Lena Sommerstad skrev i Aftonbladet 2012-03-02 och krävde förbud mot vinster i välfärden.
I min blogg bad jag henne precisera vad hon menar med ”vinst”
Någon definition har inte presenteras.
Däremot har ett antal personer, inkl. Lena Sommerstad, pådyvlat mig åsikter som jag inte har.
En professorskollega till Sommerstad skriver till mig:
”- Ska det vara så svårt att förstå skillnaden mellan ett överskott som stannar kvar i verksamheten och en vinst som betalas ut till ägarna?”
Ja tydligen är det svårt att förstå. Men bägge är ”vinst”.
Professorskollegan gör sin egen personliga tolkning av vad som menas med vinst. Och det är just därför att ”vinst” kan tolkas olika som jag ber om en definition av Lena Sommerstad.
Som professorer bör de kunna vara mer måna om definitionerna.
Om en verksamhet skapar ett överskott, så är det utan tvekan en vinst.
Enligt NE är ”vinst” ”det positiva resultat som uppstår om intäkterna är större än kostnaderna.”
Vill alltså Lena Sommerstad förbjuda att intäkterna blir större än kostnaderna?
Om överskottet/vinsten betalas ut till ägarna är det en vinstutdelning.
Är det alltså utdelningarna Sommerstad vill förbjuda?
Varför inte skriva det?
Man måste väl i hela friden veta vad det är man vill förbjuda?
Smarta företagare tar ut överskott under löpande verksamhetsår i form av t.ex. bonusar, pensionsinbetalningar och andra förmåner. Vinster/överskott kan kvittas mot förluster i dotterföretag. Överskott kan investeras i nya verksamheter så att vinsten inte syns i den bokförda i årsredovisningen.
Är det överskott under löpande verksamhetsperiod som ska förbjudas eller är det den bokförda vinsten vid årets slut?
Även offentlig verksamhet kan få ett ekonomiskt överskott. Ett sådant överskott kan ibland skjutas över till nästa år. Ska det förbjudas?
Vad är det Sommerstad vill förbjuda?
Är det privat verksamhet inom välfärden som ska förbjudas?
Varför inte säga det?
Nå, varför håller jag på att tjafsa om detta?
Jo, ska man lägga radikala förslag bör de vara väl genomtänkta och vässade för att inte genast mosas sönder av kontakten med verkligheten. Krossade illusioner skapar förvirring och uppgivenhet i de egna leden. Har inte vänstern tillräckligt fått uppleva hur beslutsamhetens friska hy gått över i sjuklig blekhet?
Vad som förvånar mig är det hysteriska argumenterande (se t.ex. den s.k. vänstersossen Bengt Silfverstrands kommentar sedan jag ställde min fråga om vad Lena Sommerstad menar med att förbjuda vinster.
Att en fråga bemöts på detta hätska sätt tyder inte på ett intellektuellt debattklimat inom det som kallar sig ”vänster”. Det verkar mer som ett antal dogmatiska trossatser ska försvaras.
Det är sorgligt.
För övrigt anser jag att man inte bör kräva omdelbar ekonomisk lönsamhet i välfärden, varken av privata eller offentliga verksamheter. Behoven inom vård, utbildning och omsorg bör alltid gå före lönsamhet.
Vård, skola och omsorg är inte profitabel.
Behoven ska definieras (se exempel)och sedan måste det få kosta. När det gäller skola är sådana kostnader en ren investering. När det gäller äldre- och demensvården är det en återbetalning till den gamle f.d. skattebetalaren.
Ett problem är att aldrig så många förbud mot vinster inte stoppar jakten på att bedriva välfärd så billigt som möjligt.
Med ökade krav och minskad skatteförmåga kommer kostnadsjakten att fortsätta. Även i offentlig regi.
Frågan är, vad gör vi åt det?
DN
onsdag 4 april 2012
måndag 2 april 2012
Vad menar du Lena Sommerstad?
Konstigt att en politiker som Lena Sommerstad inte förmår tänka längre. Eller är hon bara populistisk?
Att förbjuda vinster inom vård-, skola och omsorg är, enligt min mening, ett populistiskt krav som ska lösa flera problem genom ett alexanderhugg.
Populistiskt eftersom det inte tar hänsyn till de problem som existerar och kan följa.
1.
Det går inte att förbjuda vinster i verksamheter som bedrivs med hjälp av privata kapitalinvesteringar.
Om investerarna inte får tillbaka vad de investerat och litet till, skiter de nämligen i att investera.
De investerar i något annat som är lönsamt.
2.
Det vore därför hederligare att kräva att inga privata investeringar får förekomma i vård-, skola, omsorg.
Gör man det måste alltsammans å andra sidan finansieras genom skatter.
3.
Om vård-, skola och omsorg uteslutande ska finansieras genom skatter kommer man ändå inte undan problemet med att verksamheterna kräver allt större resurser medan inkomstunderlaget, d.v.s. skatteförmågan, blir allt sämre. De som ska vårdas blir fler och de som arbetar och kan bidra med pengar blir färre.
Strävan efter att göra verksamheten billigare fortsätter därför, vilket går ut över vårdkvaliteten. Som vi redan sett.
4.
Vad menas f.ö. med att ”förbjuda vinster”?
a) Vill man förbjuda ekonomiskt överskott i verksamheten eller är det ett förbud mot att bedriva verksamheten och ge utdelning på överskottet?
Om det är det sist nämnda är det återigen hederligare att säga att det inte får finnas privat kapital i välfärden.
b) Om man med att förbjuda vinster inom välfärden menar att det inte får uppstå ekonomiskt överskott i verksamheten bäddar man för en butgeteringsekonomi där innovationer inte belönas men att man vid årets slut sätter sprätt på det som skulle kunna bli överskott.
5.
Med att förbjuda vinster kan man också mena att allt ev. överskott ska återplöjas i verksamheten.
I så fall är uttrycket ”Att sätta stopp för vinst i välfärden” inte riktigt adekvat. Kanske det vore bättre att säga att man vill lagstifta om att allt överskott ska återgå i verksamheten.
Vad menar du egentligen Lena Sommerstad?
Aftonbladet
GP
Att förbjuda vinster inom vård-, skola och omsorg är, enligt min mening, ett populistiskt krav som ska lösa flera problem genom ett alexanderhugg.
Populistiskt eftersom det inte tar hänsyn till de problem som existerar och kan följa.
1.
Det går inte att förbjuda vinster i verksamheter som bedrivs med hjälp av privata kapitalinvesteringar.
Om investerarna inte får tillbaka vad de investerat och litet till, skiter de nämligen i att investera.
De investerar i något annat som är lönsamt.
2.
Det vore därför hederligare att kräva att inga privata investeringar får förekomma i vård-, skola, omsorg.
Gör man det måste alltsammans å andra sidan finansieras genom skatter.
3.
Om vård-, skola och omsorg uteslutande ska finansieras genom skatter kommer man ändå inte undan problemet med att verksamheterna kräver allt större resurser medan inkomstunderlaget, d.v.s. skatteförmågan, blir allt sämre. De som ska vårdas blir fler och de som arbetar och kan bidra med pengar blir färre.
Strävan efter att göra verksamheten billigare fortsätter därför, vilket går ut över vårdkvaliteten. Som vi redan sett.
4.
Vad menas f.ö. med att ”förbjuda vinster”?
a) Vill man förbjuda ekonomiskt överskott i verksamheten eller är det ett förbud mot att bedriva verksamheten och ge utdelning på överskottet?
Om det är det sist nämnda är det återigen hederligare att säga att det inte får finnas privat kapital i välfärden.
b) Om man med att förbjuda vinster inom välfärden menar att det inte får uppstå ekonomiskt överskott i verksamheten bäddar man för en butgeteringsekonomi där innovationer inte belönas men att man vid årets slut sätter sprätt på det som skulle kunna bli överskott.
5.
Med att förbjuda vinster kan man också mena att allt ev. överskott ska återplöjas i verksamheten.
I så fall är uttrycket ”Att sätta stopp för vinst i välfärden” inte riktigt adekvat. Kanske det vore bättre att säga att man vill lagstifta om att allt överskott ska återgå i verksamheten.
Vad menar du egentligen Lena Sommerstad?
Aftonbladet
GP
Till alla skattefinansierade äldre- och demensvårdare
Det dröjer inte länge förrän jag, efter att ha varit skattebetalare ett helt liv, blir ”kund” hos äldrevården.
Jag ser inte direkt fram emot detta men är glad över att vi idag har valfrihet och beställer härmed vård enligt följande specifikation:
• Personlig vård, om nödvändigt dygnet runt, av tre personer som jag själv valt bland befintlig personal
• Eget rum med radio. Rummet städas en gång i veckan
• Godtagbar sängstandard som tillåter varierande ligg- och sittställningar
• En vård som så långt som möjligt utgår från mina levnadsvanor och önskningar och som tar hänsyn till att jag är en levande tänkande och kännande medmänniska och individ
• En vård där behovet alltid går före ekonomin.
• En vård där vårdbehovet och vårdformerna definierats i samråd med läkare, vårdpersonal, närmast anhöriga och mig själv.
• En individuell vårdplan som utgår från ovanstående och som ses över varannan månad och revideras vid behov.
• Stimulerande sysselsättning som motsvarar mina egna krav och förmåga när jag själv orkar och vill ha aktivitet
• Närande, varierad och god mat samt dryck som passar min konstitution och mitt tillstånd. Möjlighet att ta en sup när jag vill.
• Om nödvändigt, hjälp med toalettbesök och dusch när jag behöver
• Ombyte av blöjor eller kläder inom minst en kvart om jag skiter eller pissar på mig.
• Hänsyn till min egen dygnsrytm så att jag får sova vid de tider jag behöver
• Lugnande samtal om jag är förvirrad och upprörd
• Smärtstillande mediciner om jag har värk
• Läkarundersökning minst en gång i kvartalet för att kolla om mediciner kan tas bort eller om nya behöver sättas in
• Ett ombud som jag själv utsett som har till uppgift att följa upp att dessa krav uppfylls och kontrollerar kvalité och mänsklighet i min personliga vård. Ombudet ska ha möjlighet att inspektera när som helst.
• Möjlighet att när som helst ta kontakt med anhöriga.
• Möjlighet att, om mitt tillstånd så tillåter, kunna bege mig vart jag vill, med eller utan assistans.
• Möjlighet att säga upp kontraktet med två veckors varsel för att byta till ett bättre alternativ om sådant uppenbarar sig.
• Om vårdbolaget inte uppfyller ovanstående krav har mitt vårdombud möjlighet att kräva ekonomisk ersättning av vårdbolaget.
Bästa vårdföretag!
Välkommen med ert vårderbjudande oavsett om ni driver en privat eller offentlig vårdinrättning.
SR
SvD
Socialstyrelsen
Jag ser inte direkt fram emot detta men är glad över att vi idag har valfrihet och beställer härmed vård enligt följande specifikation:
• Personlig vård, om nödvändigt dygnet runt, av tre personer som jag själv valt bland befintlig personal
• Eget rum med radio. Rummet städas en gång i veckan
• Godtagbar sängstandard som tillåter varierande ligg- och sittställningar
• En vård som så långt som möjligt utgår från mina levnadsvanor och önskningar och som tar hänsyn till att jag är en levande tänkande och kännande medmänniska och individ
• En vård där behovet alltid går före ekonomin.
• En vård där vårdbehovet och vårdformerna definierats i samråd med läkare, vårdpersonal, närmast anhöriga och mig själv.
• En individuell vårdplan som utgår från ovanstående och som ses över varannan månad och revideras vid behov.
• Stimulerande sysselsättning som motsvarar mina egna krav och förmåga när jag själv orkar och vill ha aktivitet
• Närande, varierad och god mat samt dryck som passar min konstitution och mitt tillstånd. Möjlighet att ta en sup när jag vill.
• Om nödvändigt, hjälp med toalettbesök och dusch när jag behöver
• Ombyte av blöjor eller kläder inom minst en kvart om jag skiter eller pissar på mig.
• Hänsyn till min egen dygnsrytm så att jag får sova vid de tider jag behöver
• Lugnande samtal om jag är förvirrad och upprörd
• Smärtstillande mediciner om jag har värk
• Läkarundersökning minst en gång i kvartalet för att kolla om mediciner kan tas bort eller om nya behöver sättas in
• Ett ombud som jag själv utsett som har till uppgift att följa upp att dessa krav uppfylls och kontrollerar kvalité och mänsklighet i min personliga vård. Ombudet ska ha möjlighet att inspektera när som helst.
• Möjlighet att när som helst ta kontakt med anhöriga.
• Möjlighet att, om mitt tillstånd så tillåter, kunna bege mig vart jag vill, med eller utan assistans.
• Möjlighet att säga upp kontraktet med två veckors varsel för att byta till ett bättre alternativ om sådant uppenbarar sig.
• Om vårdbolaget inte uppfyller ovanstående krav har mitt vårdombud möjlighet att kräva ekonomisk ersättning av vårdbolaget.
Bästa vårdföretag!
Välkommen med ert vårderbjudande oavsett om ni driver en privat eller offentlig vårdinrättning.
SR
SvD
Socialstyrelsen
söndag 1 april 2012
Nytt initiativ från alliansregeringen
En kontakt på statsrådsberedningen avslöjar att alliansregeringen lägger en proposition där de tänker avskaffa automatiska telefonsvarare och knapptrycksval i medborgarnas telefonkontakt med myndigheter och offentliga institutioner.
Du ska inte längre tvingas lyssna till musik som du inte vill höra, trycka på en massa knappar för att komma fram till ditt ärende eller lyssna till ett evigt tjatande om att ”din plats i kön är nu nr 18” eller liknande.
Istället ska väntetiderna minimeras genom att alla telefonväxlarna bemannas av livs levande människor.
Reformen ska börja gälla 1 oktober 2012.
Enligt beräkningar kan en sådan åtgärd avsevärt öka sysselsättningen och göra kontakten mellan medborgare och myndighet mer personlig.
Det är meningen att reformen så småningom ska omfatta även privata företag.
Läs mer om förslaget här
Du ska inte längre tvingas lyssna till musik som du inte vill höra, trycka på en massa knappar för att komma fram till ditt ärende eller lyssna till ett evigt tjatande om att ”din plats i kön är nu nr 18” eller liknande.
Istället ska väntetiderna minimeras genom att alla telefonväxlarna bemannas av livs levande människor.
Reformen ska börja gälla 1 oktober 2012.
Enligt beräkningar kan en sådan åtgärd avsevärt öka sysselsättningen och göra kontakten mellan medborgare och myndighet mer personlig.
Det är meningen att reformen så småningom ska omfatta även privata företag.
Läs mer om förslaget här
torsdag 22 mars 2012
Sänkta löner
Den som föreslår lägre lön för andra bör föregå med gott exempel och först sänka sin egen lön.
DN
SR
Svenskt Näringsliv
SvD
DN
SR
Svenskt Näringsliv
SvD
lördag 10 mars 2012
Skärpta borgerliga ledarskribenter
De borgerliga ledarskribenterna går från klarhet till klarhet.
Med analytisk skärpa konstaterar t.ex. GP:s ledare i dag att
”De som aldrig haft ett arbete är inte hjälpta av en bättre a-kassa.”
SvD:s ledarskribent P J Anders Linder är inte sämre:
”Jobb ger den bästa ersättningen” är hans djupsinniga konstaterande.
Jag kan ge SvD och GP tips om fler ämnen för intelligenta ledare: De som är friska är inte hjälpta av ersättningen från sjukkassan och den som aldrig kolliderar med bilen får ingen ersättning från bilförsäkringen.
Med analytisk skärpa konstaterar t.ex. GP:s ledare i dag att
”De som aldrig haft ett arbete är inte hjälpta av en bättre a-kassa.”
SvD:s ledarskribent P J Anders Linder är inte sämre:
”Jobb ger den bästa ersättningen” är hans djupsinniga konstaterande.
Jag kan ge SvD och GP tips om fler ämnen för intelligenta ledare: De som är friska är inte hjälpta av ersättningen från sjukkassan och den som aldrig kolliderar med bilen får ingen ersättning från bilförsäkringen.
söndag 4 mars 2012
Slutna teorier går inte att motbevisa
I sin syn på världsekonomin lever Johan Norberg inom ett slutet nyliberalt tankesystem av postulat ungefär som de religiösa dogmerna. Postulaten formar teorin. Allt som inte passar in i det slutna tankesystemet måste vara fel eftersom de inte kan bevisas med de givna postulaten. Teorin blir därför omöjlig att motbevisa.
Synd att en så intelligent och retoriskt skicklig person tillika idéhistoriker som Norberg inte kan tänka fritt och självständigt om samhällsekonomi.
Carl Popper hade älskat honom. Nämligen som exempel på det öppna samhällets fiender tillsammans med Marx och Platon.
Paradoxalt nog påstår sig Norberg verka för just ett öppet samhälle.Kan man göra det med hjälp av slutna teorier?
Men det förefaller ändå som om Norberg numera tänkt om en smula och resonerar något mindre dogmatiskt än tidigare.
Det innebär dock inte att han kunnat släppa postulaten.
Norbergs teori och huvudtes är att all politisk inblandning i världsekonomin i princip är fel.
Att all erfarenhet visat att ekonomin alltid bestått, och ständigt består, av både privata och politiska verksamheter är såldes något som Norberg, tack vare sin teori, kan bortse ifrån.
Genom att i teorin tänka bort politiken som ekonomisk faktor kan ekonomins idé alltid renodlas till en skinande blank och felfri Kapitalism. Kapitalismen blir till en idé ett idealtillstånd vilket den aldrig varit.
Problemet i världsekonomin har inte varit en alltför reglerad finansmarknad, som Norberg menar, tvärt om. Även om regleringar inte är lösningen måste man kunna se att finansmarknaden alldeles på egen hand blåst upp ”värden” som inte har någon motsvarighet med eller relation till den reella ekonomin – d.v.s. produktionen och arbetet. Det är samma mönster i de flesta tidigare finanskriser. I dagens kris har kapitalisterna inte investerat kapital i produktion och arbete utan använt de uppblåsta ”värdena” som spelinsatser i en imaginär marknad som mest liknar ett casino.
Finansmarknaden har allt sämre lokaliserat resurser dit där de används mest produktivt.
Kapitalisternas uppgift är ju annars – oavsett om de är privata eller statliga - att samla och koncentrera kapital och satsa kapitalet i produktiva verksamheter.
Men en stor del av det privata kapitalet har tappat förmågan. Bl.a. därför har vi en kris.
På grund av sin dogmatism drar Norberg fel slutsatser utifrån en tämligen riktig beskrivning av krisens förlopp.
Så även i artikeln på DN Debatt i går ”Nya regleringar kan bidra till nya ekonomiska kriser”
Synd att en så intelligent och retoriskt skicklig person tillika idéhistoriker som Norberg inte kan tänka fritt och självständigt om samhällsekonomi.
Carl Popper hade älskat honom. Nämligen som exempel på det öppna samhällets fiender tillsammans med Marx och Platon.
Paradoxalt nog påstår sig Norberg verka för just ett öppet samhälle.Kan man göra det med hjälp av slutna teorier?
Men det förefaller ändå som om Norberg numera tänkt om en smula och resonerar något mindre dogmatiskt än tidigare.
Det innebär dock inte att han kunnat släppa postulaten.
Norbergs teori och huvudtes är att all politisk inblandning i världsekonomin i princip är fel.
Att all erfarenhet visat att ekonomin alltid bestått, och ständigt består, av både privata och politiska verksamheter är såldes något som Norberg, tack vare sin teori, kan bortse ifrån.
Genom att i teorin tänka bort politiken som ekonomisk faktor kan ekonomins idé alltid renodlas till en skinande blank och felfri Kapitalism. Kapitalismen blir till en idé ett idealtillstånd vilket den aldrig varit.
Problemet i världsekonomin har inte varit en alltför reglerad finansmarknad, som Norberg menar, tvärt om. Även om regleringar inte är lösningen måste man kunna se att finansmarknaden alldeles på egen hand blåst upp ”värden” som inte har någon motsvarighet med eller relation till den reella ekonomin – d.v.s. produktionen och arbetet. Det är samma mönster i de flesta tidigare finanskriser. I dagens kris har kapitalisterna inte investerat kapital i produktion och arbete utan använt de uppblåsta ”värdena” som spelinsatser i en imaginär marknad som mest liknar ett casino.
Finansmarknaden har allt sämre lokaliserat resurser dit där de används mest produktivt.
Kapitalisternas uppgift är ju annars – oavsett om de är privata eller statliga - att samla och koncentrera kapital och satsa kapitalet i produktiva verksamheter.
Men en stor del av det privata kapitalet har tappat förmågan. Bl.a. därför har vi en kris.
På grund av sin dogmatism drar Norberg fel slutsatser utifrån en tämligen riktig beskrivning av krisens förlopp.
Så även i artikeln på DN Debatt i går ”Nya regleringar kan bidra till nya ekonomiska kriser”
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
