Kan krig undvikas?

Krig är inte bara en stor mänsklig katastrof för dem som direkt drabbas utan också en miljökatastrof och kapitalförstörare av stora mått. Flyktingskarorna ökar. 70,8 miljoner människor är på flykt. Människor dör och generationer skadas.
Ett storkrig, med atomvapen, riskerar att utplåna hela mänskligheten.

Det krigas för fullt i världen: Jemen, Afghanistan, Saudiarabien, Iran, Syrien, Nigeria, Sydsudan, Kamerun, Ukraina, Venezuela, Israel-Palestina för att nämna några. USA och Ryssland ligger bakom en del. Kina och Nordkorea hotar.
Jag har inget vetenskapligt underlag för påståendet att 99 procent av jordens befolkning inte önskar krig utan vill ha fred. I varje fall torde det vara en majoritet som vill ha fred.

Och det finns fredsrörelser. Bara i Sverige kan nämnas Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Kristna Fredsrörelsen, Kvinnor för fred, Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, Svenska muslimer för fred och rättvisa , Internationella arbetslag, Läkare mot kärnvapen och Artister för fred och andra yrkesgrupper mot kärnvapen för fred. Därtill finns Sveriges fredsråd, en paraplyorganisation som samlar vissa fredsorganisationer i Sverige. Svenska fredskommittén , Svenska kvinnors vänsterförbund, Greenpeace.
Palestinagrupperna arbetar med ungefär samma målsättning som fredsrörelsen i Israel.
Dessutom finns Svensk-irakiska solidaritetskommittén, Irakiska demokratiska föreningen, Somaliska föreningen, Svensk-kubanska föreningen
Liknande rörelser i samma mängd finns i många länder.
Institutioner som arbetar för fred: Svenska FN-förbundet, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, SIPRI.

Ändå krigas det för fullt. Varför?
Ett svar är att människor alltid krigat. Krig ligger liksom i människans natur.
Å andra sidan är ju flertalet människor fredliga.
I min ungdom var jag anställd som lärling hos en målarmästare som ansåg att det behövdes krig för att då och då reducera ett befolkningsöverskott. Som fjällämlar vilka under lämmelår minskar sin population då födan inte räcker till för alla.  Hade han rätt?
Eller kan mänskligheten, med sitt förnuft, upprätta avtal om fredsplikt ungefär som dem som gäller på svensk arbetsmarknad?
Hur kan FN bli en makt som kan stoppa krig?

Kommer det någon fredsduva som kan frälsa världen från detta onda?

Flyktingfrågan är global och kommer att finnas kvar

I en rapport säger LO att Sverige befinner sig i en exceptionell situation på grund av det kraftigt ökade flyktingmottagandet. LO-ekonomerna anser att kostnaderna förenade med det ökade mottagandet är ett resultat av ett nationellt åtagande och bör därför finansieras fullt ut av staten. Kostnaderna är framförallt tillfälliga och bör därför inte finansieras permanent genom stora besparingar på välfärden eller omfattande höjda skatter, säger LO-ekonomerna.

På två punkter håller jag inte med:
1. Flyktingmottagandet är inte en nationell fråga, inte ens en EU-fråga. Den är global.
2. Kostnaderna för flyktingmottagandet är inte tillfälliga, som LO-ekonomerna tror, utan kommer att finnas kvar och kanske öka.

60 miljoner människor i världen är på flykt. De flyr från olika länder, och av olika skäl, till länder som mer eller mindre villigt tar emot dem. Somliga stater stänger sina gränser.

Orsakerna till att människor flyr sin hembygd är flera.

·         Naturkatastrofer som översvämningar, jordbävningar, orkaner och ökenspridning. De tre länder som drabbats värst 2014 är Kina där 2,8 miljoner människor tvingats fly, Indien 2,9 och Filippinerna 5,2 miljoner flyktingar. Ingenting som minskar.

·         Miljökatastrofer beroende på övergödning av hav, nedskräpning, oljeutsläpp, skogsskövling, klimatuppvärmning och översvämningar på grund av denna, utfiskning, överexploatering av natur. Miljökatastrofer helt eller delvis orsakade av människors verksamhet tvingar människor på flykt. Katastroferna minskar inte utan ökar.

·         Klyftor mellan rika och fattiga regioner. Människor som lever i fattigdom söker sig till regioner, länder eller kontinenter där de har möjlighet att skaffa sig inkomster och ett drägligt liv.

·         Förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning.

·         Krig mellan stater, inbördeskrig och terrorism.

·         Tvång i form av koncentration av flyktingar, människor som hänvisas till kåkstäder, ekonomisk exploatering, förnedring, exkludering.

Alla dessa orsaker är globala och internationella.

Det krävs alltså en internationell analys och forskning av alla problem kring flyktingproblemet, en global plan för hur resurser för flyktinghjälp ska byggas upp och fördelas.
Samtliga länder inom FN bör bidra med gemensamma resurser. Stater, företag och organisationer bör involveras. Så kan t.ex. företag som tjänar pengar på krig och miljöförstöring avkrävas en särskild skatt.

Tidigare om flyktingfrågan på min blogg 2015:
”Hindra klimatflyktingar” ”Låt vapenindustrin vara med och betala”

”Vi har råd…”

”Varför blir vi överraskade…”

”Låt bankerna betala…”

”Dags att ta konsekvenserna…”

”Båtflyktingarna…”

Migrationsinfo 

Svenska UNHCR 

SvD Klimatflyktingar  

Röda korset 

SvD orsaken till flykt  

SvD Klimatförändringarna  

SvD Biståndet behövs  

Konfliktrisken ökar 2010

Trots den värsta lågkonjunkturen sedan 1930-talet har världen klarat sig relativt väl från sociala konflikter under 2009. Men en svag global återhämtning kan inte dölja att världens ekonomiska och sociala villkor kommer att försämras för många människor runt om i världen under 2010. Uppskattningsvis kommer 60 miljoner människor världen över att förlora sina jobb. Fattigdomen fortsätter att öka så att ytterligare 200 miljoner människor riskerar att leva på mindre än 2 dollar om dagen. Även om fattigdom ensamt inte utlöser oroligheter kan allt för stora inkomstskillnader, dålig politisk styrning, brist på sociala tjänster och etniska spänningar att öka konfliktrisken. Det skriver ”The Economist” och refererar en kartläggning av konfliktristerna i världen som ”The Economist Intelligence Unit” gjort.

För flertalet svenska ledarskribenter utgör terroristbekämpning svaret på denna utveckling, i den mån man bryr sig.