Ordmärkeri på hög nivå

Partipolitiken har alltmer kommit att handla om ordmärkning.
Senast vi möter prov på det är på mötet ”Folk och försvar”.

Hur många procents sannolikhet innebär ”inte sannolik” respektive ”kan inte uteslutas”.
Det kan inte uteslutas att ”inte sannolikt” är lika mycket eller lika litet som just ”kan inte uteslutas”.
Samtidigt ”kan inte uteslutas” vara både mer eller mindre än ”inte sannolik”
Innebär ”sannolikt inte” 10 procent och ”kan inte uteslutas”12 procent av en risk eller en möjlighet?

Anta att ett lotteriföretag lovar att det är ”sannolikt” att du vinner en miljon kronor i deras lotteri medan ett annat lovar att ”det inte kan uteslutas” att du vinner en miljon i deras.
I vilket företag väljer du att köpa en lott?

Ungefär samma resonemang som om glaset är halvtomt eller halvfullt.
Beror mer på inställningen inte på exakta angivelser.

Då riksdagen senast fastställde Sveriges försvarsinriktning formulerat i 

"Försvarspolitisk inriktning - Sveriges försvar 2016-2020

Försvarsutskottets betänkande 2014/15:FöU11
ansåg den att risken för att Sverige blir angripet ”inte var sannolik”.
Det var 2014.

Tydligen har försvarsutskottet efter beredning 2017 ändrat formulering till att den ”inte kan uteslutas”. Se
”Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhetFörsvarsutskottets betänkande 2017/18:FöU4”

Statsministern anser att riksdagen beslut gäller och använder dess formulering. De borgerliga anser att försvarsutskottets formulering gäller innan att riksdagen tagit ställning till den.

Jag anser att den av riksdagen antagna formuleringen gäller men tror att det är sannolikt att försvarsutskottets formulering kommer att gälla då riksdagen på nytt ska besluta.
I varje fall är det inte uteslutet. Allt beror på hur SD ställer sig i riksdagen.


SvD Folk och försvar 

Maktkåta Moderater driver populistisk politik

Ett år efter att den moderatledda alliansregeringen fått regeringsmakten avgick dåvarande moderate försvarsministern Mikael Odenberg från regeringen och som riksdagsledamot. Han hade inte kommit överens med de övriga i alliansregeringen som ville sänka anslagen till försvaret.

Alliansregeringen sänkte därefter anslagen till försvaret och avvecklade också den allmänna värnplikten.
Moderaterna sänkte hellre skatterna än satsade på förvaret.

Den 6 januari 2017 publiceras en debattartikel på DN Debatt där Moderaterna meddelar att de vill satsa 8,5 miljarder kronor extra på försvaret och beskyller den rödgröna regeringen för att ha svikit landets förvar.

Moderaternas partisekreterare Tomas Tobé spelar upp en indignationsscen för att den nuvarande regeringen inte satsat nya försvarspengar då han intervjuas i STV:s Rapport den 9/1 2017. Den intervjuande journalisten konfronterar inte Tobé med moderaternas inkonsekventa politik och ställer inte frågan om varifrån pengarna ska tas. Hon kunde lika gärna ha förmedlat ett pressmeddelande från Moderaterna.

På DN Debatt 8 januari presenterar Stefan Löfven ”Sveriges säkerhet måste ses i ett bredare perspektiv” och inbjuder till en bred samverkan kring försvarsfrågorna.

Men Moderaterna svarar med att kräva ökade anslag till försvaret och Sveriges anslutning till NATO.

Om nu Moderaterna plötsligt är så angelägna om försvaret borde de inse att

a)      försvarspolitiken, och ett anslag av den storleksordning som moderaterna kräver, även kräver samförstånd mellan samtliga partier

b)      det är omöjligt att skapa ett sådant samförstånd genom att baxa upp NATO-frågan på förhandlingsbordet. Särskilt som moderaterna anser att frågan är brådskande.

c)      andra poster i statsbudgeten måste bli lidande eller att satsningen kräver ökade skatter.

Är det för övrigt inte klokare att lägga upp en strategi för försvaret innan man anslår pengar till dess genomförande än att bara skyffla in en tusenlapp per svensk till militären?

Vad man kan anta är att den partipolitiska strategi som styr moderaternas märkliga agerande och att partiet vill utnyttja försvarfrågan för att misskreditera den rödgröna regeringen.

Det är populistisk politik när den är som värst.

Max Eskilsson, SvD "Sälen: De drev på för ökade försvarsanslag"

Fotnot:

5 miljoner svenskar arbetar.
Moderaterna vill satsa 8,5 miljarder skattekronor extra på försvaret under nuvarande inriktningsperiod.

8 5000 000 kronor : 5 000 000 arbetande = 1 600 kronor per arbetande svensk.
Där rök en stor del av de genomförda skattesänkningarna och den framtida upprustningen av välfärden.

Svarta och vita pengar - på lätt svenska

Det finns en massa områden i samhällsekonomin där det förekommer svarta pengar.

Pengar är som bekant vanligen vita men de anses bli svarta då de inte redovisas för skattemyndigheten.

Det är sällan som de pengar som omsätts t.ex. inom prostitutionen deklareras för skatteverket.

Torskarna betalar hororna direkt utan kvitto.

På samma sätt är det med inkomster från rån, häleri, knarkhandel, finanssvindel, organiserad brottslighet och annan kriminell verksamhet. De kommer sällan upp på deklarationsblanketten.

Så nog finns det gott om svarta pengar alltid.

Och där sitter vi svenska skattebetalare och blir snuvade på skatteinkomster. Pengar som skulle kunna gå till skola, vård, omsorg och försvar.

En hel del svarta pengar förekommer inom hantverks- och städnäringarna eftersom varken företagen eller deras kunder så gärna vill betala skatt. Vem vill det, förresten?

Då kunderna beställer jobb av dessa företag vill kunderna betala företagen utan att företaget berättar för skatteverket om sin inkomst.  På så sätt blir tjänsterna billigare för kunden. Kunderna betalar företagen direkt utan kvitto. Då blir pengarna svarta.

Fast ingen tänker på att där sitter vi ärliga svenska skattebetalare och blir snuvade på skatteinkomster. Inkomster som skulle gått till skola, vård, omsorg och försvar.

Men för att ändå få in litet skattepengar från den svarta ekonomin ger skatteverket företag och kunder en skatterabatt som kallas för RUT och ROT. De behöver inte betala full skatt utan bara hälften.

RUT är en förkortning av ”Rengöring, underhåll och tvätt” och ROT betyder ”Renovering, Ombyggnad, Tillbyggnad”.

Skatteverket lovar företag och kunder att de inte ska behöva betala full skatt bara de berättar om sina affärer.
Eftersom företag och kunder får 50 procent rabatt kommer väldigt många av dem att anmäla ROT- och RUT-avdrag och tycka att det är riktigt fint att betala skatt på resten.

Eftersom kunderna nu köper tjänster som företagen inte behöver betala full skatt på antas skatteverket i alla fall få  in en del pengar till skola, vård, omsorg och försvar.
Svarta pengar har blivit vita.

Fiffigt va?

Man kan tvätta svarta pengar på andra sätt så att de blir vita. 

Man kan till exempel sätta in sina svarta pengar på banken.

Men det sättet att göra svarta pengar till vita gillar inte Finansinspektionen.

Nordea och Handelsbanken åker nämligen på storböter på grund av allvarliga brister i sitt arbete mot penningtvätt.
”Problemet med penningtvätt är växande och allvarligt – i Sverige tvättas över 100 miljarder kronor varje år, enligt myndighetens beräkningar, skriver SvDNäringsliv i dag.

Vi skattebetalare som bara använder vita pengar står där med lång näsa då vi blir snuvade på skatteinkomster. Pengar som skulle kunna gått till skola, vård, omsorg och försvar.

Ska man tro eller tvivla på försvaret?

Att med den begränsade information som medierna förmedlat kring förra veckans händelser i skärgården kunna säga, huruvida Marinens insatser i Stockholms skärgård varit berättigade eller inte, är omöjligt.

Som skattebetalare och som medborgare vill man dock gärna veta.

Att militär verksamhet till stora delar måste vara hemlig förstår t.o.m. jag. Det ligger i sakens natur, militären kan inte avslöja allt för ev. fiender.

Därför vet vi inte ens huruvida det funnits någon främmande undervattensverksamhet eller om det till exempel är en vilsekommen tumlare som gett upphov till aktiviteterna.

Någon fiende har dock inte påträffats och inte heller någon rysk ubåt, enligt de uppgifter vi fått.

Om det är så att Marinen jagat en tumlare så lär vi aldrig få veta det.
Och om man hittat en rysk ubåt skulle man nog läcka ut detta.
Inte lika säkert om farkosten kom från Nato.

Ingenting går dock att bevisa eftersom hela den kostsamma aktiviteten är omöjlig att angripa.

Inga bevis finns.

Marinens experter säger att det är nästan är omöjligt att hitta en inkräktare i de svåra bottenförhållanden som råder i området. En inkräktare kan lätt smita ut.
Men man måste ändå försöka, säger militären och de troende. Och resultatet är ändå tillfredsställande eftersom det trots allt varit

·         ett bra test på marinens effektivitet och förmåga

·         en demonstration av att det finns muskler i det svenska försvaret

·         en bra övning i halvskarpt läge

Den som dristar sig att tvivla på att någon inkräktare funnits i den stockholmska skärgården anses vara naiv.

Här gäller det att antingen tro eller tvivla.

Litet läskigt är det då högt betrodda representanter av försvar och politik med brist på bevis påstår att det funnit fiendefarkoster i svenska vatten och att dess med största sannolikhet är ryska.

Och att det är dags att låta mer skattepengar gå till att förstärka försvaret och att vi snarast bör gå med i Nato.

Sådana recept kräver fakta och bevis.

DN

DN

DN

SvD

SvD

AB

Expressen

Expressen