Sammanställ fakta om kapitalismen!

Två vänsterdebattörer - Per Sundgren, ordförande Jämlikhetsfonden, och Daniel Suhonen, chef fackliga idéinstitutet Katalys - får i dag plats i Aftonbladet för att kommentera Panamadokumenten.

 

Panamaokumenten har visat att över två hundra tusen personer, företag och fonder har gömt skattepengar i ett tjugotal olika skatteparadis. Skattesmitarna kommer från fler än 200 länder.
Bland de fuskande personerna finns tolv nuvarande eller före detta stats- och regeringschefer, och ännu fler av deras anhöriga. En av de nuvarande är Islands liberale statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson.

Av de bägge vänsterdebattörernas artikel i Aftonbladet får man uppfattning om att det är Nordea som är den stora boven. Nordea har nämligen hjälpt rika svenskar att gömma undan skattepengar.

Nordea är en av alla inblandade bankerna som liksom alla andra verkar i en kapitalistisk ekonomi. Bankens ordförande är Björn Wahlroos, extrem nyliberal och storkapitalist.
Varför skulle inte Nordea hjälpa kapitalägare att undandra staten kapitalägarnas surt förvärvade pengar?
Och är det Nordea som är problemet? Hade saken varit OK utan Nordeas inblandning?
Naturligtvis inte.

Orsaken är den kapitalistiska ekonomiska strukturen som inte bara gör sådana här affärer möjliga utan även nödvändiga. Nordea är bara ett litet kugghjul i det stora maskineriet.

Vad skriver då vänsterdebattörerna i sin artikel?
”Nordea behöver en ny ledning. Och Magdalena Andersson behöver ta initiativ och se över hela kapitalbeskattningen” föreslår de.
Alltså, återförstatliga Nordea och samla riksdagen kring en ny antikapitalistisk kapitalbeskattning, eller…?
Hur lätt är det i dagens politiska röra?
Eller ska regeringen tillsätta en ny bankutredning med nya direktiv?
Eller, som de bägge debattörerna också säger: ”De som äger måste ta ett samhällsansvar”.
DN:s ledarsida i dag kom till samma slutsats.


Det är väl OK.

Men det vore bättre att de bägge, som förfogar över resurser och inflytande inom arbetarrörelsen, byggde upp en kunskapsdatabas och inte snöade in på enskildheter och politiska detaljfrågor. Vad som saknas fakta och beskrivningar av vad som sker och vad som ligger bakom det som sker.
Vi bör ha ett underlag för en diskussion om vad det är som hindrar en sund ekonomisk, social och kulturell utveckling för världens folk.

Nu finns ökade möjligheter att göra en beräkning av vad skatteflyktingarna kostar de svenska skattebetalarna.

Genom att världens stater efter finanskrisen redan har tagit upp kampen mot skatteflykten finns idag bättre fakta. OECD fick för några år sedan i uppdrag att se till att bankerna skulle öppna stängda dörrar. Genom informationsutbytesavtal med Schweiz, Jersey, Caymanöarna och andra centra i det globala finansiella skattesmusslarsystemet tvingas bankerna i dag att redovisa sina kunder och deras transaktioner.

LuxLeaks 2015 blottade nya tjuvgömmor och öppnade för fakta.

En som redan undersökt skattesmitningen är Gabriel Zucman, en trettioårig fransk ekonom som varit Thomas Pikettys doktorand. Efter att ha grävt i offentlig statistik kring globala värdepappersinnehav och banktillgångar fick han fram en uppskattning av omfattningen av skattesmitningen.
Zucman har skrivit en bok i ämnet Gömda rikedomar – en undersökning av skatteparadisen.
– De privata finansiella tillgångarna i världens skatteparadis har vuxit med 25 procent sedan 2009, så skatteflykten har ökat, säger Zucman till journalisten KentWerne i en intervju publicerad i ETC.

Enligt Zucmans försiktiga skattning finns cirka 8 procent av världens privata finansiella tillgångar, 5 800 miljarder euro, i skatteparadis. 54 000 miljarder kronor, eller 18 grekiska statsskulder. För EU är andelen högre, nära 12 procent.
Världens länder går miste om minst 130 miljarder euro (1 200 miljarder kronor) i skatteintäkter om året, enligt Zucmans uppskattning.
Zucman föreslår också ett globalt finansregister, en databas med uppgifter om vem som äger alla värdepapper, och en global förmögenhetsskatt.

I november 2013 försökte jag i all enkelhet jämföra kostnaderna för flyktingar och jämföra dem med vad skatteflyktingar kostar. Det gick så där.

Nu finns bättre underlag.

Kent Wernes blogg

Enkelspåriga direktörer

Brukar inte titta på TV-programmet Skavlan eftersom jag inte känner behov av att underhållas av pratshower.

Men vänner har berättat om att det i programmet den trettonde mars förekom en debatt mellan Norwegiandirektören Bjørn Kjos och den franske ekonomen ThomasPiketty och att den senare hade dragit brallorna av den norske höginkomsttagaren.

Så jag tittade för att se hur Piketty burit sig åt.

Men enligt min mening var det inte en debatt och inte heller fann jag att Pikettys  brilljans ”gjorde smulor av direktören”.
Däremot häpnade jag över direktörens vettlösa påstående om att han betalar över tusen  procent i skatt. En typisk direktörsöverdrift av en typisk direktörsskröna.

Hans påstående var helt enkelt korkat och föga genomtänkt. Piketty kunde bara envisas med att be om fakta och siffror vilket direktören naturligtvis inte kunde leverera.

Nu ska man inte heller kräva av direktörer att de ska kunna makroekonomi, politik, sociologi, humaniora eller etik. Eller att de ens ska kunna debattera samhällsfrågor.
Direktörerna kan bara det som de är utbildade till, och som de har oerhört bra betalt för, nämligen att förmera kapital för ”sitt” bolag. Att direktörer saknar känsla för helheter och samband i den övriga världen samt brist på allmänbildning har nu senast även demonstrerats av de 31 direktörernas så kallade debattinlägg om Sveriges handel med Saudiarabien i förra veckan.

Då jag senast på den här bloggen påstod att koncerndirektörer är enfaldiga fick jag på tafsen för att vara populist.

Men jag vill hävda att direktörer för stora koncerner är så specialiserade på att öka företagens vinster att de inte har hunnit bilda sig på andra områden. Deras utbildning är så inriktad på att lära sig öka företags vinster att de inte har en chans att sätt sig in i andra frågor. Deras debattmiljö formas ju också av att de mest umgås med varandra och där odlar sina egna berättelser om hur allting fungerar. Kårandan är kompakt på denna höga inkomstnivå.
De kan helt enkelt inte förstå hur folk med en inkomst på 20 000 i månaden lever och fungerar och hur det kan finnas andra intressen än dem som de själva har att bevaka.

Tyvärr rimmar koncerndirektörernas brist på allmänbildning illa med deras relativa makt och brist på demokratisk förankring.

Verdens Gang 

Dagens Industri