Universums intelligens

 

Nu till något helt annat.

Kan universum innehålla intelligens?
Jag menar, kan universum innehålla en enorm ”hjärna”?

När vi vanligen tänker oss intelligent liv i universum utgår vi ifrån att de måste finnas på planeter liknande vår. Vi tänker oss att planeterna ska vara bebodda av mer eller mindre människoliknande biologiska varelser med hjärnor och tankesystem liknande vår.

Vi skapar oss avbilder av oss själva.

Men skulle inte medvetande och intelligens kunna vara utomjordiskt på riktigt?
En annan sorts medvetenhet och intelligens än vad vi känner till.
Som inte är uppbyggd på biologi utan på andra kemiska, fysiska och energistrukturer som kan vara sammanfogade i komplexa system som kan ha utvecklat medvetenhet och kan ”tänka”.
Inte kolvätesbaserade biologiska celler och kroppar utan i stället fritt svävande tänkande plasmamoln i universum. En intelligens som genomtränger allt i universum.

Våra hjärnor kanske bara är enkla biologiska modeller av dessa kosmiska hjärnor som kan ha utvecklats i tiotals miljarder år i stället för våra som bara funnits i cirka fyra miljoner.

Jag har naturligtvis inga som helst belägg för en sådan hypotes. Det är en ganska ogrundat tankelek.
Trams anser min hustru som naturligtvis har rätt.

Men forskning kring hjärnans funktion, som görs i USA och Europa, visar attkorrelationen mellan hjärnan och universum blir allt tydligare. Strukturerna iuniversum och i människohjärnan visar sig vara slående lika.

Den brittiske astrofysikern Fred Hoyle (1915 – 2001) har i en science fictionroman ”The Black Cloud” beskrivit ett tänkande kosmiskt moln.

En kosmisk intelligens låter orimlig men är inte mer orimlig än tanken på att det i universum skulle kunna finnas jordlikande planeter med intelligent liv.

Vi närmar oss gudsbegreppet då vi föreställer oss ett tänkande universum. En allsmäktig gud skulle kunna vara en omskrivning av en sådan kosmisk existens.

Medan vi människor har skapat en gud till vår avbild, som straffar och belönar, skulle denna
kosmiska intelligens ge blanka fan i oss men ändå ha skapat liv efter sin avbild.

Fast det mest troliga är att vi är ensamma i universum. Vi måste själva vårda våra liv, vår jord och vår framtid. Ingen högre intelligens gör det åt oss.

Sökandet efter intelligent liv i rymden

Forskning och framsteg ”För och emot utomjordisk intelligens” 

WikipediaFermis paradox 

Rymdstyrelsen ” Vi är inte ensamma” 

Är vi ensamma i universum? 

 

 

 

Klan, kriminalitet och vendetta

Då min hustru och jag, 1989, kom till vår lilla by Stoupa i Mani, Grekland, förundrades vi över att så många enfamiljshus var försedda med vad som liknade medeltida försvarstorn.

Vi fick veta att det berodde på att olika klaner legat i fejd med varandra i vendettor och de därför byggde sina hem som försvarsanläggningar.
Vendettorna finns inte längre men byggstilen har överlevt dem.
Det sista vendettamordet i området skedde på tjugotalet då en son i en klan hade mördat en son från annan och sedan flytt till USA för att slippa drabbas av hämnd. Men han blev uppsökt och mördad av den förfördelade klanen.
Hedern var räddad. Efter detta, påstås det, kom klanerna överens att lägga ner vendettorna.
Klanerna finns kvar än idag men de försörjer sig på olivodling, turism, affärsverksamhet, byggnadsverksamhet och fastighetsförsäljning.

Klansamhället är uråldrigt och än idag vanligt i många afrikanska länder, i Asien och vissa europeiska regioner. Klanen är egna samhällen vid sidan om det nationella och har egen moral, rättskipning, hierarki och hedersbegrepp. Antikens och medeltidens ridderskap, renässansens furstar och en del av dagens storkapitalister bygger på släkter som ägde jord och annat kapital, utkrävde hämnd för oförrätter, kräver stenhård sammanhållning, strategiska äktenskap m.m.

Ridderskapet var en slags klaner och dagens finanshus har drag av dem. Vad är Bonniers och Wallenbergs om inte klaner som existerar inom nationens och demokratins lagstiftning.
Ett exempel är de skottska klanerna. Kennedyklanen säger man om familjen Kennedy i USA.
För att inte tala om klanen Bernadotte.

Vendettan, eller blodshämnden, förekom historiskt hos greker och romare samt generellt, i tidiga kulturstadier, hos nästan alla folkslag.
I babylonisk och i Mose lag byggde rättskipningen på principen ”öga för öga, tand för tand”.
I andra Moseboken sägs: Sker en skada skall du ge liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot, bränt för bränt, sår för sår, skråma för skråma (2 Mos 21:23-25).
1609 bestämde kung Karl IX att svensk lag skulle utgöras av Kristoffers landslag från 1442 och den mosaiska lagen. I sitt påbud betonar Karl att den mosaiska lagens betydelse var att den var avskräckande och vedergällande, ”sker skada, skall du ge liv för liv, öga för öga, tand för tand…” Gamla Testamentet och Nya Testamentet  som grunden för svensk lagstiftning togs bort först 1976.

Nu har den svenska polisen gått ut med att det finns fyrtio kriminella klaner i Sverige.
Biträdande rikspolischef Mats Löfving sa till och med i en Ekot, att klanerna kommit till Sverige ”enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet”.

Alla familjer är inte klaner. Alla klaner är inte kriminella.

Och det är inte belagt att familjerna kommer hit i avsikt att bedriva kriminell verksamhet.
Men kriminalitet kan vara vad som återstår när de drabbas av utanförskap och isolering.
Naturligtvis kan det också vara så att en kriminell klanledare flyttar från Albanien, Turkiet, Libanon, Somalia eller annat land in i Sverige i avsikt att fortsätta sin kriminella verksamhet här.

Om detta vet vi inget men behöver veta.

Om en ung pojke från en klan mördar en annan, och straffas för detta enligt svensk lag, kanske det inte räcker med strängare lagar och hårdare straff för pojken.
Problemet är inte individuellt utan socialt.
Hela samhället måste ta itu med pojkens hela familj, släkt och nätverk. Annars fortsätter det.

SvD 

Tidskriften Advokaten Nr 9 2016

 

Vad fan får vi för pengarna?

Friskolornas verksamhet finansieras med skattemedel. 

Bara det är ett argument för att deras verksamhet borde omfattas av offentlighetsprincipen. Därtill kommer att skolorna utför en sorts myndighetsutövning.
Medborgarna borde kunna granska hur skattepengarna används och hur myndighetsutövningen utövas.

Och så har vi Coronakrisens ”enskilda” företag som får cirka 255 miljarder kronor i skattemedel för att klara krisen.
Frågan är hur pass enskilda företagen är då.

Så här fördelas statens utgifter på olika åtgärder (miljarder kronor):

Korttidspermittering 95 
Omställningsstöd 39
Sänkta arbetsgivare- och egenavgifter 33 
Generella statsbidrag 21 
Sjuklöneansvar 16 
Jobb och omställning 13 
Ersättning första sjukdag, etc. 7 
Ersättning till riskgrupper 6 
Kostnader kommunsektorn 5 
Stöd till hyror 5 
Övrigt 11 

Källa: Finansdepartementet (18/6 2020)

Visserligen lånar staten upp pengarna men de ska, förr eller senare och på ett eller annat sätt, betalas av medborgarna.

När det gäller det statliga stödet till företag som har korttidspermitterat personal är stöden belagda med sekretess. Tillväxtverket gjorde bedömningen att det annars kan skada enskilda företag. Kammarrätten gick på myndighetens linje. 

Det betyder att vi skattebetalare inte får veta vilka företag som har fått de nästan 30 miljarder kronor som hittills betalats ut. Vi vet inte heller hur mycket varje verksamhet har fått eller på vilka grunder, vilket innebär att det är omöjligt att granska om skattepengarna används på ett effektivt sätt.

 Man behöver inte vara professor i ekonomi för att se att de enskilda företagen, och det privata kapitalet, blir allt mindre enskilt.  Och att det privata näringslivet blir allt mindre privat och allt mer offentligt.

I fredags, den 4 september, meddelade finansminister Magdalena Andersson (S) att hon har inlett ett arbete med att se över möjligheterna att lätta på sekretesslagstiftningen.

Eftersom vi skattebetalare, via stat och myndigheter, pumpar in en massa pengar i företagen borde vi också ha motsvarande insyn i företagen.

Och vi borde med Leif Östling, tidigare ordförande i Svenskt Näringsliv, ställa oss frågan: Vad fan får jag för pengarna.

Regeringskansliet: För företagare med anledning av covid-19 

Ekonomistyrningsverket 

 

Sekretess i stället för offentlig insyn i skolan

I februari 2018 lämnade regeringen en remiss till Lagrådet om att den offentlighetsprincip som gäller i kommunala skolor även skulle gälla i fristående. En självklarhet kan man tycka eftersom friskolorna är skattefinansierade och att de kommunala skolorna lyder under offentlighetsprincipen. De olika skolformerna borde ha likartade konkurrensvillkor.

Men så enkelt var det förstås inte. Det bidde tvärt om.

Lagrådet fann att det finns en konflikt mellan insyn å ena sidan och regler för aktiebolag å andra sidan. Offentlighetsprincipen gäller inte företag.

Därför kom Skolverket fram till att enbart publicera statistik på riksnivå vilket innebär att statistiken inte ger besked om vilka skolor vi har eller vad de sysslar med. 

För att uppnå lika villkor beslutade Skolverket därför 2020 att all svensk skolstatistik ska sekretessbeläggas, även från kommunala skolor.
Sekretessen gäller statistik på lokal och kommunal nivå, men inte på riksnivå.

I konsekvens härmed har Statistikmyndigheten SCB beslutat om en reviderad sekretesspolicy som innebär att uppgifter om fristående skolor omfattas av sekretess. 

Beslutet kritiseras av så väl politiker som forskare.

– Barns kunskaper ska inte vara företagshemligheter, säger utbildningsminister Anna Ekström (S). 

Det är alltså inte längre möjligt att få ut information om enskilda skolors resultat, elevsammansättningar eller lärarbehörighet. Skolverket kommer inte heller att tillhandahålla register över vilka skolor som finns i Sverige.

Skolverkets beslut om sekretess även för kommunala skolor motiveras med att villkoren för kommunala och fristående skolor måste vara likvärdiga.

Alltså: Friskolor är företag och där gäller inte offentlighetsprincipen
Men för att det ska bli likvärdighet mellan friskolor och kommunala skolor inför myndigheterna sekretess även i de kommunala.
Vilket innebär att föräldrar som ska sätta sina barn i en skola inte kan jämföra skolresultaten för olika skolor.

Nu var det ju ett argument för friskolor att man ska kunna välja skola för sina barn.
Men hur ska man välja när man inte kan jämför olika skolors resultat?

 

Regeringen: Även fristående skolor ska omfattas av offentlighetsprincipen

Friskolornas riksförbund: Därför är det orimligt att friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen – vårt remissyttrande

SVT: Ny dom: Uppgifter om skolresultat på friskolor sekretessbelagda