Världens skulder – du betalar

När G20-mötet inleds i Sydkoreas huvudstad Seoul den 11–12 november har de politiska ledarna en del att prata om.

* I en ny rapport från kreditinstitutet Standard & Poor’s, S&P, ”Global Aging 2010: An Irreversible Truth”, bedöms att statsskuldbördan i de flesta utvecklade ekonomierna når ohållbara nivåer på över 300 procent av BNP inom 40 år. Framförallt är det den åldrande befolkningen som leder till omfattande förändringar i de ekonomiska tillväxtutsikterna runt om i världen.

* Samtidigt är ett valutakrig under uppsegling mellan den nya ekonomiska stormakten Kina och USA/EU.
USA anklagar Peking för att undervärdera sin valuta, yuanen och på så sätt ge kinesiska företag konkurrensfördelar som skadar den amerikanska arbetsmarknaden och exportsektorn.
Valutakriget kan ge upphov till handelskrig som kan sluta i att de olika länderna skyddar sina varor genom höga tullar på utländska produkter. Kort sagt en världsomfattande protektionism lurar om hörnet.
I samband med IMF:s och Världsbankens årsmöte i Washington i fredags sade USA:s finansminister Timothy Geithner att den globala ekonomiska återhämtningen riskerar att brytas om länder fortsätter att gräla om växelkurspolicy och tävla om export.
* Den amerikanska dollarn fortsätter att försvagas.

* Chefen för USA:s centralbank Federal Reserve Ben Bernanke vill se snabba åtgärder för att tygla det skenande amerikanska budgetunderskottet. Han varnar för att ett misslyckande kan resultera i en allvarlig kris.
Årets budgetunderskott uppgår till 1,47 biljoner dollar och utgör enligt Bernanke "ett reellt och växande hot".
Närmare 70 amerikanska städer är nära bankrutt och har bett staten om pengar. Enbart i Michigan finns 37 städer som inte klarar av att betala sina skulder. Det är inte bara amerikanska delstater som har fått hjälp av centralbanken Federal Reserve, Fed, med sina budgetunderskott. Allt fler amerikanska städer har fått be staten om hjälp det senaste året.
En allvarlig ekonomisk kris i USA återverkar direkt på den svenska ekonomin.

* Ekonomen Larry Kotlikoff anser att vårt moderna finanssystem bygger på ett pyramidspel som för eller senare leder till katastrof. En ny kollaps kan därför inte uteslutas.

* Under 2008 orsakade de 3 000 största företagen i världen miljöskador för motsvarande cirka 15 000 miljarder kronor. Nu varnar en FN-studie för att miljökostnaderna kan hota våra framtida pensioner.
Den totala kostnaden för miljöförstöringen i världen 2008 uppgick till svindlande 44 000 miljarder kronor, vilket motsvarar 11 procent av den globala bruttonationalprodukten, enligt en studie från FN-organet UNEP FI och PRI.
Priset för miljöskadorna översteg därmed med bred marginal de kostnader som drabbade pensionsspararna i samband med finanskrisen, skrev Dagens Nyheter.

Världsfattigdomen, vattenbristen i världen, flyktingarna runt om i världen och andra problem inte att förglömma.

När kommer räkningen på alla skulder? När kommer makthavarna att börja reagera? Vilka som ska betala?
Nå det vet vi ju.

Sydsvenskan
E24
E24
E24
Affärsvärlden
SvD
Veckans Affärer
Veckans Affärer

Sverige – från Danderyd till Pajala

Sverige är förvisso ett avlångt land, även i statistiken.

I kommunen Danderyd, utanför Stockholm, bor 30568 människor. I det norrbottniska Pajala bor bara 6626 och de blir allt färre.
De i Danderyd har en nettoinkomst, d.v.s. inkomst efter skatt, på 408792 kr/år och person. Pajalaborna ska klara sig på 36 procent av denna inkomst, närmare bestämt 142057 kr/år.
Förmögenheten i Danderyd var 50830 kronor per invånare och i Pajala mindre än 3 procent av detta, eller 1450 kronor.
Den kommunala skattesatsen är å andra sidan 29,73 Danderyd men 31,90 i Pajala.

I Danderyd tar sig 70 procent av gymnasiets elever vidare till högskola, i Pajala 25 procent.
Andelen högutbildade, med minst treårig eftergymnasial utbildning, är i Danderyd 51 procent och i Pajala 11. Riksgenomsnittet ligger på 21 procent.

Även när det gäller att bidra till växthuseffekten är Danderyd värst, närmare bestämt värst i landet. Danderyd förorenar nämligen mest i hela landet när det gäller hur mycket koldioxid bilarna släpper ut och hur mycket soppa bilarna drar per mil.
Siffrorna för Danderyd är 211,0 respektive 0,870. Pajala kommer här bara på 212:e plats i hela landet med 182,0 och 0,745.

Varje danderydsbo tjänar 20 000 kronor på den slopade fastighetsskatten medan pajalaborna får en skattelättnad på mindre än 2000 kronor.

Skillnaderna avspeglar sig i riksdagsvalet.

I valet 2006 fick moderaterna 59.7 procent av rösterna och folkpartiet 10,6 i Danderyd medan socialdemokraterna fick 7,8 och vänsterpartiet 1,2.
I Pajala röstade 10,0 procent av befolkningen på moderaterna och 2,2 på folkpartiet medan 45,9 procent röstade på sossarna och 22,8 på Vänsterpartiet.

Källor: SCB, Privata Affärer, Skolverket, Naturvårdsverket.

Hur kommenterar du dessa fakta?
1. Skillnaderna måste finnas och är nödvändiga för tillväxten
2. Skillnaderna går inte att undvika, sånt är livet
3. Skillnaderna är beklagliga men tyvärr oundvikliga
4. Skillnaderna är onödiga, men pajalaborna får väl rycka upp sig
5. Skillnaderna är för djävliga något måste göras
6. Utjämningsskatt!
7. Revolution!