Värde och pris i Kalle Ankaekonomin

I den ekonomiska diskussionen blandas ofta begreppen ”pris” och ”värde” samman.
Man säger ”värde” när man avser pris, t.ex. då man talar om marknadsvärden.

Finansmarknaden, liksom alla marknader, handlar om och med priser. Det är börspriserna som går upp och ner, inte börsvärdena vilket emellertid ofta påstås. I en börskrasch är det inga aktievärden som förloras. Det är endast priserna på aktier som faller.
Vi behöver alltså inte tycka synd om aktiespekulanten som ”gör en förlust på flera miljarder kronor”.
”193 miljarder kronor gick upp i rök under gårdagens svarta börsdag i Stockholm. Raset är ett av de fem värsta i Stockholmsbörsen historia”, konstaterade t.ex. Avanzas sparekonom, Claes Hemberg den 6 oktober i år.
Beloppet betecknar endast hur mycket priset på spekulantens aktier som har sjunkit i förhållande till en tidigare högre nivå. Så länge som spekulanten inte säljer har han ingenting förlorat. Om han avvaktar och säljer när aktierna senare åter står i topp får han bättre betalt för dem än när de stod lågt i kurs, men inte för att aktierna har ökat i värde, bara för att de har ett högre pris än tidigare.

På samma sätt är det när vi säger att något är värdefullt. Det enda olästa exemplaret av nummer 1 av tidningen ”Kalle Anka & Co” från 1948 sägs vara värdefullt eftersom det i dag kostar 250 000 kronor där det ligger inlåst i ett kassaskåp. När den såldes i 70000 ex. år 1948 kostade samma exemplar 60 öre.
Tidskriften har ökat i pris. Men har den därför ökat i värde?

Vatten är värdefullt eftersom vatten är livsnödvändigt för oss. Luften vi andas är utomordentligt värdefull för oss alla. Luft har stora värden men inget pris. (I varje fall inte ännu)

Men vad spelar det för roll om vad som kallas pris och värde? Är det inte skitsamma?
För den som bedriver kommersiell verksamhet har skillnaden inte så stor betydelse. Han eller hon som köper och säljer kan gladeligen kalla pris för värde och tvärt om.

Men det är då man försöker förstå vad som händer i samhället före, under och efter en ekonomisk världskris, som skillnaden blir viktigt.

Ta t.ex. tillväxten. Eftersom vi blir fler människor i världen måste vi öka produktionen av nyttigheter och av sådana värden som människan behöver. Det måste ske en materiell tillväxt. Men när vi mäter tillväxt måste vi kunna skilja ut vad som å ena sidan är verklig tillväxt och å andra sidan vad som är t.ex. ökade priser på skuldväxlar, ökade räntor och stigande pris på ovanliga serietidningar.
Och vi måste veta på vad vi ska satsa på för att bidra till att göra det bättre för människor. Vi måste dessutom kunna satsa på sådan produktion som inte förstör större värden (t.ex. miljövärden) än dem vi framställer. Priserna ger oss i det fallet ingen information om värdeökningen eller t.o.m. helt fel information.

Så, i krisens tid: Vilka verkliga värden förstörs på grund av krisen? Vilka ”värden” är bara prisförändringar på ”värdepapper”, typ nr 1 av ”Kalle Anka & Co” från 1948, inlåst i ett kassaskåp?