Kampen mot löntagarna – Sverige på väg att integreras med omvärlden

Vi i Sverige njuter av att kunna köpa billiga och moderiktiga kläder, härliga sylter och goda viner.
I andra änden av den produktionskedja som möjliggör vår relativa lyx finns de som tillverkar våra varor.
Sveriges Radio P1 har idag ägnat dem en tanke.

På den Thailändska landsbygden far värvare runt och raggar folk till bärplockning i Sverige. Avtalen med plockarna är ensidigt dirigerade av företagen och lovar bärplockarna 17500 kronor i månaden i lön. De fattiga bönderna lånar till resan och deponeringsavgift i förhoppning om att tjäna pengar under tre månaders bärplockning i Sverige.
Innan de far tillbaka till sina byar har de förlorat allt, arbetsgivaren har rymt med alla pengar och bärplockarna återvänder till sitt land med jätteskulder.
Mer om detta i SR P1 Kaliber reportage av Randi Mossige-Norheim
Men lingonsylten är god.
Även chilenska viner är goda.
Men arbetsförhållandena på vinlandet Chiles vingårdar är dåliga, det visar flera studier.
Sverige är en stor vinimportör men vad vet vi om vad som händer ute på vingårdarna?
Fyra av tio arbetar utan kontrakt, ackordslönerna sjunker och fattigdomen hårdnar. De arbetare som vill organisera sig fackligt hotas till livet av arbetsgivarna, enligt ett SR 1 Ekot reportage av Ivan Garcia

Skål tamefan!

Här i Sverige har regeringen monterat ner arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverkets anslag har minskats och arbetslivsforskningen praktiskt taget utplånats sedan Alliansen fick makten.
Skyddsombud och fackförbund kan påpeka arbetsmiljöbrister, men deras möjligheter att påverka har minskat. Lyssna på SR P1, nyheter i dag.



Alliansens arbetslinje innebär att alla ska jobba till varje pris.
Arbetarrörelsens arbetslinje innebär dessutom ett mänskligare arbete till alla.

Slavarbete berikar svensk kapitalist

Enligt Sveriges Radio P1 idag har runt 300 kambodjanska textilarbetare blivit avskedade sedan de strejkat för högre löner. Många av textilarbetarna arbetar för klädjätten H&M.
Textilarbetarna, mest kvinnor, säger att deras minimilön på motsvarande 410 kronor i månaden inte går att leva på.

H&M lägger ut större delen av sin tillverkning på underleverantörer i fattiga länder. Underleverantörerna betalar sina anställda minimilöner som inte går att leva på. Arbetsförhållandena i dessa företag motsvarar de europeiska på 1800-talet.
I somras protesterade textilarbetare i Bangladesh mot låga löner och usla arbetsförhållanden.
Polis tog till våldsamma metoder för att skingra de minst 15000 demonstranterna i Bangladesh huvudstad Dhaka.
År 2008 låg den genomsnittliga lönen för en textilarbetare i Bangladesh på 1,70 kronor per timme och klädjätten H&M köper 200 miljoner plagg varje år från 90 leverantörer.
Enbart H&M sysselsätter runt 200 000 människor i Bangladesh.

Hennes & Mauritz är Sveriges största börsbolag med ett börsvärde på drygt 351 miljarder kronor.
Genom att köpa billig arbetskraft i fattiga länder, som Kambodja och Bangladesh, och sälja produkterna i den rika delen av världen kan H&M:s ägare samla på sig enorma rikedomar.
Stefan Persson, som är en av världens rikaste män efter att ha ärvt företaget av sin far, har en förmögenhet motsvarande 22,4 miljarder dollar, kontrollerar 34,6 procent av kapitalet och 68,2 procent av rösterna i klädjätten H&M.

Var det någon som sa att klassklyftorna inte existerar?

Världens mest överbetalda yrkesgrupp

Bengt Ericson är en av Sveriges mest driva ekonomijournalister. Hans senaste bok ”Den nya överklassen”(Fischer&Co 2010) är en skildring av en samhällsklass vars livsstil är fjärran från vad övriga svenskar kan tillåta sig.

På sidan 284 i boken skriver han angående finansmäklarnas höga bonusar:
”De höga belöningarna är förvånande, med tanke att det inte rör sig om något särskilt svårt arbete.
Att utföra en hjärnoperation är svårt. Att dirigera en symfoniorkester är svårt. Att med en knapptryckning effektuera en kunds aktieköp kräver klart mindre begåvning. Som en tidigare bankdirektör har förklarat det för mig: “Du söker en aktie och får upp två kurser på skärmen. Den ena är en köpkurs, den andra en säljkurs. Du lägger dig mitt emellan och får en snittkurs, sedan är det bara att trycka på knappen. Ett enklare jobb får
man leta efter.”

I dag berättar E24 att ytterligare en bonusfest är att vänta på Wall Street. Ersättningarna landar i år på 942 miljarder kronor vilket är ungefär hälften av den totala svenska lönekakan.
De svenska bonusarna kommer att följa efter.

Det märkliga är att bonusarna inte följer de resultat som finansmäklarna uppnår.
Även om deras spådomar inte slår in får de sina svindlande ersättningar.
Bengt Ericson nämner i sin bok är hur bolaget Aktie-Ansvar, med flera fonder i PPM, år 2008 tappade 40,3 procent. Trots det fick vd Stefan Carlenius en bonus på 10,5 miljoner kronor för året.

Det är våra pengar det handlar om.

SvD

Om att alltid ha rätt

Det finns ingen eller något i världen som alltid har rätt.
Den som påstår att ”marknaden” alltid har rätt har alltså fel.

Påståendet faller på att det som är rätt för den ene kan vara fel för en annan.
Rätt i ett sammanhang kan vara fel i ett annat.
Vad som är rätt kan diskuteras och ifrågasättas.
Ingenting är statiskt. ”Alltid” finns således inte.

Däremot är det vanligt med påståenden om att X alltid har rätt.
Vanligen är det dogmatiska fundamentalister som påstår det för att rättfärdiga sina egna handlingar.

De eller det som påstås alltid ha rätt är bl.a
Påven, gud, Allah, bibeln, koranen, Stalin, fürern, il Duce, marknaden, folket, naturen…

Se upp för övermänniskan Wahlroos i trafiken!

Marknader har alltid rätt, hävdade Sampos ordförande Björn Wahlroos ett föredrag i Nasdaq OMX:s lokaler i Stockholm i går. Finanskrisen beror på misslyckade regleringar sa han.
Som liknelse tog han ett exempel med en flerfilig motorvägsinfart till en större stad; alla ska till samma punkt och kommer även att komma dit ungefär samtidigt, men den som har en snabbare bil och hela tiden söker luckor och byter fil kommer att göra det aningen snabbare än de övriga.

Wahlroos talar maktens språk, den starkes rätt att ta sig fram på andras bekostnad. Ett och annat trafikoffer får man bortse från, hänsyn till medtrafikanter är bara tjafs, trafikregler är ett hinder. Kontentan av hans resonemang är: Det är människor som han som ska fatta de viktiga besluten och inga djävla demokrater ska hindra honom.

Att marknaden också kräver offer i form av barnarbete, utsugning av människor, miljöproblem bekymrar inte en sådan man.

Man kan vara anhängare både av fria marknader och konkurrens utan att, som Wahlroos, hänge sig åt gammal unken socialdarwinism och snudd på fascistiskt sätt att se på tillvaron.
Han bevisar dock sin egen tes: Med makt och pengar kan man stå och föreläsa vilket skit som helst.
Att han fick rungande applåder efter sitt anförande gör inte saken bättre.

E24

Affärsvärlden
SR

Hur uppkommer arbetslöshet?

När jag läser Kungliga Vetenskapsakademiens motivering (populärvetenskaplig information) för årets ekonomipris kommer jag att tänka på Eric Westerberg som har konstruerat och byggt en egen miniubåt. När han sjösatte och provkörde ubåten i Sikeå hamn i Robertsfors, september 2007, var medierna där för att rapportera.
Jag minns det hela för Erics kommentar efter en lyckad provtur:
¬– Nu har jag bevisat att den fungerar i praktiken, återstår bara att bevisa det i teorin.

Enligt Vetenskapsakademien har de tre forskarna förädlat den klassiska ekonomins syn på marknaden där köpare och säljare finner varandra omedelbart utan kostnader.
Forskarna har visat att det är mer komplicerat än så och att det ofta är svårigheter för köpare att finna säljare och vice versa.

Denna upptäckt kan kanske vara en bragd i teorin men knappast i det praktiska livet.
Den klassiska teorin om köpare och säljare på marknaden härrör från Adam Smith, som levde samtidigt med Gustav III och Bellman. Något måsta väl ha förändrats i teorin fram till 1970.
Under de två hundra åren har åtskilliga arbetsköpare och arbetskraftssäljare, i praktiken, erfarit att det finns åtskilliga brister i marknadens effektivitet.
Den vanligaste slutsatsen har därvid varit att det har funnits för mycket arbetskraft i förhållande till lönearbeten.

Vetenskapsakademien säger att ”De tre pristagarnas insatser hjälper oss att förstå --- uppkomsten och utvecklingen av arbetslöshet.”
Jag läser och läser men begriper inte hur.

Kanske är problemet med ekonomiska matematiska modeller att de inte tar hänsyn till sociologiska, politiska och kulturella faktorer i sammanhanget.
Frågan är hur mycket av mänskliga relationer man kan beskriva med hjälp av matematik.
De matematiska modellerna verkar utgöra ett slutet system liknande cirkelresonemang.
Enligt akademien handlar det om ”grundforskning” vilket får en att misstänka att forskningen sker i en kontext som innebär att den ekonomiska vetenskapen är lika exakt som naturvetenskaperna. Men är den det?

Ett angränsande problem är att modellerna i sig, även om de lyckats beskriva komplicerade sammanhang, är tämligen statiska. I verkligheten uppstår, i mänskliga relationer, ständigt nya faktorer och variabler som påverkar skeendet och skapar nya tendenser. De nya tendenserna möts av motkrafter, eftersom den mänskliga tillvaron är dialektisk med ständigt motverkande och växelverkande krafter.
Verkligheten är dynamisk. Teorin är statisk.

Tar modellerna hänsyn till att tillgången på kapital kan variera i tid och rum?
Att krediter kan vara tomma? Att skuldkriser plötsligt uppstår?
Kan modellen tillämpas på arbetsmarknader i tredje världen där barnarbete är vanligt?
Är teorin generell och lika tillämpbar på marknader för byggarbetskraft i Nepal som för bankpersonal i NewYork? Eller för typiska kvinnobranscher som vården?

När det gäller valet av pristagare vore det också intressant att få veta vilka alternativa teorier som bedömts av priskommittén.
Jag fortsätter att försöka förstå vilken prisvärd insats de tre forskarna belönats för.
Den kan ju vara bra fastän jag inte förstår. Men jag vill gärna begripa en så fin teori som förklarar arbetslösheten.

Vad har de fått pris för?

Med min begränsade fattningsförmåga försöker jag förstå vilken stor upptäckt som de tre gjort som fått årets pris i ekonomisk vetenskap av Sveriges riksbank.
Jag utgår från att det verkligen är en stor upptäckt eftersom de fått priset och eftersom en massa ekonomer säger att de är värda priset.
Och eftersom de är forskare vid respektive Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, MA, USA, Northwestern University, Evanston, IL, USA och London School of Economics and Political Science, Storbritannien måste de ju vara ena hejare på ekonomi.

Men jag vill förstå vad de har gjort. Så jag läser tidningarna om pristagarnas upptäckt.

DN:s Johan Schück skriver att pristagarnas sökteori inte är särskilt kontroversiell utan snarare är ”ett sätt att tänka”.
– Den här synen på arbetsmarknaden är ganska etablerad vid det här laget. Att arbetslöshet ofta kan bero på att arbetssökande och arbetsgivare inte alltid hittar varandra så att man därför kan ha arbetslöshet och vakanser samtidigt.
Hela teorin utgår ju från att marknaden har stora brister. En av bristerna just är att man har för dålig information och att det tar tid att söka sig fram mellan köpare och säljare på flera marknader, till exempel bostadsmarknaden.”

Ja det kan ju vara värt för många att veta, som inte redan visste det, att marknaden inte är perfekt.
Men vilken är säljare och vilken är köpare i sammanhanget?
Och vad är det som köps och säljs?

Jag fortsättar med att försöka få svar på den frågan genom att läsa fler tidningar.

- Pristagarna visar hur marknader fungerar i verkligheten, säger sekreteraren i priskommittén Peter Englund till SvD.

Vad bra!

En av forskarnas slutsatser är att högre a-kassa ger högre arbetslöshet.

Om man nu kan använda teorin på andra marknader så kanske det är så att om man höjer skadeförsäkringspremierna så ökar olyckorna?
Eller om man sänker nobelprissummorna så ökar antalet nobelpristagare?

Har jag förstått rätt så lanserade de tre forskarna sin teori redan på 70-talet. Sedan dess har arbetslösheten ökat. Har politikerna inte använt sig av forskarnas nya kunskaper? Eller, hemska tanke, har inte de heller förstått?

Än så länge har jag inte fått svar på mina frågor, de har bara blivit fler, men jag fortsätter att försöka förstå.
Finns det kanske någon därute som kan förklara?