Moderaterna sänker skatter. Pengarna hamnar i rika skattesmitares fickor.

Moderaternas skuggbudget, som presenterades i mars, innehåller förslag på 22 miljarder i skattesänkningar på arbete, sänkt försörjningsstöd och färre a-kassedagar. 

Regeringen Reinfeldt sänkte skatter till en kostnad av 140 miljarder 2006-2014.

Tanken bakom skattesänkningar är att det ska stimulera till investeringar som ska ge mer jobb och ökad konsumtion. Dessutom finns en idé om att medborgarens frihet blir större om hon får behålla mer av sina pengar. De idéerna härrör, utan större förändringar, från 1600-1700-talen, bl.a. recept som skrevs ut av John Locke (1632-1704) och John Stuart Mill, (1806-1873).

Men världen har förändrats sedan dess.
Statsförvaltning och skatterna har demokratiserats, samhällsbehoven har ökat, den privata äganderätten över kapitalet är inte längre en privat angelägenhet, staten och kapitalet har blivit mer ömsesidigt beroende, företagen är idag enorma och ibland större än enskilda nationer, ändliga resurser har exploaterats till bristningsgränsen, globaliseringen och finansmarknaderna har förändrat förutsättningarna att politiskt styra nationella ekonomier. Ingen av liberalismens fäder hade ens kunnat föreställa sig dagens värld. I dag behöver stat och kommun mer pengar för gemensamma samhällsuppgifter.

Det tänker man på då man läser om att Skandinaviens tusen rikaste hushåll har undanhållit 32 procent av den skatt de skulle ha betalat. Det visar en ny forskningsstudie som publiceras i måndags.
Det är professor Annette Alstadsaeter vid Handelshögskolan vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet, hennes forskarkolleger Niels Johannesen vid Köpenhamns Universitet och Gabriel Zucman vid amerikanska UC Berkeley som kombinerat uppgifter om bankkonton i Schweiz med uppgifterna om brevlådeföretag i Panamaläckan och självrättelser och annan information från skattemyndigheterna.

Forskarna har också kunnat visa att nästan alla schweiziska bankkonton använts till skatteflykt. Det har de gjort genom att jämföra bankkontouppgifter i Swissleaks med personernas deklarationer i Norge och Danmark.

Att den rika makteliten stjäl resurser från oss övriga skattebetalare visste vi redan tidigare. Exakt hur mycket de gömmer undan är det däremot få som känner till. Enligt nationalekonomen Daniel Waldenström kan det röra sig om så mycket som 1300 miljarder. Vilket kan jämföras med utgifterna för staten 2016 som beräknas landa på drygt 933,9 miljarder.

SVT kunde förra våren avslöja de 9.000 svenskar som gjort självrättelser av gömda pengar utomlands som de inte deklarerat för tidigare. Den som gör självrättelse på eget initiativ slipper straffavgift och slipper att bli anmäld för skattebrott. Många har utnyttjat den möjligheten eftersom nya informationsutbytesavtal med skatteparadisländerna ökat risken att åka fast.

Bland dem som SVT kunde avslöja fanns flera miljardärer och kända storföretagsfamiljer.

Skattesänkningar och skattesmitningar innebär att de som inte behöver samhällets hjälp tar från dem som behöver de gemensamma samhällsuppgifterna.

De undanhållna skatterna skulle kunna ha satsats i infrastruktur, polis, kriminalvård, sjukvård, skolor och omsorg där pengarna behövs.

SvT 170529 ”Forskningsstudie: De rikaste flyr skatt mest”
SvT mars 2016 ”Näringslivets toppar har gömt pengar och smitit från skatt” 

Lista över svenska miljardärer 2016 

Daniel Waldenström är professor vid nationalekonomiska institutionen. Han forskar främst om inkomst- och förmögenhetsfördelning, inkomströrlighet och skatter. 

Norges miljø- og biovitenskapelige universitet, NMBU,

Studera kapitalismen!

Alla de stora banbrytande nationalekonomerna under 1800-talet grubblade över kapitalismen.

Adam Smith, David Ricardo, Thomas Malthus och John Stuart Mill som gav upphov till liberalismens politiska ideologi och Pierre-Joseph Proudhon och Karl Marx som blev socialismens förgrundsgestalter.
Ett hade de alla gemensamt: De försökte komma underfund med vad kapitalismen innebar för samhället.
De utgick i sina studier från den existerande kapitalismen som de definierade, beskrev, analyserade och försökte skapa verktyg för att bemästra.

När det gäller Smith, som ofta brukar räknas till liberalisens fader, och Marx som påstås vara upphov till marxismen, blev de bägge slarvigt lästa och grundligt missförstådda.
Bägges tankar förgrovades av enfaldiga teoretiker, smiddes om av fanatiska politiska aktivister, utnyttjades som argument av illvilliga motståndare och höjdes till skyarna av dogmatiska anhängare.
De både älskades och hatades ihjäl.

I den processen försvann Smiths och Marx geniala iakttagelser och kokades ner till politisk fundamentalism.

Deras tankar absurdiserades av å ena sidan av sådana ”nyliberaler” som Ayn Rand, Friedman m,fl. och å andra sidan ”marxister” som Lenin, Stalin och andra.

Nationalekonomin flydde in i matematikens och prisbildningsmodellernas molekylära värld och började plottra med detaljer i marknadsekonomin. De lämnade studierna av kapitalismen till sociologer, politiker och filosofer som inte var intresserade av de historiska sammanhangen och dess ekonomiska drivkrafter.
Visserligen hade somliga nationalekonomer pekat på ekonomins samband med andra viktiga samhällsområden och hur allt påverkade vartannat ömsesidigt men studiet av kapitalismen lämnades därhän.
Många sociologer har bidragit till belysningen av kapitalismen utan att explicit ha studerat just kapitalismen.

Hos liberalerna blev ”kapitalism” synonymt med ”marknadsekonomi” som måste försvaras och hos socialisterna ett skällsord för orsaken till snart sagt allt jävelskap som måste krossas.
Under tiden har kapitalismen, som allt annat här i världen, förändrats och ändrat karaktär medan samhällsvetarna går vilse i akademisk närsynthet.
Det finns ingen anledning att återgå till Smith och Marx, men vad som idag krävs är förutsättningslösa studier och analyser av kapitalismen.
Det kommer att bli svårt att skaka av sig allt propagandistiskt, utopiskt, infantilt och ideologiskt påhäng och att avgränsa och definiera studieämnet från alla missuppfattningar.

Men det kan gå och det måste gå!

Till världskapitalismens försvar, Johan Norberg, Timbro 2004 är i själva verket ett försvar för marknadsekonomin.

”Rädda jordklotet, krossa kapitalismen” Lars O. Nilsson Flamman 8 oktober, 2014 Frågan är vad som ska krossas och vad kapitalismen ska ersättas med.