Svarta och vita pengar - på lätt svenska

Det finns en massa områden i samhällsekonomin där det förekommer svarta pengar.

Pengar är som bekant vanligen vita men de anses bli svarta då de inte redovisas för skattemyndigheten.

Det är sällan som de pengar som omsätts t.ex. inom prostitutionen deklareras för skatteverket.

Torskarna betalar hororna direkt utan kvitto.

På samma sätt är det med inkomster från rån, häleri, knarkhandel, finanssvindel, organiserad brottslighet och annan kriminell verksamhet. De kommer sällan upp på deklarationsblanketten.

Så nog finns det gott om svarta pengar alltid.

Och där sitter vi svenska skattebetalare och blir snuvade på skatteinkomster. Pengar som skulle kunna gå till skola, vård, omsorg och försvar.

En hel del svarta pengar förekommer inom hantverks- och städnäringarna eftersom varken företagen eller deras kunder så gärna vill betala skatt. Vem vill det, förresten?

Då kunderna beställer jobb av dessa företag vill kunderna betala företagen utan att företaget berättar för skatteverket om sin inkomst.  På så sätt blir tjänsterna billigare för kunden. Kunderna betalar företagen direkt utan kvitto. Då blir pengarna svarta.

Fast ingen tänker på att där sitter vi ärliga svenska skattebetalare och blir snuvade på skatteinkomster. Inkomster som skulle gått till skola, vård, omsorg och försvar.

Men för att ändå få in litet skattepengar från den svarta ekonomin ger skatteverket företag och kunder en skatterabatt som kallas för RUT och ROT. De behöver inte betala full skatt utan bara hälften.

RUT är en förkortning av ”Rengöring, underhåll och tvätt” och ROT betyder ”Renovering, Ombyggnad, Tillbyggnad”.

Skatteverket lovar företag och kunder att de inte ska behöva betala full skatt bara de berättar om sina affärer.
Eftersom företag och kunder får 50 procent rabatt kommer väldigt många av dem att anmäla ROT- och RUT-avdrag och tycka att det är riktigt fint att betala skatt på resten.

Eftersom kunderna nu köper tjänster som företagen inte behöver betala full skatt på antas skatteverket i alla fall få  in en del pengar till skola, vård, omsorg och försvar.
Svarta pengar har blivit vita.

Fiffigt va?

Man kan tvätta svarta pengar på andra sätt så att de blir vita. 

Man kan till exempel sätta in sina svarta pengar på banken.

Men det sättet att göra svarta pengar till vita gillar inte Finansinspektionen.

Nordea och Handelsbanken åker nämligen på storböter på grund av allvarliga brister i sitt arbete mot penningtvätt.
”Problemet med penningtvätt är växande och allvarligt – i Sverige tvättas över 100 miljarder kronor varje år, enligt myndighetens beräkningar, skriver SvDNäringsliv i dag.

Vi skattebetalare som bara använder vita pengar står där med lång näsa då vi blir snuvade på skatteinkomster. Pengar som skulle kunna gått till skola, vård, omsorg och försvar.

Liberalerna tror inte längre på den fria marknaden

”Marknaden” har aldrig klarat sig utan statligt stöd.
Den totalt självreglerade marknaden är en utopi och har aldrig existerat.
Av den anledningen behöver man alltså inte vara tveksam till ROT, RUT, skolpeng och andra statliga subventioner av en knackig marknad.
Nota bene, om man inte samtidigt grundar sin samhällssyn på dogmen om den självreglerande marknaden. I så fall måste man väl börja ifrågasätta denna grundbult i den nyliberala ideologin.
Någon sådan tveksamhet drabbar dock inte Expressens ledarskribent.
Vi, d.v.s. hela svenska folket, ¬måste anpassa oss till en växande tjänstesektor och en krympande industri. Alltså bör hushållsnära tjänster subventioneras med skattepengar.
Det är kontentan av Expressens ledare idag.
Så liberalt!

Hur gör vi den dag då alla svenskar lever av att betjäna varandra och all industriproduktion finns i Asien? Nåja, den dagen den sorgen.

När det gäller skattesubventionerade tjänster kan det vara en fördel att skatterabatterna gör en del svarta jobb vita. Men det är inte detsamma som att subventionerna har skapat lika många nya jobb.
Inget vet nämligen hur många svarta jobb som blivit vita eller hur många nya jobb som skapats genom skattesubventionen.
Siffrorna om antalet nyskapade jobb kommer från alliansens allierade Almega och kan ifrågasättas.

En negativ effekt av skattesubventionerna är att alla skattebetalare tvingas subventionera de välbeställdas konsumtion.
Det är således en (illa) dold överföring av pengar från de ”fattiga” till de ”rika”. De flesta av dem som får skatterabatt skulle antagligen kunna betala marknadsmässiga priser för tjänsterna.
Kanske finns det mer angelägna områden att subventionera skattevägen?
Men gåtan om liberalernas dubbelmoral kvarstår. Varför värnar liberalerna om statliga stöd till marknaden om de verkligen tror på en fri marknad?