ILO det okända FN-organet

Med tanke på att arbetet är grunden för all ekonomisk, social och kulturell utveckling är FN-organet Internationella arbetsorganisationen, ILO,  märkligt okänd.

Svenska medier rapporterar sällan om ILO:s arbete. Även fackförbundstidskrifterna är dåliga på ILO.
LO-tidningen Arbetet och Svenskt Näringslivs tidning Näringslivet har dock en hygglig bevakning.

Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Arbetare, företagare och regeringar är representerade.

Internationella arbetsorganisationen grundades 1919 och har sitt säte i Genève i Schweiz. Organisationens mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor som en förutsättning för fred mellan och inom nationerna emot barnarbete och människohandel.
ILO publicerar en omfattande årlig sammanställning över internationell arbetsmarknadsstatistik i Yearbook of labour statistics. Child Labour Statistics är en sammanställning av webbplatser med nationell och internationell statistik över barnarbete.

År 1969 tilldelades organisationen Nobels fredspris

Den 20 maj öppnas den 109:e sessionen för den internationella arbetskonferensen (ILC) den största internationella sammankomsten tillägnad arbetsvärlden. Mötet är i år virtuellt. Företrädare för regeringar, arbetsgivare och arbetare från 187 ILO-medlemsstater deltar. Förutom att diskutera viktiga arbetsfrågor, diskuterar, antar och övervakar delegaterna internationella arbetsnormer och fastställer ILO: s globala agenda och budget.

Den svenska ILO-kommittén är regeringens beredningsorgan i ILO-frågor, bland annat vid utarbetandet och godkännandet av nya konventioner samt tillämpningen av de ILO-konventioner som Sverige ratificerat.

Här kan du uppdatera dina kunskaper:

ILO 
InternationalLabour Organization Facts , Nobelkommittén 
”ILO och de nordiska arbetsministrarna i främsta ledet ikampen för det nya arbetslivet”. Arbeidsliv i Norden. 
ILO Newsroom 
Svenska ILO-kommittén 
Yearbook ofLabour Statistics 
ChildLabour Statistics  

 

Kan krig undvikas?

Krig är inte bara en stor mänsklig katastrof för dem som direkt drabbas utan också en miljökatastrof och kapitalförstörare av stora mått. Flyktingskarorna ökar. 70,8 miljoner människor är på flykt. Människor dör och generationer skadas.
Ett storkrig, med atomvapen, riskerar att utplåna hela mänskligheten.

Det krigas för fullt i världen: Jemen, Afghanistan, Saudiarabien, Iran, Syrien, Nigeria, Sydsudan, Kamerun, Ukraina, Venezuela, Israel-Palestina för att nämna några. USA och Ryssland ligger bakom en del. Kina och Nordkorea hotar.
Jag har inget vetenskapligt underlag för påståendet att 99 procent av jordens befolkning inte önskar krig utan vill ha fred. I varje fall torde det vara en majoritet som vill ha fred.

Och det finns fredsrörelser. Bara i Sverige kan nämnas Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Kristna Fredsrörelsen, Kvinnor för fred, Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, Svenska muslimer för fred och rättvisa , Internationella arbetslag, Läkare mot kärnvapen och Artister för fred och andra yrkesgrupper mot kärnvapen för fred. Därtill finns Sveriges fredsråd, en paraplyorganisation som samlar vissa fredsorganisationer i Sverige. Svenska fredskommittén , Svenska kvinnors vänsterförbund, Greenpeace.
Palestinagrupperna arbetar med ungefär samma målsättning som fredsrörelsen i Israel.
Dessutom finns Svensk-irakiska solidaritetskommittén, Irakiska demokratiska föreningen, Somaliska föreningen, Svensk-kubanska föreningen
Liknande rörelser i samma mängd finns i många länder.
Institutioner som arbetar för fred: Svenska FN-förbundet, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, SIPRI.

Ändå krigas det för fullt. Varför?
Ett svar är att människor alltid krigat. Krig ligger liksom i människans natur.
Å andra sidan är ju flertalet människor fredliga.
I min ungdom var jag anställd som lärling hos en målarmästare som ansåg att det behövdes krig för att då och då reducera ett befolkningsöverskott. Som fjällämlar vilka under lämmelår minskar sin population då födan inte räcker till för alla.  Hade han rätt?
Eller kan mänskligheten, med sitt förnuft, upprätta avtal om fredsplikt ungefär som dem som gäller på svensk arbetsmarknad?
Hur kan FN bli en makt som kan stoppa krig?

Kommer det någon fredsduva som kan frälsa världen från detta onda?

Varför gör politikerna ingenting?

Vi – folket – har till skillnad mot politikerna förstått allvaret i den globala uppvärmningen. Så därför måste det till en folkopinion som kan väcka de styrande. 

En variant på denna uppfattning är att politikerna vet, men inte vågar göra något för att de då riskerar att förlora väljare. Men varför skulle inte politikerna veta det som alla ”vi” andra vet? Frågan är vad politikerna kan göra.

Klimatförändringarna liksom många andra, ekonomiska, sociala och kulturella problem, eller som det heter utmaningar, är globala.
Som sådana måste de lösas globalt.

FN räknar med att det finns 201 självständiga länder i världen. Alla med olika politiska system. Alla med regeringar av skilda ideologier. Alla med olika ekonomiska intressen och med större eller mindre global makt. Om de är demokratiska stater finns det olika partier med skilda åsikter om vad som bör göras. Alla har olika förutsättningar för att lösa sina energiproblem. Några eldar med kol eller olja, andra kör med kärnkraft, en del har resurser för vattenkraft o.s.v.

Utvecklingsländernas ledare anser att det är industriländerna som exploaterat naturresurserna under flera hundra år så varför ska nu de, när de ska komma ifatt, hindras av inskränkningar.
Skilda ekonomiska intressen - ägare av multinationella företag, producenter, investerare, fondspekulanter m.fl. - står bakom de olika energislagen.
Vi, folket, är alltså inte en enhetlig hop utan splittrade i oändligt många intressefraktioner med ofta motsatta föreställningar om vad som bör göras. Vi är inordnade i olika ekonomiska, sociala och kulturella nivåer i samhällshierarkin.
Låt oss säga att de flesta människor har förstått vad vetenskapen kommit fram till, nämligen att klimatförändringarna starkt påverkats av mänsklighetens överanvändning av fossila bränslen. Ändå fortsätter ”vi” att som aldrig förr att köra bensindrivna fordon. Vi flyger mer än någonsin. Använder kolkraft som aldrig tidigare. Regnskogar skövlas, arter decimeras, hav skitas ner, luft försämras. Kan det vara för att det är mest rationellt för ”oss”?
”Lösningarna” på problemen t.ex. elbilar skapar nya klimatproblem. Elbatterierna kräver exploatering av nya naturresurser och kemiska produkter.
Och vad betyder "folkmeningen"?
En stor majoritet av världens befolkning – vi - vill inte ha krig. Ändå krigas det ständigt. Ett tredje världskrig hotar att bryta ut. Ett upptrappat handelskrig mellan världens största ekonomier, strid om oljeresurser och andra intressekonflikter triggar statsledningar att använda sina militära resurser. Upprustningen är i full gång. Vapenindustrin ser gärna att de kan sälja mer och bli av med sina lager.
Ingen nationell regering rår på de ekonomiska, sociala och kulturella strukturer som styr utvecklingen. Och så länge kapitalismen samtidigt levererar välstånd vill ingen göra någon förändring.

FN är väl bäst lämpad för att göra något, men FN är beroende av att de 193 medlemsländerna kommer överens. FN har satt upp 17 globala mål för att göra världen bättre.

Allmänheten om klimatet 2018 En kvantitativ undersökning omden svenska allmänhetens syn på lösningar för klimatet, Naturvårdsverket 

SvD Därför blundar du för klimathotet 

Världens skulder – du betalar

När G20-mötet inleds i Sydkoreas huvudstad Seoul den 11–12 november har de politiska ledarna en del att prata om.

* I en ny rapport från kreditinstitutet Standard & Poor’s, S&P, ”Global Aging 2010: An Irreversible Truth”, bedöms att statsskuldbördan i de flesta utvecklade ekonomierna når ohållbara nivåer på över 300 procent av BNP inom 40 år. Framförallt är det den åldrande befolkningen som leder till omfattande förändringar i de ekonomiska tillväxtutsikterna runt om i världen.

* Samtidigt är ett valutakrig under uppsegling mellan den nya ekonomiska stormakten Kina och USA/EU.
USA anklagar Peking för att undervärdera sin valuta, yuanen och på så sätt ge kinesiska företag konkurrensfördelar som skadar den amerikanska arbetsmarknaden och exportsektorn.
Valutakriget kan ge upphov till handelskrig som kan sluta i att de olika länderna skyddar sina varor genom höga tullar på utländska produkter. Kort sagt en världsomfattande protektionism lurar om hörnet.
I samband med IMF:s och Världsbankens årsmöte i Washington i fredags sade USA:s finansminister Timothy Geithner att den globala ekonomiska återhämtningen riskerar att brytas om länder fortsätter att gräla om växelkurspolicy och tävla om export.
* Den amerikanska dollarn fortsätter att försvagas.

* Chefen för USA:s centralbank Federal Reserve Ben Bernanke vill se snabba åtgärder för att tygla det skenande amerikanska budgetunderskottet. Han varnar för att ett misslyckande kan resultera i en allvarlig kris.
Årets budgetunderskott uppgår till 1,47 biljoner dollar och utgör enligt Bernanke "ett reellt och växande hot".
Närmare 70 amerikanska städer är nära bankrutt och har bett staten om pengar. Enbart i Michigan finns 37 städer som inte klarar av att betala sina skulder. Det är inte bara amerikanska delstater som har fått hjälp av centralbanken Federal Reserve, Fed, med sina budgetunderskott. Allt fler amerikanska städer har fått be staten om hjälp det senaste året.
En allvarlig ekonomisk kris i USA återverkar direkt på den svenska ekonomin.

* Ekonomen Larry Kotlikoff anser att vårt moderna finanssystem bygger på ett pyramidspel som för eller senare leder till katastrof. En ny kollaps kan därför inte uteslutas.

* Under 2008 orsakade de 3 000 största företagen i världen miljöskador för motsvarande cirka 15 000 miljarder kronor. Nu varnar en FN-studie för att miljökostnaderna kan hota våra framtida pensioner.
Den totala kostnaden för miljöförstöringen i världen 2008 uppgick till svindlande 44 000 miljarder kronor, vilket motsvarar 11 procent av den globala bruttonationalprodukten, enligt en studie från FN-organet UNEP FI och PRI.
Priset för miljöskadorna översteg därmed med bred marginal de kostnader som drabbade pensionsspararna i samband med finanskrisen, skrev Dagens Nyheter.

Världsfattigdomen, vattenbristen i världen, flyktingarna runt om i världen och andra problem inte att förglömma.

När kommer räkningen på alla skulder? När kommer makthavarna att börja reagera? Vilka som ska betala?
Nå det vet vi ju.

Sydsvenskan
E24
E24
E24
Affärsvärlden
SvD
Veckans Affärer
Veckans Affärer

Kan en global valuta hindra krig?

Internationella valutafonden, IMF, varnar för att världens länder riskerar ett valutakrig om de försöker lösa inhemska problem genom växelkurser.

I det sammanhanget kan det vara värt att påminna om att Kinas centralbankschef, Zhou Xiaochuan, inför G20-mötet i London den 2 april 2009, föreslog en ny global valuta. Den skulle användas för handel, investeringar, för världsmarknadspriser på basvaror och för de multinationella företagens bokföring.
Den globala valutan skulle hanteras av den internationella valutafonden IMF.
De 185 medlemsländerna i IMF äger andelar på samma sätt som aktieägare äger aktier i ett bolag. Andelarna kallas SDR, special drawing rights. Värdet på den globala valutan skulle kopplas till värdet på dessa andelar. Därmed skulle valutans värde inte falla även om enskilda länder hamnar i kris.
”En super-suverän valutareserv som sköts av en global institution kan användas både för att skapa kontroll och likviditet”, skrev Zhou.
”Det minskar risken för framtida kriser avsevärt och ökar också möjligheterna att hantera en kris.” skrev han.

Ett liknande förslag kom upp i Bretton Woods efter andra världskriget, för 65 år sedan,
när IMF bildades. Då presenterade ekonomen John Maynard Keynes (1883–1946) ett projekt för framtidens världshandel ”International Trade Organization (ITO)” vilken, tillsammans med Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken (IBRD), skulle utgöra en av de tre hörnstenarna i en ny ekonomisk världsordning inom ramen för FN.
Enligt detta förslag skulle ITO vara understödd av en internationell centralbank, en internationell clearingunion, The International Clearing Union, ICU, som skulle utfärda en global valuta för handel, kallad bancor.
Orsakerna till att ITO aldrig blev av är att USA blockerade den men det fanns även andra politiska orsaker.
Kan Keynes förslag kanske hindra att valutakriget bryter ut på riktigt?
E24
Veckans Affärer
E24
SvD
Expressen
DN
Veckans Affärer
SR
Sydsvenskan