”Staten är inte samhället”

Denna självklarhet rubricerar i dag ledaren i Dagens Nyheter.

Möjligen kan ledarskribenten vara oskyldig till rubriken.
Denne skriver nämligen om en påstådd motsättning mellan enskild välgörenhet och statlig.

” Det finns sedan länge en föraktfull bild av att "välgörenhet" är fult, att mottagarna "tvingas stå med mössan i hand" och att den ideella verksamheten inte ska behövas eftersom allt ska skötas av myndighetssfären och betalas med reda skattepengar.”

”För vänstern tycks "välgörenhet" där­emot vara fortsatt paria. Människors problem ska lösas med politiska beslut, och enbart så. Vilket är konstigt, eftersom ett annat uttryck för samma företeelse är praktisk solidaritet.”

Frågan är om det finns en sådan vänsterinställning och i så fall var.

Att Bill & Melinda Gates Foundation årligen skänker 3 miljarder dollar till olika väl-görande ändamål har väl, vad jag känner till, vänstern inget emot. Bland dem som skänker mest i Sverige, runt en procent av sin förmögenhet, finns enligt Veckans Affärer Robert Weil, Proventus, Krister Olsson, Balticgruppen och Niklas Zennström, grundaren av Skype. Vilken vänster protesterar mot det?

Vänsterns olika folkrörelser, fackföreningar och enskilda löntagare bidrar regelbundet till välgörenheten och solidaritet.

Själv betalar jag 200 kronor ur min fattiga pension till Rädda Barnen varje månad och ger en slant till tiggare utan att skakas i min vänsteridentitet.

Men all välgörenhet kan inte ske via enskilda bidrag.
Stater har skyldighet att bistå med skattepengar där bistånd behövs i världen.
Globaliseringen måste också innebära globalt bistånd mellan skattebetalare i olika stater.

Att ägarna till storföretag och de som gör kapital på dess verksamhet, som t.ex. Stora Enso, utnyttjar och exploaterar barn och fattiga för sina syften, kan inte rättfärdigas genom allmosor.

Nu tror jag ledarskribenten använder ett gammalt enkelt retoriskt grepp för att hävda en ståndpunkt. Hen målar upp en nidbild av motståndaren och går till attack mot den.

Frågan är vart ledarskribenten vill komma.
Vad som antyds i ledaren är att hen vill att bidragsgivare ska få statliga subventioner för sina bidrag. Sådana bidrag finns ju redan.

Reglerna om skattereduktion för gåvor till välgörenhet började gälla den 1 januari 2012 och tillämpas första gången vid årets taxering.

Utan att blinka vill ledarskribenten att staten ska blanda sig i den enskilda och ideella välgörenheten. Var finns logiken?

En annan tråd som ledarskribenten spinner på är att någon obestämd vänster är emot det civila samhället.

Vet inte vilken vänster ledarskribenten polemiserar mot men jag kan upplysa om att arbetarrörelsen var, och är, en mäktig kraft i det civila samhället.

Veckans Affärer

Den amerikanska mardrömmen

Nyliberala EU-minister Birgitta Ohlsson säger i Veckans Affärer att hon vill ”ha mer av den amerikanska drömmen i Sverige”

Den amerikanska mardrömmen med 49,1 miljoner fattiga och 17,1 procents arbetslöshet, enormt budgetunderskott, usel sjukförsäkring nämner hon inte.
Läs t.ex.


Mardrömmen har gått så långt så att USA:s miljardärer bönar om att få betala högre skatt för att få slut på den.
Bill Gates, som är världens näst rikaste person säger i en intervju med BBC World att han stödjer det lagförslag som har kommit att kallas ”The Buffett Rule”, det vill säga att väldigt förmögna amerikaner ska betala mer i skatt än övriga.

Det var affärsmannen Warren Buffett, rankad som världens tredje rikaste person, som var den som först tog initiativet till att sätta press på Amerikas rikaste när det kommer till skattefrågan. I ett skriftligt uttalande till New York Times skrev Buffett förra året att han tycker att politikerna är för snälla mot landets miljardärer. Buffett betalar själv drygt 17 procent i skatt.
Läs mer:

En tredje miljardär som stöder ”The Buffett Rule” är miljardären George Soros som öser beröm över Sveriges sätt att hantera den ekonomiska krisen.



Om Birgitta Ohlsson vill ha mer av den amerikanska drömmen kanske hon ska flytta dit.