demokrati väger och balanserar olika intressen mot varandra, gynnar överenskommelser och kompromisser.Samhället vilar på gemensamma regler för hur intressekonflikter ska lösas.Polis, militär och domstolsväsende, lag och ordning står fria från formella lojaliteter med någon intressegrupp men övervakas av demokratiskt valda representanter för de olika intressegrupperna.Ekonomiska, sociala och kulturella lojaliteter ska inte ensidigt få möjlighet att påverka politiska och myndighetsbeslut. All myndighets- och maktutövning ska vara öppen för insyn för medborgarna.Demokratin gynnar medborgarnas respekt för oliktänkande, tolerans mot avvikande och deras tillit till demokratins spelregler. Åsikter och intressen måste fritt få uttryckas.Ingen intressegrupp – religiös, politisk, ekonomisk, kulturell eller social – har monopol på sanningen.

Arbetet och produktionen genererar ett ekonomiskt överskott som fördelas på investeringar och konsumtion enligt överenskomna politiska mål.

Det mesta av detta brister i diktaturer. Balans mellan olika intressen har ersatts av tvång och dekret.Därför är det omöjligt att en diktatur plötsligt, över ett år, ska fungera som en fullständig demokrati .Utvecklingen i Egypten är ett tydligt tecken på detta.Allmänna val infördes och hölls, president och parlament valdes. Men presidenten och den valda regeringen gynnade ensidigt brödraskapets intressen. Oppositionen saknade ekonomiska, sociala och kulturella möjligheter att sätta emot.

Folkmassan, eller mobben om man så vill, även om den är miljonhövdad, är inte representativ för hela folket. I folkmassan döljer sig intressemotsättningarna som snart kommer att slita den inbillade ”folkviljan” i stycken.

Militären är inte garantin för balansen mellan intressemotsättningarna eftersom den själv är en intressegrupp och själv är splittrad i olika intressen. En liten grupp militär kan ta makten, i militärens eller folket namn, men någon demokrati kan den inte garantera.

Det är därför som ”revolutioner” mycket sällan leder till demokrati utan oftare till dess motsats.

DagensArenaSvD NyheterSvD Brännpunkt
SvD Blogg
SvD

Mauricio Rojas SvD
DN ledare

 

Vad kommer efter Mursi?

Mursi är i demokratisk ordning vald till Egyptens president. Brödraskapets parti vann parlamentsvalet 2011/2012.

Vanligen brukar resultatet av allmänna val betecknas som ett uttryck för ”folkmeningen”.

Men då ett ”folkligt uppror” inte godkänner valresultatet utan efter ett år kräver presidentens avgång tycks det vara ett annat sorts uttryck för en annan sorts ”folkmening”.

I mediernas rapportering tycks de massiva protesterna och ultimativa kraven från folkmassan vara ett uttryck för demokrati.

Men vad är egentligen demokratiskt i den processen?

Även om jag anser att valresultatet som gav Alliansen regeringsmakten var åt helvete måste jag acceptera resultatet och erkänna att Reinfeldt o Co. har regeringsmakten fram till att de förlorar den i ett nytt val.

Ett sånt accepterande av valresultatet, även om det går mig emot, är en viktig del av demokratin.

Kan det vara så att det Egyptiska folket inte riktigt lärt sig demokratins regler?

Och om Mursi störtas, vad kommer i stället?
Det finns ingen motkandidat.

Det finns bara två organiserade maktgrupper i Egypten: Brödraskapet och militären.

Det är troligt att det är de som gemensamt, eller var för sig, kommer att avgöra utgången av konflikten.

 SvD

SvD
SvD
DN
SvD Ledare
SvD Nyheter

Går vi mot utveckling eller katastrof?

Visserligen ökar det materiella välståndet i delar av världen, men allt för många människor tvingas till otrygghet, svält, förtryck, utnyttjande, katastrofer och för tidig död.

För oss som får del av välståndet är den övriga mänsklighetens lidande ofattbar. Men vi kan inte blunda för eller ignorera det verkliga läget i världen.
Gör vi det riskerar vi att våra barn och barnbarn får dela olyckorna.

Några fakta om läget i världen:

45 miljonerflyktingar är utan hem, inkomst, och trygghet.
20 miljoner av flyktingarna är barn. Väpnade konflikter, inbördeskrig, etniska motsättningar, klimatförändringar och arbetslöshet tvingar människor att fly från hem och normalt liv.
De flesta av de katastrofer som tvingar människor till flykt orsakas av människan.
Leder till: Fattigdom, sjukdom, kriminalitet, kulturell utarmning, främlingsfientlighet,

UNHCR 

Amnesty 

Klimatförändringar som människan ger upphov till
Utom de ”naturliga” klimatförändringarna orsakas många förändringar av människans påverkan: T.ex. skogsskövling, föroreningar, överexploatering av icke förnyelsebara resurser, markförstöring,
Leder till: Förändringar i stratosfärens ozonlager, förändringar i ekosystemen och förlust av biologisk mångfald, förändringar i hydrologiska system och tillgången på sötvatten, påfrestningar på livsmedelsproduktion, urbanisering och konflikter.
Människor tvingas fly undan miljökatastrofer och fattigdom.
Det finns även naturliga klimatförändringar men de som orsakas av människa kan vi göra något åt.

WHO 

SMHI 

Världsbanken 

FN:s miljöprogram 

Krig och konflikter dödar
Krig och konflikter mellan stater och nationer, inbördeskrig  och terrorism leder till miljoner människors död, lemlästande och lidande. Konflikterna orsakar flyktingproblem, materiell och mänsklig förstörelse och deformation.

Sipri 

Arbetslösheten i världen ökar
Den globala arbetslösheten ökar stadigt de närmaste åren. År 2017 kommer 210 miljoner människor vara utan arbete. Det betyder tretton miljoner fler människor utan jobb jämfört med idag, enligt internationella arbetsorganisationen ILO.
Arbetslösheten ökar mest i de industrialiserade länderna.
Leder till: Utanförskap, kriminalitet, fattigdom, sociala konflikter, främlingsfientlighet,

ILO

ILO2 

Fattigdom och svält
Även om fattigdomen minskar i många regioner av världen finns den kvar inom stora områden.
Världens fattigdom leder till svält, trafficking, kriminalitet, prostitution, barnarbete, sociala klyftor, bristande tillit.
En rapport från Rädda Barnen visar att två och en halv miljon barn dör av svält varje år. Det är 300 barn per timme.

Sida 

Världsbanken 

D:o

FN:slivsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, 

Rädda Barnen 

Världslivsmedelsprogrammet, FN:slivsmedelsprogram (World Food Programme, WFP) 

Förtryck, våldsregimer, kriminalitet, överexploatering av människor
Överallt i världen utsätts människor för dödshot, förtryck och diskriminering av andra.
Fackligt och politiskt aktiva förföljs och mördas, människorättskämpar fängslas, regimer förtrycker folk, ekonomiska maktgrupper utnyttjar fattiga människor,

Globalportalen 

ITUC-CSI 

LO-TCO- Biståndsorganisation 

Sociala, ekonomiska och kulturella klyftor ökar
De rika blir rikare de fattiga fattigare. Klyftorna skapar mindre sammanhållning och förståelse mellan olika grupper av människor.

World Economic Forum 

Globala strukturproblem
Ohållbara ekonomiska, sociala och kulturella strukturer hindrar en sund och human utveckling av jordens resurser.
Finanssystemen fungerar inte längre som motor för arbete och produktion.
Ekonomiska, sociala och kulturella maktstrukturer som inte är demokratiska utan bygger på elitism blir allt mäktigare. Allt färre människor har allt större makt över allt fler.
Korruption.

FN:s regionala informationskontor 

Människors dogmatiska tänkande, extremism , fanatism och dumhet
Många ideologier och religioner kräver lydnad under en enda fastslagen orubblig sanning.
Fanatism och bokstavstroende leder till konflikter och förtryck av oliktänkande och minoriteter.
Totalitära regimer och diktaturer utestänger oliktänkande från samhället.

Amnesty International 

Sjukdomar som beror på människans verksamheter
Många sjukdomar skapas på grund av mänskliga aktiviteter. En osund arbetsmiljö eller förstörd miljö ger cancer och andra sjukdomar. Exploatering av människor, missbruk av droger, onödig smittspridning  skapar stora problem för alla människor.

WHO

WHO2

Globalportalen 

Forum Syd 

FN:s regionala informationskontoer förEuropa 

World Resources Institute 

Fattiga i Bangladesh bidrar till svenskt skrytprojekt

Kapital bildas genom överskott från allas vårt arbete.

Vi lever i ett ekonomisk sinnrikt system som gör att detta kapital samlas, dels hos privata kapitalister (genom lönearbetet) och dels hos staten (genom skatterna).

De privata kapitalister som samlat kapital från löntagarnas arbete satsar, i bästa fall, kapitalet i nya projekt som kan inbringa ytterligare kapital.

Det är så vårt globala samhälle går framåt, arbete skapas och det är så den ekonomiska tillväxten sker.

Det är inget omoraliskt i denna ordning. Denna globala ordning som byggts upp under tusentals år  garanteras genom internationella lagar och förordningar, sedvanerätt och tradition.

När familjen Persson  i H&M satsar kapital i Bangladesh och köper arbete av textilarbetare där  gör Persson en god gärning eftersom han ger de arbetslösa bangladeshierna arbete. Som tack för detta avstår de bangladeshiska textilarbetarna från en del av sin lön så att Persson kan bygga upp mer kapital.

Det är inget omoraliskt i den ordningen för det är så vårt ekonomiska system fungerar.

Nu läser vi om att H&M och Wallenbergs, genom sina stiftelser, tillsammans satsar 800 miljoner kronor i ett nytt fint Nobelcenter i Stockholm.

– Vi är naturligtvis väldigt tacksamma för att vi har fått de här donationerna som gör det möjligt för oss att realisera det här. Det är så mycket att vi bedömer att det nu går att driva projektet vidare, säger Lars Heikensten, vd för Nobelstiftelsen.

Åt vilket håll Heikensten riktar sin tacksamhet framgår inte av artikeln.

Kanske tänker han på löntagarna i hela världen. De som skapat H&M:s och Wallenbergs stiftelsekapital.

SvD

DN

SVT

Se upp för listbögarna!

Vi behöver förenklingar för att orientera oss i tillvaron. Men förenklingar innebär samtidigt en risk för att man missar helheter och sammanhang.

Tillvaron rymmer en oändlig mångfald där allt är i rörelse och förvandling och där allt påverkar vart annat.  Inte ens den mest gedigna vetenskapliga avhandling kan redovisa denna mångfacetterade verklighet.

Det är således inte konstigt att mediernas nyhetsrapportering innehåller förenklingar.

Däremot verkar det som om förenklingarna blir allt enfaldigare och mer vanliga och samtidigt får allt större genomslag i samhällsdebatten.

Ett exempel på det är alla dessa rankinglistor.

Här är några av de aktuella:

Sveriges bästa arbetsplatser 2013.

Bästa arbetsplats för vem? Hur bedöms arbetsplatsen?

Världens lyckligaste folk.

Vad är lycka? Är lycka detsamma för alla Australiensare?

Sveriges mest sårbara kommuner.

Undersökningsföretaget WSP använder sex olika kriterier. Kan det finnas andra och fler?

USA:s allra mest hatade företag .

Vilka hatar? Hur uttrycks hatet?

Sveriges bästa kommun att bo i.

Se min blogg 

Landets bästa skolkommuner.

Den korrigerade versionen blev inte mer sann än den gamla.

I dagen SVD Näringsliv pekar ekonomijournalisten Andreas Cervenka på den förenkling som kanske påverkat samhällsdebatten mest: BNP.

Det gäller att se upp för statistik- och listbögarna. De utgör en samhällsfara.

Jag var med om att starta kravaller

Min ungdom inträffade för 60 år sedan och jag växte upp i stockholmsförorten Hammarbyhöjden.

Naturligvis fanns ingenting att göra för oss ungdomar på lördagskvällarna så vi drog in till Söder och knallade Götgatan upp och ner i hopp om att något skulle hända. Vi var inte ensamma eftersom många förortsungdomar gjorde detsamma.  Vi träffade jämnåriga från Enskede, Gubbängen, Johanneshov, Årsta, Hökarängen och andra söderförorter.

Ibland samlades vi i små grupper då vi stod på trottoarerna och snackade.
Det dröjde aldrig länge förrän polisen var där och skingrade på oss.

En vinter i början av 50-talet stod vi ett gäng, högst tio ungdomar,  vid Björns Trädgård utanför Mjölkbaren. Några poliser kom fram och befallde oss att skingra på oss.

Ovanför gatunivån fanns, och finns fortfarande, en terrass med en liten balustrad. Vi gick upp dit och började krama snöbollar som vi lade upp på balustraden. Efter att ha lagt upp ett avsevärt antal projektiler gick vi ner och ställde oss på trottoaren nedanför. 

Snart var polisen där igen. Vi började käfta emot . Efter en stund blev poliserna så provocerade att de drog sina sablar. Vi knatade upp på terrassen och bombarderade snutarna med snöbollar. Vi såg det som en lek. Men det gjorde inte polisen. De saknade humor och snart stod et par polisbilar på gatan och fler poliser började jaga oss ner för Götgatan.

De enda som på den tiden försökt göra något för ungdomen var Södermalmskyrkan som hade öppnat sina portar för oss vilsna ungdomar. Vi brukade ta en paus i värmen och lyssna på frälsis sånger.  Dit tog vi vår tillflykt. Deras lokaler fylldes av stojande ungdomar och polisen följde efter. Vild tumult uppstod. Det var i det läget som äldre killar, antagligen notoriska bråkstakar, dök upp och på gatan utanför och lyckades välta en polisbil. Skyltfönster krossades och det som vi sett som en lek i tristessen slutade i riktiga kravaller.

De kravallerna som då uppstod var inte de första. Polisen hade säkert Götgatskravallerna  (påskkravall​erna )1948 och Berzeliikravallerna 1951 i gott minne när de ständigt beordrade oss att skingra oss.

”Våra” kravaller var trots allt, i jämförelse med dagens i Husby, ganska beskedliga.

Men det var också stor skillnad i förutsättningar.

De allra flesta av oss förortsungdomar på 50-talet hade fått en hygglig skolgång i folkskolan, vi kunde räkna med att få jobb när vi slutat skolan, vårt utanförskap var inte lika stort som dagens husbyungdomars och vi hade någon form av framtidstro. Visserligen kände vi oss utanför vuxensamhället men trots allt kände vi att vi var på väg dit.

Kravaller har förekommit av och till efter världskriget. De har haft olika karaktär. Hötorgskravallerna 1965, kårhusockupationen  och båstadskravallerna 1968 samt  reclaim the City 1999, 2006 och 2007 hade uttryckligen politiska orsaker och motiv.

Göteborgskravallerna initierades och trappades upp av ytterlighetspolitiska grupper som lyckades få med sig missnöjda ungdomar.

Berzelikrvallerna 1951 liknade de kravaller som jag var med om på Söder samma år, eller om det nu var året efter. Irritation mellan ungdomar och poliser som trappas upp till kravaller med hjälp av ett fåtal avancerade bråkstakar .

Vilken sorts kravaller de i Husby är vet vi inte ännu men jag skulle inte bli förvånad om det är extremgrupper som är den tändande gnistan.

SvD Kulturdebatt

SvD

SvD

SvD Opinion

DN

AB
DN Kultur
DN Sthlm
DN

Tidigare bloggat i ämnet