Myten om coronavirusets orsak till börsfallet

Fondanalytikerna brukar ibland titta upp från sina datorskärmar och upptäcka omvärlden.
Nu fick de höra talas om coronaviruset och tolkade genast en nedgång på börsen som en följd av virusets framfart. De hände ju samtidigt!
Media vidarebefordrar snällt det obevisade påståendet om orsakssambandet.
Så blir det till en total och oomkullrunkelig sanning.

Börskurser går upp och ned. Ibland sammanfaller nedgångarna med problem i den verkliga världen.
Utan att ett samband egentligen finns bevisat.

Visserligen påverkar åtgärderna mot spridningen av viruset vissa delar av samhällsekonomin men det finns andra större problem som finansmarknaden inte reagerat på:

Krigsrisken mellan Nordkorera och USA, rivaliteten mellan USA-Saudi-Iran, flyktingströmmarna från kriget mellan Bangladesh & Burma, kriget i Jemen, situationen i Afghanistan, Syrien, interna konflikter i Sahel-regionen, den humanitära krisen i Kongo-Kinshasa, konflikten i östra Ukraina, hotet mot demokratin i Venezuela m.fl. med vidhängande flyktingproblem.
Världens börser har inte reagerat nämnvärt.

Börsen har struntat i smittor som resistenta sjukhusbakterier, HIV, smittkoppor, tuberkulos, chikungunyavirus, West Nile virus, Sars, superinfluensa, Hepatit B, alla med fler sjuka och dödade än coronan.

Globalt insjuknar varje år omkring en halv miljard människor i vinterkräksjuka varav 200 000 personer dör, men inte skyller man nedgångar på finansmarknaden på det.

Men nedgångar måste förklaras och så fanns coronaviruset där just in time.

Faktum är att de största finansaktörerna på börsen, redan före coronans utbrott, väntadesig en nedgång på börsen under inledningen till 2020.

Carl Ekbergsblogg  Hur har börsen historiskt reagerat på epidemier? 

Affärsvärlden Coronadramatiken splittrar fondspararna
SvD Börsen åker jojo till följd av coronaviruset
Realtid.se ”Sitt inte still i båten”
WHO Coronavirus sjukdom (COVID-19) utbrott
Anders Nordberg: Viruset kan bli en våt filt över världensbörser

Pengar och invandring litet hit och dit. Räkneexempel.

En miljard är tusen miljoner = 1 000 000 000.

25 000 miljarder kronor är alltså en ohygglig massa pengar.

Enligt SvD Näringsliv är det så mycket pengar som ”gick upp i rök” då världens börser dök i veckan.

Över 50 miljoner människor i världen befinner sig på flykt, enligt en rapport från FN:s flyktingorgan UNHCR.  

Med de börspengar som försvann i börsnedgången hade varje flykting kunnat få 500 miljoner kronor var.

500 miljoner är vad Sandvikens kommun tjänade på invandringen enligt en Rådgivningsrapport ”Socioekonomisk analys, invandring Sandvikens kommun ” som Joanna Hägg, Magnus Höijer och Samir Sandberg gjorde på uppdrag av Sandvikens kommun i mars 2014.

Se även DN-artikel

Verkar det förvirrande?
Det är förvirrande.
Men det är så som världens ekonomi fungerar. Eller inte fungerar.

Uppgifter:
Var tog de förlorade börspengarna vägen? Hur kunde de bara försvinna?
Anser du att det finns rim och reson i dels finansmarknaden och dels vår vardagsekonomi?
Hur kan man hindra flyktingströmmarna?
Be minst tre ekonomer att förklara det där med försvunna börsmiljarder och kolla om de är överens om orsakerna till börsnedgången.
Ta reda på om det finns resurser i världens ekonomi för att få de fattiga länderna att satsa på investeringar och arbete.
På vilket sätt kan ”markanden” lösa flyktingproblemen?
Kan marknaden hindra finansbubblor?

Är du smartare än en riksdagsledamot?

I dagens nummer av Expressen räknar Anna Dahlberg upp ettantal problem som Sverige står inför men som politikerna inte tycks ta påallvar.

Här har jag listat de problemområden som Dahlberg nämner och försett varje område med länkar till belysande dokument.
Så även om du inte är riksdagsledamot kanske du kan sätta dig in i frågorna.

Den akuta bostadsbristen
LO rapport
AB 

Skolans fallande resultat. Andelen elever som klappar igenom ökar.
AB
Skolverket
OECD, Pisa 

Ränteavdragen
AB 

De offentliga utgifterna ökar. Under de närmaste 10-15 åren kommer de offentliga utgifterna att stiga kraftigt, inskärpte Robert Boije, samhällspolitisk chef på Saco, under ett seminarium i veckan.
Ekonomistas
Robert Boije 

Den demografiska utvecklingen. Fram till år 2030 kommer antalet som är 80 år eller äldre att växa med 60 procent. Redan nu växer välfärdsnotan snabbt ute i kommunerna.

SCB 

Sjukfrånvaron som drar iväg igen,
Försäkringskassan 

Försvaret som behöver rustas upp,
Regeringen 

De stora behoven av infrastruktursatsningar
Infrastruktursverige 

Det eftersatta bostadsbyggandet
Boverket 

De ökande kostnader för flyktingmottagandet
Immigrationsverket
SvD
Expressen 

Personalbristen inom offentlig sektor. Om fler ska anställas kommer kostnaderna att öka.
SCB
SACO 

Pensionerna
Fokus 

AP-fonderna

Segregationen
Migrationsinfo
Rikspolisstyrelsen räknar nu till 55 geografiska områden där kriminella nätverk har stort inflytande över lokalsamhället.
Rikspolisstyrelsen 

”Samtidigt blir det politiska Sverige allt bräckligare. Vi har en historiskt svag regering och det tycks allt svårare att locka begåvningar till politiken.
Det är ett samhälle som präglas av klassklyftor, social oro, privata särlösningar och hårt pressade offentliga finanser. Rimligen minskar även viljan att betala skatt när medelklassen får ut allt mindre av välfärden, men förväntas betala in alltmer.” skriver Anna Dahlberg.

Därtill kommer
de svenska hushållens skulder,
en fastighets- och börsbubbla som hotar att spricka, och
att BNP-utvecklingen står stilla med en tillväxt på 0 procent.

LO-rapport  Varför ärBNP per capita 94 000 kronor under trend? 

Enligt de senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån (SCB) har hushållens lån sedan början av 2008 ökat med 1 100 miljarder kronor, eller med 56 procent.
SCB 

Dessutom har Sverige en mycket stor banksektor i förhållande till ekonomin, runt 400 procent, slaget bara av Schweiz och Holland enligt Riksbankens senaste stabilitetsrapport. Där påpekas också att svenska banker är väldigt beroende av att låna utomlands, är tätt sammanlänkade.
Riksbankens stabiliseringsrapport 

Svenska Dagbladets ekonomireporter Andreas Cervenka"Lugnet före stormen" (25/4).

Regeringens budget 

Lägg därtill en orolig omvärld, miljökatastrofer, den största flyktingströmmen sedan andra världskriget, EU:s ekonomiska och politiska problem så finns det att bita i.

Mycket tyder på att de stora partierna borde samarbeta om en gemensam lösning på åtminstone en del av problemen.

PS. Varför har arbetarrörelsen inte en webbplats hos någon av sina tankesmedjor där den här typen av fördjupning kan tillhandahållas medlemmar och sympatisörer?
Eller som Svenskt Näringslivs Ekonomifakta 
Jag trodde att Katalys Tankesmedja skulle bli något i den stilen men så blev det inte.

GW Persson ute och cyklar i finansvärlden

Flera finansanalytiker förutspådde i början av året att börsen skulle gå upp under 2011. I verkligheten har den hittills gått ner.
I en krönika i Expressen ger sig Leif GW Persson, kriminolog och debattör, på finansanlytiker i allmänhet och finansanalytikern Peter Malmqvist i synnerhet. GW Persson anklagar Malmqvist för att ha förutspått en 20 procentig uppgång fast det blev en lika stor nedgång.
GW Perssons kritik går ut på att analytikerna ger överdrivet optimistiska analyser eftersom de vill att folk ska köpa aktier. Och när folk köper aktier tjänar analytikerna pengar oavsett hur analytikernas prognoser sedan slår. Analytikerna har ett starkt incitament att haussa börsen och därför slår deras prognoser så ofta fel, enligt GW Persson.
I viss mån kan han ha rätt, men det stora problemet är att hela finasmarknaden inte längre tjänar sitt syfte att ge kapital till framgåmgsrika företag.
Finansmarknaden har i stället utvecklats till en gigantisk spelmarknad, utan kontakt med den reella ekonomin. I stället gäller det för spelarna på marknaden att snabbt avgöra var och när priserna på papper och lån stiger eller faller och satsa rätt, d.v.s. köpa när de är billiga och sälja dyrt. Och här följer de flesta skockmentaliteten. Då många börjar sälja kommer fler efter och då går aktiepriserna ner tills några börjar köpa billigt. Då följer skocken efter och börjar köpa och då går priserna upp. Arrangemang som hedgefonder och liknande avlägsnar spelet ytterligare från verkligheten.
De som lånat för att köpa aktier grips av panik när priserna på aktierna börjar sjunka mot en nivå som understiger vad de har lånat. Ett typiskt exempel på vad som kan hända var när den uppburne finansmannen Bernard Madoff under decennier lurat Wall Street med finansiella lån som liknade ett pyramidspel. Han blåste upp värdena på sina papperoch lånade för att ge investerarna utdelning. 500 miljarder kronor visade sig bara vara luft när spelet avslöjades. Madoff är ett enstaka exempel på finansaktörer som avslöjas när de har byxorna nere. För övrigt var han en helt normal finansspelare. Paniken på finansmarknaden utbryter då någon försöker omsätta fantasivärdena till riktiga värden och det visar sig att dessa inte existerar.
Det är vad som just nu sker.
Några verkliga produktiva värden existerar knappast på finansmarknaden.
Debatten hamnar snett när GW Persson pekar ut enskilda finansanalytiker, och särskilt Peter Malmqvist som råkar vara en av sveriges bästa. Att Malmqvist hamnat så fel i sina prognoser beror på att han byggde sin prognos på att svenska företag går så bra.
Malmqvist borde ha insett att finansmarknaden inte är beroende av den verkliga ekonomin.

SR P1

Svensk Fondservice


Den som följt min blogg har kunnat läsa kritik av finansmarknaden här.
Börsen går upp eller ner

Vidskepliga ekonomijournalister

Världens mest överbetalda yrkesgrupp

Arbetslöshet leder till uppgång på börsen

Antalet sysselsatta utanför jordbrukssektorn i USA minskade med 36 000 personer under februari 2010, enligt landets arbetsmarknadsdepartement.
Enligt ekonomiska bedömare gjorde detta att börserna i New York steg veckans sista handelsdag, Faktum är att Dow Jones industriindex steg 1,2 procent till 10 566,1 medan Nasdaqs kompositindex gick upp 1,5 procent till 2 326,4.
Allt enligt tidskriften "Privata affärer"
Varför steg börsen på grund av de dystra arbetslöshetssiffrorna?
Jo, orsaken till börsuppgången är, enligt ekonomiska bedömare, att ekonomiska bedömare hade väntat sig en minskning av antalet sysselsatta med 50 000 personer. Det blev alltså inte så illa som ekonomerna spekulerat i och därför tog börsen ett glädjeskutt.
En ganska stor felbedömning av experterna ledde alltså till en rejäl börsuppgång.
Något säger det om vår spekulationsekonomi.

E24

Krisens vidskepliga teckentydare

TT, tisdag den 16 december:
”Rally på Wall Street efter räntebesked
Den amerikanska centralbankens överraskande stora räntesänkning fick aktiekurserna att rusa rejält på New York-börserna på tisdagen. En oväntat låg förlust för bankjätten Goldman Sachs bidrog också till börsyran. Vid stängning hade Dow Jones industriindex stigit med 4,2 procent och Nasdaqs kompositindex hade gått upp med 5,4 procent.”

Nyheten kablades ut av SR och många andra medier.

Men börresultaten för
den 16 december slutade på
Stockholm +2,1
DowJones +1,5
Nasdaq +2,7
och den 17 december
Stockholm -0,4
Dow Jones -0,8
Nasdaq - 0.9

Inget vidare börsrally.
Och det är inte första gången under krisen som medias teckentydare skriker ut ”börsrally” vid ganska obetydliga rörelser uppåt.
Rent parodiska är också de mer eller mindre sökta förklaringarna till orsaken till att börsen går upp eller ner.
Uttalanden av politiker, ändringar i räntor, naturkatastrofer som inträffar strax innan börsförändringen anges som orsak. Sambandet verkar ofta taget ur luften och liknar ren vidskepelse. De gamla kremlologerna bytte tydligen bransch efter 1990.

Värde och pris i Kalle Ankaekonomin

I den ekonomiska diskussionen blandas ofta begreppen ”pris” och ”värde” samman.
Man säger ”värde” när man avser pris, t.ex. då man talar om marknadsvärden.

Finansmarknaden, liksom alla marknader, handlar om och med priser. Det är börspriserna som går upp och ner, inte börsvärdena vilket emellertid ofta påstås. I en börskrasch är det inga aktievärden som förloras. Det är endast priserna på aktier som faller.
Vi behöver alltså inte tycka synd om aktiespekulanten som ”gör en förlust på flera miljarder kronor”.
”193 miljarder kronor gick upp i rök under gårdagens svarta börsdag i Stockholm. Raset är ett av de fem värsta i Stockholmsbörsen historia”, konstaterade t.ex. Avanzas sparekonom, Claes Hemberg den 6 oktober i år.
Beloppet betecknar endast hur mycket priset på spekulantens aktier som har sjunkit i förhållande till en tidigare högre nivå. Så länge som spekulanten inte säljer har han ingenting förlorat. Om han avvaktar och säljer när aktierna senare åter står i topp får han bättre betalt för dem än när de stod lågt i kurs, men inte för att aktierna har ökat i värde, bara för att de har ett högre pris än tidigare.

På samma sätt är det när vi säger att något är värdefullt. Det enda olästa exemplaret av nummer 1 av tidningen ”Kalle Anka & Co” från 1948 sägs vara värdefullt eftersom det i dag kostar 250 000 kronor där det ligger inlåst i ett kassaskåp. När den såldes i 70000 ex. år 1948 kostade samma exemplar 60 öre.
Tidskriften har ökat i pris. Men har den därför ökat i värde?

Vatten är värdefullt eftersom vatten är livsnödvändigt för oss. Luften vi andas är utomordentligt värdefull för oss alla. Luft har stora värden men inget pris. (I varje fall inte ännu)

Men vad spelar det för roll om vad som kallas pris och värde? Är det inte skitsamma?
För den som bedriver kommersiell verksamhet har skillnaden inte så stor betydelse. Han eller hon som köper och säljer kan gladeligen kalla pris för värde och tvärt om.

Men det är då man försöker förstå vad som händer i samhället före, under och efter en ekonomisk världskris, som skillnaden blir viktigt.

Ta t.ex. tillväxten. Eftersom vi blir fler människor i världen måste vi öka produktionen av nyttigheter och av sådana värden som människan behöver. Det måste ske en materiell tillväxt. Men när vi mäter tillväxt måste vi kunna skilja ut vad som å ena sidan är verklig tillväxt och å andra sidan vad som är t.ex. ökade priser på skuldväxlar, ökade räntor och stigande pris på ovanliga serietidningar.
Och vi måste veta på vad vi ska satsa på för att bidra till att göra det bättre för människor. Vi måste dessutom kunna satsa på sådan produktion som inte förstör större värden (t.ex. miljövärden) än dem vi framställer. Priserna ger oss i det fallet ingen information om värdeökningen eller t.o.m. helt fel information.

Så, i krisens tid: Vilka verkliga värden förstörs på grund av krisen? Vilka ”värden” är bara prisförändringar på ”värdepapper”, typ nr 1 av ”Kalle Anka & Co” från 1948, inlåst i ett kassaskåp?

Lönsamma manipulationer

Då Gambro köptes ut från börsen av riskkapitalbolaget EQT och investmentbolaget Investor utlöstes alla personaloptioner och Gambros chefer fick dela på 380 miljoner kronor.
Sören Mellstig, vd för Gambro, fick för år 2006 en inkomst av tjänst på 67 800 000 kronor.
Direktören själv anser att han förtjänat pengarna eftersom optionerna byggde på hur bolaget gick. Och då var det ju utan tvekan så att värdet på Gambro steg från elva miljarder kronor 2003 till 50 miljarder 2006, precis som styrelsen och aktieägarna hade velat.
Men är det verkligen cheferna som höjer och sänker företags ”värde” på börsen?
Jo, i varje fall när det gäller Mellstig misstänker Stockholmsbörsen som ska granska Mellstigs affärer.
Mellstig blev nämligen ordförande i EQT:s portföljbolag Aleris den 14 februari, mindre än två månader innan budet från EQT och Investor kom. Trots det deltog han i Gambro-styrelsens hantering av budet, som utmynnade i en rekommendation till aktieägarna att säga ja.
Om löntagarna i företaget och den svenska allmänheten tjänar på manipulationerna det är det ingen som vet.