Beskatta det globala kapitalet!

En kapitalist som satsar kapital i ett projekt räknar med att få vinst på det satsade kapitalet men tar ofta en viss ekonomisk risk.

Kapitalisten kan vara en kapitalägare, en enskild företagare, en stat eller kommun, aktieägare, fondsparare, penningmäklare eller förvaltare. Det satsade kapitalet kommer från överskott av tidigare produktion av varor och tjänster.

Om projektet så småningom visar sig ha drabbat människor genom att till exempel anställda blir sjuka av arbetet eller om exploateringen drabbar miljön brukar samhället efteråt tvingas träda in i form av vård eller reparation.
Detta brukar vanligen visa sig först sedan kapitalinvesterarna redan fått utdelning på sitt kapital.

Ett välkänt exempel är företaget Lomma Eternit i sydvästra Skåne en fabrik som skadat eller dödat ett par hundra arbetare. Asbesten gjorde att de fick svårt att andas. Många fick cancer. Fabriken var igång i 70 år och lades ned 1977.
Euroc, företaget som ägde fabriken, ville inte betala skadestånd,

Efter klagomål från facket, medias uppmärksamhet och juridiska processer betalade företaget ut blygsamma ersättningar till de drabbade arbetarna.
Men under de 70 åren hade aktieägarna kammat hem goda vinster på produktionen.

Vi kan hålla oss kvar i Skåne och bege oss till Klippan. I Klippan handlar det om en gammal läderfabrik som låg nära det som idag är Klippans centrum. Läderfabriken startades 1906 och produktionen upphörde 1988. Så sent som i början av 80-talet arbetade cirka 200 personer i företaget.
Kring den nedlagda fabriken fanns stora mängder tungmetaller och gifter och diskussionen hur saneringen skulle finansieras pågick i flera år. Saneringsarbetet har sedan pågått i decennier och kostat 100-tals miljoner kronor. På minussidan finns också mänskligt lidande och förlorade miljövärden till följd av de gifter som släppts ut eller grävts ner av företaget.
Naturvårdsverket - d.v.s. skattebetalarna - har i efterhand betalt ut 107 miljoner.

Miljöskandaler skapas ständigt över kela världen, med betydligt mer omfattande konsekvenser än i mina två lokala exempel. Gifter dumpas för att det är för dyrt att ta hand om dem för sanering. Men när bubblan brister blir samhällskostnaderna stora. I ett annat känt fall, BT Kemi, fick till exempel väldiga jordmassor skeppas ut med båt från Landskrona till destruktion i Tyskland. Saneringen av en del av området påbörjades sommaren 2010, och har kostat skattebetalarna cirka 183 miljoner kronor.

Problemen gäller således inte bara Skåne eller Sverige. De är globala. Skövling av regnskog, koldioxidutsläpp, förgiftning, exploatering av ändliga resurser överallt i världen skapar sammantaget en obeboelig värld om ingenting görs.
Det är inte främst enskilda människors ondska, illvilja, dårskap eller girighet som driver mänskligheten till denna utveckling utan rationella ställningstaganden och möjligheterna att skapa tillväxt inom den kapitalistiska ekonomiska, sociala och kulturella historiskt givna kapitalistiska strukturen.
Bakom denna utveckling ligger således den kapitalistiska världsordningen. Samtidigt som kapitalismen skapar utveckling och framsteg ger den upphov till exploatering av människor och miljö och övervältrar en stor del av kostnaderna på individer och samhälle.

Produktionen kan förhindra en del skador och samhällskostnader om all produktion över en viss omfattning tvingas att konsekvensredovisa förväntade arbetsmiljö och miljöskador vid planeringen.
Konsekvensberäkningarna bör vara offentliga och tas med i alla företags kalkyler och budgetar.
Exploateringens reella konsekvenser redovisas i årsredovisningarna.
Kapitalinvesterare och företag måste fondera eller avsätta en del av sina vinster för att i efterhand kunna betala eventuella negativa konsekvenser.

Men vad krävs för att genomdriva dessa åtgärder?
Antagligen en överstatlig auktoritär makt som inte finns. Och som vi antagligen inte vill att den ska finnas.
Men kanske är det enda utvägen.

Torbjörn Tännsjö
Per Bauhn 

Replik från Torbjörn Tännsjö 

Ekonomipriset 2018 
Jesper Roine
Isabella Lövin

Vad kan presidenten göra?

I morgon står det klart.

Barack Obama eller Mitt Romney är USA:s president.

Men oavsett vem som vinner kommer presidenten inte kunna hindra USA:s fortsatta väg mot en allt djupare kris. 

·         Vad kan presidenten göra när det gäller bostadsmarknaden?
3,9 miljoner bostäder i USA har slutat i utmätning sedan krisen startade i september 2008. En tredjedel av dem utmäts just nu.
I Cleveland och Detroit rivs hus på löpande band för att hålla priserna uppe på dem som ännu bebos. I Kalifornien och Florida syns krisen över hela delstaten med 111 000 respektive 92 000 utmätningar per månad.

Läs mer:

·         Vad kan presidenten göra åt den skenande statsskulden?
Den har i dagarna, enligt Comeback America Initiativ passerat 71 300 miljarder dollar. Ökningen är tio miljoner dollar i minuten. År 2000 var samma siffra 20 000 miljarder dollar.
Den redan höga statsskulden är med andra ord ingenting mot vad som väntar.
Om inget drastiskt görs kommer budgetunderskottet år 2037 ha ökat till över 17 procent av BNP. Statsskulden springer iväg till hela 200 procent av BNP.
Då räknar Congressional Budget Office, CBO, ändå bara med den del av skulden som finns i publik ägo, och inte de skuldebrev som staten ställt ut till sig själv och som ligger i fonder tillhörande Social Security och Medicare. Läs mer:

   Vad kan presidenten göra åt de ökade sociala klyftorna?
De rika blir rikare och de fattiga fattigare.
De rikaste 1,2 miljoner hushållen, som tillsammans utgör den översta procenten på rikedomsskalan, ökade sina inkomster med 5,5 procent förra året enligt U.S.Census Bureau. För de 96 miljoner hushåll som utgör de nedre 80 procenten föll istället inkomsterna med i genomsnitt 1,7 procent.
Ekonomen Emmanuel Saez på det anrika amerikanska universitetet Berkeley har dessutom räknat ut att 2010 så gick 93 procent av inkomstökningen till den rikaste procenten amerikaner. Det har gjort att inkomstklyftan mellan rik och fattig är större än den varit på över 40 år.
Läget är värre i USA än i länder som Uganda och Kazakstan, och att tanken om att varje generation ska få det bättre än den föregående nu inte längre gäller i USA. Läs mer:

Arbetslösheten är 7,9 procent och ökar för vissa grupper t.ex. den svarta befolkningen enligt

Bureau of Labor Statistics

·         Vad kan presidenten göra när det gäller klimatet?

USA står för nästan en fjärdedel av världens koldioxidutsläpp och har, om man bortser från en handfull oljeproducerande stater och småstater, det högsta koldioxidutsläppet i världen per capita. Det är mest utsläpp kring de stora industristäderna, både på väst- och östkusten. Trots det har USA inte ratificerat Kyotoprotokollet. Naturkatastrofer som Sandy drabbar USA allt oftare och värre. Läs mer:

·         Vad kan presidenten göra mot polariseringen inom politiken?

Enligt den kunnige USA-kännaren Erik Åsard är polariseringen större än någonsin. Se dagens understreckare i SvD. 

Läs också samma tidnings Brännpunkt

Polariseringen blockerar möjligheterna till konstruktivt samarbete och samförstånd mellan de politiska blocken.  

·         Vad kan presidenten göra mot att tillväxten sjunker och att stormakten Kina tar över världens ekonomiska ledarskap?

Enligt Federal Reserve är tillväxten måttlig medan Kinas tillväxt fortfarande kommer att vara hög.

År 2017 kan Kina gå om USA räknat i BNP anpassad efter lokal köpkraft, enligt IMF.
Se Landguiden från Utrikespolitiska Institutet

Härtill kommer att finanskrisen i världen antingen fortsätter att löpa amok eller kollapsar vilket drabbar en stat som USA extra hårt.

Vad kan presidenten göra?

DN Ledare 

SvD Ledare 

SvD Ledare 

AB Ledare 

Expressen Ledare 

SvD blog

SvD Näringsliv  

SvD Näringsliv