Varför räcker inte resurserna till för de ökande vårdbehoven?

Södersjukhuset måste spara 300 miljoner kronor till nästa år och varslar därför, i november 2019, 100 anställda. Det är 50 undersköterskor, 25 läkare och 25 personer ur den administrativa personalen som måste bort.

Under måndagen samma vecka kom beskedet att även Danderydssjukhus varslar. För tre veckor sedan gjorde Karolinska sjukhuset detsamma.

– Detta är en del av en omställning, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M).

År 1997 levde cirka 30 000 män med prostatacancer och nu, år 2019, lever mer än 110 000 män med diagnosen meddelar Prostatacancerförbundet.  Vårdens resurser och organisation är ungefär densamma nu som för 20 år sedan. Utvecklingen av prostatacancervården släpar efter. Det är inte konstigt att prostatacancer har mer än tre gånger så långa väntetider som alla andra cancerformer.

Bara några exempel inom vården på hur behoven ökar medan resurserna minskar.
Det är inget nytt.

Statens offentliga utredningar från Socialdepartementet”Behov och resurser i vården - en analys” SOU 1996:163, publicerad 1 november 1996  kunde meddela att
”Kommittén har gjort en samlad bedömning av behov och resurser för hälso- och sjukvård respektive äldreomsorg. Slutsatsen är att det är mycket svårt att åstadkomma kostnadsminskningar i den takt och omfattning som många landsting och kommuner är i färd med att genomföra för att klara balanskraven utan att det leder till att de nationella målen för hälso- och sjukvården och äldreomsorgen äventyras. Det finns särskilt skäl att varna för att kostnadsneddragningarna kan medföra betydande kvalitetsförluster när det gäller vården av gamla och kroniskt sjuka, ett område där det redan i dag finns brister när det gäller de medicinska insatserna och där en växande andel av omvårdnaden är beroende av anhörigas och närståendes insatser.”
Behoven ökar medan resurserna står still eller minskar.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, skriver bl.a. i sin årliga rapport ”Iakttagelser och slutsatser om vårdens och omsorgens brister för verksamhetsåret 2018” att ”vi ser att patienter och brukare inte får sina behov tillgodosedda och att det brister i personcentrering och samordning. Patienter och brukare utsätts också för allvarliga risker när det inte finns tillräckligt med personal eller kompetens.”

För övrigt rapporterar media dagligen om hur politiker tvingas rätta sig efter bristande vårdresurser och lägga ner barnbördshus och stänga vårdavdelningar.

Mer sällan kan man läsa eller höra om orsakerna till att resurserna minskar.

Det är svårt att finna forskning om orsakerna.

Varför räcker inte resurserna? Slöseri? Ökade kostnader? Ökat vårdbehov? Ineffektivitet? Minskad tilldelning av skattepengar?

Richard Murray, Nordisk försäkringstidskrift, Nft.  ”Hur ska den framtida välfärden finansieras?”  

Flyktingfrågan är global och kommer att finnas kvar

I en rapport säger LO att Sverige befinner sig i en exceptionell situation på grund av det kraftigt ökade flyktingmottagandet. LO-ekonomerna anser att kostnaderna förenade med det ökade mottagandet är ett resultat av ett nationellt åtagande och bör därför finansieras fullt ut av staten. Kostnaderna är framförallt tillfälliga och bör därför inte finansieras permanent genom stora besparingar på välfärden eller omfattande höjda skatter, säger LO-ekonomerna.

På två punkter håller jag inte med:
1. Flyktingmottagandet är inte en nationell fråga, inte ens en EU-fråga. Den är global.
2. Kostnaderna för flyktingmottagandet är inte tillfälliga, som LO-ekonomerna tror, utan kommer att finnas kvar och kanske öka.

60 miljoner människor i världen är på flykt. De flyr från olika länder, och av olika skäl, till länder som mer eller mindre villigt tar emot dem. Somliga stater stänger sina gränser.

Orsakerna till att människor flyr sin hembygd är flera.

·         Naturkatastrofer som översvämningar, jordbävningar, orkaner och ökenspridning. De tre länder som drabbats värst 2014 är Kina där 2,8 miljoner människor tvingats fly, Indien 2,9 och Filippinerna 5,2 miljoner flyktingar. Ingenting som minskar.

·         Miljökatastrofer beroende på övergödning av hav, nedskräpning, oljeutsläpp, skogsskövling, klimatuppvärmning och översvämningar på grund av denna, utfiskning, överexploatering av natur. Miljökatastrofer helt eller delvis orsakade av människors verksamhet tvingar människor på flykt. Katastroferna minskar inte utan ökar.

·         Klyftor mellan rika och fattiga regioner. Människor som lever i fattigdom söker sig till regioner, länder eller kontinenter där de har möjlighet att skaffa sig inkomster och ett drägligt liv.

·         Förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning.

·         Krig mellan stater, inbördeskrig och terrorism.

·         Tvång i form av koncentration av flyktingar, människor som hänvisas till kåkstäder, ekonomisk exploatering, förnedring, exkludering.

Alla dessa orsaker är globala och internationella.

Det krävs alltså en internationell analys och forskning av alla problem kring flyktingproblemet, en global plan för hur resurser för flyktinghjälp ska byggas upp och fördelas.
Samtliga länder inom FN bör bidra med gemensamma resurser. Stater, företag och organisationer bör involveras. Så kan t.ex. företag som tjänar pengar på krig och miljöförstöring avkrävas en särskild skatt.

Tidigare om flyktingfrågan på min blogg 2015:
”Hindra klimatflyktingar” ”Låt vapenindustrin vara med och betala”

”Vi har råd…”

”Varför blir vi överraskade…”

”Låt bankerna betala…”

”Dags att ta konsekvenserna…”

”Båtflyktingarna…”

Migrationsinfo 

Svenska UNHCR 

SvD Klimatflyktingar  

Röda korset 

SvD orsaken till flykt  

SvD Klimatförändringarna  

SvD Biståndet behövs