Äras dem som äras bör

En parad med 22 mumier färdades från ett museum till ett annat i Kairo på påskafton.

Den egyptiska huvudstaden upplevde en påkostad fest här om dagen när de 18 kungarna och fyra drottningarna i mumieform fick ett nytt hem.
Kungarna och drottningarna levde i Egypten för cirka 4000 år sedan.

I dag beundrar vi Cheops pyramid i Egypten från 2550 f.Kr. Vi häpnar inför Colosseum i Rom, uppförd mellan 70 och 80 e.Kr. Och vi beundrar Notre Dame i Paris, byggd 1163–1345.
Var det, som det brukar heta i historieböckerna, faraonerna som byggde pyramiderna, kejsarna som byggde palatsen och biskoparna som byggde katedralerna?

Du vet redan svaret. Du vet att det i böckerna heter att Cheopspyramiden ”var byggd av och för den egyptiske faraon Khufu (2620–2580 f. Kr.)”, att ”Kejsar Vespasianus ( 9 -79  e. Kr) började bygget av Collosseum som slutfördes av hans son Titus (39-81) ” och att det var ”biskopen Maurice de Sully (1120-1196) som ansåg att den dåvarande Pariskatedralen var ovärdig sitt uppdrag och rev den till grunden kort efter sitt tillträde som biskop i Paris.” Och så byggde han Notre Dame.

Du känner kanske till att det var Ferdinand de Lesseps  (1805-1894)  ”som skapade Suezkanalen”. Bygget av Suezkanalen påbörjades år 1858.
Det var den före detta franske konsuln i Kairo, Ferdinand de Lesseps, som tog initiativet till kanalbygget. Han brukar därför nämnas som Suezkanalens skapare.
Som sådan blev han 1870 hedersborgare i London, 1873 ledamot av Franska vetenskapsakademien och ledamot av Franska akademien 1885. Hans staty restes i Port Said 1900.

Men de som egentligen skapade kanalen var de egyptiska tvångsrekryterade lantarbetare, fellahs, som med enkla spadar och primitiva skottkärror forslade undan ökensanden.

Under de tio år som det tog att bygga kanalen deltog en miljon man. De arbetade i tolvtimmarsskift där dagstemperaturen kan nå 50 grader.  Kolera, smittkoppor och dysenteri härjade bland arbetarna. Det beräknas att omkring 100 000 av arbetarna dog under kanalbygget.
Stora kanaler var populära byggprojekt under 1800-talet.
Under bygget av Panamakanalen som öppnades 1914 dog 27 500 arbetare.

Sedan Suez- och Panamakanalerna blev klara kunde de euroepiska kolonialmakterna och amerikanska överklassen ta hem betydligt större vinster genom kortare sjöfrakter.

Världens i dag högsta byggnad, den 828 meter höga Burj Khalifa i Dubai, har fått sitt namn till ära av Förenade Arabemiratens president Khalifa bin Zayed Al Nahyan (1938-).
Men det var inte han som byggde utan enligt uppgift Samsung C&T Corporation.

Att det egentligen var totalt över 12 000 människor, varav tusentals asiatiska gästarbetare, som ofta under slavliknade arbetsförhållanden, uppfört tornet sägs inte så ofta i officiella sammanhang. Totalt krävdes 22 000 000 arbetstimmar för att bygga det.

Majoriteten av de kläder vi köper billigt i dag är sydda i länder som Kina, Kambodja och Bangladesh där skyddet för arbetarnas rättigheter är svagt. Kvinnorna som är anställda i fabrikerna jobbar upp till tolv timmar om dagen, sex dagar i veckan, men kan i de allra flesta fall ändå inte klara sig på sin lön.

För att inte tala om alla dessa krig.
Som då ”Gustav II Adolf drog ut i krig mot Ryssland”.

Kungar, generaler och nationer vinner och förlorar krig. I historien blir de hjältar, misslyckade losers eller djävlar.
Men alla miljoner stupade och lemlästade okända soldater och civila är alltid krigets stumma offer.

Och dras namn är glömda.

Bara under andra världskriget dog omkring 55 till 60 miljoner människor. Fem gånger Sveriges hela nuvarande befolkning.

Och du vet redan att det är historikerna som skriver som om det vore enskilda personer eller företag som byggde, men att det i själva verket var det tusentals slavar, kvinnor, invandrare, tjänare och tjänarinnor, drängar och pigor, arbetare, hantverkare, lantbrukare, daglönare, ingenjörer, arbetsledare och skattebetalare som, genom sitt vardagliga arbete, alla bidrog till byggandet av pyramiderna och palatsen.

Till bygget av Notre Dame i Paris gick det åt flera hundra arbetare vart tionde år under de drygt 180 åren som bygget pågick.

Bakom varje storverk finns tusentals arbetare som genom sitt arbete förverkligat dem.

Det var alla dessa som, utan stora ord och åthävor, bara skötte sina dagliga sysslor. Om dem och deras villkor berättar inte historien så mycket för oss.

Generation efter generation av arbetare och slavar har genom sitt arbete skapat grunden för dagens ekonomiska, sociala och kulturella värld.

Ingen fäste deras tankar och arbetsinsatser på pergament och papper, deras namn flög aldrig över jorden utan försvann med dem i graven.

 

SvT Flytt av faraoner 

Cheopspyramiden 

Colosseum 

Notre Dame i Paris 

Suezkanalen 

Burj Khalifa i Dubai 

Fellāh 

Samsung C&T Corporation

Kläder SvT 

 

 

 

 

 

Att vara svensk är att kunna köpa billiga kläder

Att vara svensk är en sak, att vara medmänniska är något annat.

Medan vi diskuterar hur man ska bli svensk, dör industriarbetare runt om i världen på grund av sin fattigdom. De betalar priset för att vi ska kunna köpa billiga kläder och för att fam. Persson ska kamma hem stora vinster.

Vårt välstånd vilar på andras fattigdom.

Medan vi demonstrerar för arbete åt alla i vårt land tjänar vi på arbetslösheten i Bangladesh.

Att vara svensk är bl.a. att kunna köpa billiga kläder utan att ägna världsfattigdomen en tanke.

Första majfirandet borde återigen vara en manifestation för internationell solidaritet.

SvD

Expressen

Expressen, ledare

SvD

DN

SvD, ledare

Otacksamma textilarbetare i Bangladesh

Tiotusentals textilarbetare i Bangladesh protesterade mot låga löner och arbetsvillkor genom att storma fabriker i flera städer i Bangladesh.
Minst tre människor dödades och hundratals skadades i den bangladeshiska staden Chittagong när polisen använde tårgas och gummikulor under oroligheter på söndagen.
Flera leverantörer till H&M tvingades stänga.
För ett år sedan höjdes landets minimimlöner från cirka 160 kronor i månaden till 290 kronor, men arbetarna anser att textilföretagen inte har genomfört löneökningarna som de skulle.
Omkring 3,5 miljoner bangladeshier är anställda inom textilbranschen som står för 80 procent av landets export.

Tydligen är inte textilarbetarna nöjda med att H&M och andra hyggliga företag ger textilarbetarna arbetstillfällen. Tänk om inte H&M vore så bussiga. Textilarbetarna skulle leva i armod och fattigdom. De otacksamma rackarna är alltså så fräcka att de dessutom vill ha högre löner och bättre arbetsförhållanden. Begriper de inte att det skulle höja priserna på kläder i den rika delen av världen? Tänker de inte på konsekvenserna av sina oansvariga protester?
Kännare, som t.ex. Lisa Marklund, som minsann har rest i de textilproducerande länder, har ju konstaterat att det inte är synd om textilarbeterskorna. Vet de inte om det?
Hur länge ska vi tolerera denna otacksamhet från dem som vi praktiskt taget försörjer genom att köpa deras produkter?
DN

Privata affärer

SR


Marios blogg

Slavarbete berikar svensk kapitalist

Enligt Sveriges Radio P1 idag har runt 300 kambodjanska textilarbetare blivit avskedade sedan de strejkat för högre löner. Många av textilarbetarna arbetar för klädjätten H&M.
Textilarbetarna, mest kvinnor, säger att deras minimilön på motsvarande 410 kronor i månaden inte går att leva på.

H&M lägger ut större delen av sin tillverkning på underleverantörer i fattiga länder. Underleverantörerna betalar sina anställda minimilöner som inte går att leva på. Arbetsförhållandena i dessa företag motsvarar de europeiska på 1800-talet.
I somras protesterade textilarbetare i Bangladesh mot låga löner och usla arbetsförhållanden.
Polis tog till våldsamma metoder för att skingra de minst 15000 demonstranterna i Bangladesh huvudstad Dhaka.
År 2008 låg den genomsnittliga lönen för en textilarbetare i Bangladesh på 1,70 kronor per timme och klädjätten H&M köper 200 miljoner plagg varje år från 90 leverantörer.
Enbart H&M sysselsätter runt 200 000 människor i Bangladesh.

Hennes & Mauritz är Sveriges största börsbolag med ett börsvärde på drygt 351 miljarder kronor.
Genom att köpa billig arbetskraft i fattiga länder, som Kambodja och Bangladesh, och sälja produkterna i den rika delen av världen kan H&M:s ägare samla på sig enorma rikedomar.
Stefan Persson, som är en av världens rikaste män efter att ha ärvt företaget av sin far, har en förmögenhet motsvarande 22,4 miljarder dollar, kontrollerar 34,6 procent av kapitalet och 68,2 procent av rösterna i klädjätten H&M.

Var det någon som sa att klassklyftorna inte existerar?