Riskkapitalister är dåliga på att vårda äldre

Dagens Nyheter kommer med nya exempel på att riskkapitalbolag inte klarar av att sköta äldreomsorg.

Riskkapitalägda Carema har på senare tid fått våldsam kritik för sitt sätt att driva äldreboendet Koppargården i Vällingby. Politikerna i stadsdelenämnden vill kasta ut företaget. Efter flera tidningsartiklar om grova missförhållanden och om vanvården och falska uppgifter från Carema är det omöjligt att lita på bolaget anser stadsdelsnämndens ordförande.

Liknande missförhållanden tycks finnas vid Caremas äldreboende Tallbohov i Järfälla. Enligt anställda har ledningen drivit besparingskraven så långt att det inte längre går att bedriva en säker vård.

Carema är inte ensamt i branschen om att få kritik. Flera företag inom vård och omsorg är ensidigt inriktade på att sänka kostnaderna och att vinna upphandlingar med hjälp av låga priser för att ägarna ska få ut sina vinster.

De vårdbehövande tvingas betala med sämre vård. eller ingen vård alls.

Carema ingår i Ambea som har en "ledande position inom sjukvård och omsorg i Norden". Företaget bytte förra våren ägare, när riskkapitalbolaget 3i på klassiskt manér sålde vidare till andra riskkapitalister. Ambea kontrolleras nu av Triton och KKR. Den senare är närmast prototypen för en internationell riskkapitalgigant, inte minst känd från striden kring livsmedelsföretaget Nabisco. Bakom riskkapitalbolaget ligger en av USAs rikaste män, Henry Kravis, som också blivit det andra Ket i KKR.
Styrelseordförande i Ambea är Mikael Lilius, känd som tidigare vd för börsbolagen Incentive och Gambro. Allra mest uppmärksamhet har han dock fått för sina enorma bonusar i det finländska el-juntebolaget Fortum. I övrigt domineras styrelsen av representanter för de båda riskkapitalägarna.

DN

DN

E24

Lönsamma manipulationer

Då Gambro köptes ut från börsen av riskkapitalbolaget EQT och investmentbolaget Investor utlöstes alla personaloptioner och Gambros chefer fick dela på 380 miljoner kronor.
Sören Mellstig, vd för Gambro, fick för år 2006 en inkomst av tjänst på 67 800 000 kronor.
Direktören själv anser att han förtjänat pengarna eftersom optionerna byggde på hur bolaget gick. Och då var det ju utan tvekan så att värdet på Gambro steg från elva miljarder kronor 2003 till 50 miljarder 2006, precis som styrelsen och aktieägarna hade velat.
Men är det verkligen cheferna som höjer och sänker företags ”värde” på börsen?
Jo, i varje fall när det gäller Mellstig misstänker Stockholmsbörsen som ska granska Mellstigs affärer.
Mellstig blev nämligen ordförande i EQT:s portföljbolag Aleris den 14 februari, mindre än två månader innan budet från EQT och Investor kom. Trots det deltog han i Gambro-styrelsens hantering av budet, som utmynnade i en rekommendation till aktieägarna att säga ja.
Om löntagarna i företaget och den svenska allmänheten tjänar på manipulationerna det är det ingen som vet.