Vilken makt har det militärindustriella komplexet?

 Militärindustriella komplexet är en term som syftar på att försvarsindustri, militär, övriga myndigheter och politiskt system har gemensamma intressen. I ett sådant system skyddas staten av militären, militären är beroende av industrin att förse dem med materiel, och vapentillverkarna är beroende av myndigheterna.

Vapenindustrin inom detta globala komplex har en enorm ekonomisk och politisk makt.
Det är svårt att få fram siffror som speglar denna makt, men här är i alla fall de tio största företagen inom det militärindustriella komplexet, utom de i Ryssland och Kina. Företagen i dessa två länder kommer alltså till.

De tio största, liksom övriga, backas upp av miljoner aktieägare och fondsparare med intresse av att företagen ger vinster. Andra intressenter är köpare av vapen som till exempel stater som Saudiarabien, Israel, Bangladesh, Turkiet, Syrien, Ryssland m.fl.

Många företag världen över är också involverade som underleverantörer.
Miljarder dollar rinner varje dag igenom detta flöde av produktion, handel och användning av vapen.

Det globala militärindustriella komplexet är också företag med starka intressen i verksamheter som exploaterar fossila bränslen. Krig och miljöförstörelse hänger ihop.

Här är de tio:

Lockheed Martin (USA) Företaget har sitt säte i Maryland, med ett 500-tal utvecklings- och produktionsanläggningar i USA, Kanada och Storbritannien. Det totala antalet anställda är 105 000.

Boeing (USA) är världens största tillverkare av flygplan och världens näst största levarantör av försvarsmateriel. Företaget har omkring 140 000 anställda.

BAE Systems (UK) BAE Systems plc är Europas största koncern inom försvarsindustrin med omkring 83 100 anställda.

Raytheon (USA) Raytheon Company är en amerikansk försvarskoncern som är världens största tillverkare och leverantör av robotvapen. Koncernen omsatte omkring $27 miljarder för år 2014 och har 67 000 anställda världen över.

Northrop Grumman (USA) Northrop Grumman Corporation är ett amerikanskt företag inom försvars- respektive rymdfartsindustrin. År 2016 var Northrop Grumman världens sjätte största vapenleverantör. De var världens största leverantör av örlogsfartyg mellan åren 2001 och 2011, det var då de ägde Newport News Shipbuilding.

General Dynamics (USA) General Dynamics Corporation är ett amerikanskt multinationellt konglomerat inom försvarsteknologi och var år 2005 det sjätte största inom sin bransch. Företaget har fyra huvudenheter: marinsystem, stridssystem, informationssystem och teknolog, samt flyg.

Airbus Group (Trans European) är en multieuropeisk koncern, med sina 133 782 anställda och med verksamhet på över 170 platser runt om i världen, som är tillverkare av kommersiella flygplan och produkter inom försvarsindustrin och rymdfart. Deras huvudkontor finns i Leiden i Nederländerna.

United Technologies Corp. (USA) är ett amerikanskt multinationellt konglomerat, som har sina verksamheter inom flygmotorer, luftfartsystem, VVS, hissar, rulltrappor, säkerhet, byggsystem och verkstadsindustri. UTC är även en stor leverantör till USA:s militär, då de även får 10 procent av sin omsättning från USA:s regering.

Finmeccanica (Italien) eller Leonardo S.p.A. är en italiensk högteknologisk verkstadsindustri. Leonardo utvecklar och tillverkar flygplan, helikoptrar tidigare Leonardo Helicopter Division, satelliter, raketer och komponenter för rymdfart. Leonardo tillverkar vidare pansarfordon, torpeder, höghastighetståg, tunnel- och spårvägsbanor.

L-3 Communications (USA) L3 Technologies , tidigare L-3 Communications Holdings , är ett amerikanskt företag som levererar system för kommunikation , underrättelse , övervakning och rekognosering ( C3ISR ) system och produkter för luftfart, träningsutrustning och tjänster, instrumentering , flyg- och navigationssystem och navigering. År 2019 slogs den samman med Harris Corporation och byttes namn till L3Harris Technologies.

Sveriges två största vapentillverkare är Saab AB, tidigare Svenska Aeroplanaktiebolaget (SAAB)  med huvudsaklig inriktning mot högteknologi inom försvarsindustri, civil säkerhet samt luftfart. Företaget fokuserar på tre strategiska områden: försvars- och säkerhetslösningar, system och produkter samt aeronautik. Bland produkterna kan nämnas simuleringsutrustning baserad på laserteknik för direktriktade vapen. Saab-koncernen var år 2010 världens 29:e största vapenproducent, och 2011 världens 25:e, och står för mer än 60 procent av svensk krigsmaterielexport (2010).

BAE Systems Bofors AB är ett företag som verkar inom områdena intelligent ammunition, indirekt eld, stridsfordon, marina och luftvärnssystem. Företaget styrs, leds och samordnas av det svenska aktiebolaget BAE Systems AB och ingår i den USA-baserade försvarskoncernen BAE Systems Inc., som i sin tur ägs av det brittiska BAE Systems.

Cirka 185 företag i Sverige har tillstånd att tillverka krigsmateriel och av dem är cirka 60 aktiva exportörer.
Hur många det finns i världen, hur stor omsättning de har och hur många anställda de har vet jag inte och har inte kunnat ta reda på. Men det handlar om mycket pengar och mycket makt.
Jag menar inte att alla dessa företag startar krig. Men naturligtvis har de intresse av deras produkter får avsättning på marknaden.

Armaments,Disarmament and International Security SIPRI YEARBOOK 2018, Sammanfattning.

Försvarsindustri, Wikipedia 

Svenska Freds Vapenindustrin i Sverige 

Affär är affär inte alltid moral

En god affär betyder inte alltid god moral.

I bland måste man måste välja.

Då 31 svenska näringslivsföreträdare väljer affärerna i en debattartikel i DN den 6 mars är det inget att förvånas över eftersom deras främsta uppgift är just att göra affärer.

Huruvida utrikesministern Margot Wallström följde sin moraliska övertygelse då hon uttryckte sin avsky över Saudiarabiens medeltida lagar vet vi inte. Det stämde i alla fall väl med vad många människors uppfattar som rätt.
Om tidpunkten för uttalandet var väl eller illa valt undandrar sig min bedömning. Men om Sveriges regering ska säga upp avtalet måste det rimligen ske någon gång. Frågan har diskuterats i ett par decennier.

Det märkliga är att många borgerliga ledarskribenter glömmer sin moraliska oförvitlighet då de kommenterar regeringens uppsägning av vapenavtalet med Saudiarabien.
Antingen anser de att affär går före moral eller så försöker de göra politisk profit på saken. Och då luktar det en smula omoral.

Inte alla borgerliga ledarskribenter gläfser med storfräsarna i näringslivet.
Eskilstuna Kurirens ledare visar en sant liberal moral och upprätthåller därmed traditionen från J A Selander.
Selander följde sitt samvetes röst fast än det kanske inte gynnade Sveriges affärer med den brutala diktaturen.

DN Ledare i dag  

SvD Ledare  

EskilstunaKuriren Ledare   

Litet fakta i målet:

Inspektionen för strategiska produkter. Pressmeddelande

Svenska Freds om vapenexport 

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 

Saudiarabien enligt Utrikespolitiska institutet 

Vad tycker partierna om vapenexporten? 

Regeringen om exportkontroll av krigsmateriel/Utrikesdepartementet
Uppdaterad 25 augusti 2014 

Kapitalet och dess lakejer tar ton

Kapitalets storfräsare, storföretagens direktörer, samlas och mobiliserar till försvar för Sveriges fortsatta vapenaffärer med Saudiarabien. 

De stora nordiska flygbolagen utmanar löntagarna genom att försämra löntagarnas villkor och använder 1800-talsmetoder för att pressa löntagarna till lydnad.
En högerstorm utbryter mot att villkoren för privata vinster i välfärden ska utredas.
Nyliberaler som Annie Lööf tar i så att man kunde tro att en socialisering är nära förestående, trots att det bara handlar om en utredning.

Är det klasskampen som hårdnar? Knappast. Det är bara så att den har blivit synligare i vårt land där vi är vana vid den maktbalans och samarbetskultur som råder mellan kapital och arbete.

Globaliseringen gör att fattigdomen kommer smygande, klyftorna mellan rika och fattiga ökar, konkurrensen slår ut verksamheter med arbetslöshet som följd, löntagarna tvingas konkurrera om jobben och mot de försämrade villkoren, statens resurser minskar i förhållande till de ökade behoven, det demokratiska politiska systemet drabbas av ökade påfrestningar.
Sverige börjar bli en del av världen.
Det är då som nervositeten ökar och därmed desperationen.

Frågan är hur politiker, näringsliv, löntagare, kapitalister, fackliga organisationer och övriga samhällsorgan klarar av anpassningen till utvecklingen och till klasskampen.

DN Debatt 

SvD Näringsliv 

Aftonbladet  

Till Annie Lööfs försvar

Ingen svensk vapenexport till diktaturer!
Det är en klar och enkel ståndpunkt.

Men som bekant är det i detaljerna som djävulen gömmer sig.

Vilka stater är diktaturer? Är det icke-demokratier? Är det stater som saknar parlamentariskt statsskick? Är det länder som styrs av ett parti eller en ledare? Är det stater där opposition är förbjuden, där fria fackföreningar inte är tillåtna, där vissa grupper förtrycks?
Ska allt detta gälla samtidigt för att en stat ska betecknas som diktatur?
Hur uppfattas dagens Venezuela, Burma, Pakistan, Afghanistan, Libyen, Egypten, Ryssland i sammanhanget?
De som ska fatta beslut om vapenexporten får det knivigt med definitionerna.

Den andra besvärliga svårigheten är att avgöra vad som är ”vapen” i sammanhanget.
Kanoner, gevär, bomber, granater och liknande som tillverkas av svensk vapenindustri är inte svårt att klassa.
Men många svenska företag tillverkar och exporterar komponenter som inte direkt är avsedda för militära ändamål men ändå kan användas av regimer i förtrycket av sitt folk. Elektronik, optik, mekaniska produkter o.s.v.
Hur ser den svenska exportmarknaden på Kina ut egentligen? Hur använder regimen de produkter som tillverkas av svenska företag i Kina?
De som ska fatta beslut om vapenexporten får det knivigt med avgränsningarna.

Inte för jag sympatiserar med Annie Lööf i övrigt men jag antar att det var ungefär det här hon ville ha sagt i lördagsintervjun.

Men den komplikationen uppfattas inte av köksbords- och plakatpolitiker, ledarskribenter och skjutjärnsjournalister.
Och varför krångla till något som är så enkelt?
Ingen svensk vapenexport till diktaturer!
SvD
Expressen
SR Ekot
DN
SvD Näringaliv

Det militärindustriella komplexet

Det militärindustriella komplexet, MIC, i USA innefattar regeringens försvarsadministartion, de nationella väpnade styrkorna, vapenindustrin, militärt forsknings- och utvecklingsarbete, militär produktion och militär utbildning. Här finns också produktion av utrustningar, anläggningar och infrastruktur inom det nationella försvarets och säkerhetspolitikens ram. Inkludera också nätet av avtal och flöden av pengar och resurser mellan individer och institutioner inom försvaret, entreprenörer, Pentagon och kongressen och verkställande organ.

USA:s militärutgifter utgjorde 45 procent av världens samlade militärutgifter år 2007 eller 547 miljarder US-dollar. Därmed intar USA klart förstaplatsen i världen.
Tvåan Storbritannien och trean Kina har vardera endast 5 procent.
Av de tio största vapenindustrierna i världen är sex stycken amerikanska: Boeing, Lockheed, Northrop Grumman, Raytheon, General Dynamics och L-3 Comminications.
2006 sålde de tillsammans för 124570 miljoner US-dollar.

Det ekonomiska värdet av den globala vapenexporten, enligt den nationella regeringens och industrins källor, var i miljarder US-dollar:
USA 14 008
Ryssland 6 500
Frankrike 5 061
Storbritannien 3 792
Israel 3 000

Världen totalt 45 628

Här finns naturligtvis ett kluster av enormt starka intressen som värnar om sina jobb, sina inkomster, vinster och maktpositioner.
Under det kalla kriget, med hänvisning till hotet från öst och världskommunismen, kunde de motivera sin existens och sin expansion. När öststaterna rasade samman behövdes nya motiveringar. Världsterrorismen ¬– al Qaida, Saddam och Irak, Iran ¬m.fl. – kom lägligt till dess hjälp.

Vad gör det militärindustriella komplexet då västvärldens ekonomiska världsdominans minskar?

(Källa: The Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) Årsbok 2008. http://yearbook2008.sipri.org/files/SIPRIYB08summary.pdf)