Välfärdsutredningen presenterades den 8 november 2016.
Utredningen, som leddes av Ilmar Reepalu, hade till uppgift att se över verksamhet
inom skolväsendet, äldreomsorgen och hälso- och sjukvård, hem för vård och
boende (HVB) och all verksamhet inom socialtjänsten som bedrivs i privat regi samt
att ta fram förslag som skulle ”säkerställa att offentliga medel används till
just den verksamhet de är avsedda för, och att eventuella överskott som
huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått.”
Utgångspunkten är att en del företag gjort stora
vinstuttag så att resurser förts bort från välfärden. I utredningen föreslås
därför bland annat att högsta tillåtna rörelseresultat bör motsvara statslåneräntan
med ett tillägg på 7 procent av det operativa kapitalet (normalt ca 10
procent). Detta innebär, räknar man med, att huvuddelen av pengarna kommer att stanna
i verksamheten.
Ett räkneexempel visar att ungefär 4,5-5 miljarder kronor skulle återgått till verksamheten 2014.
De pengarna skulle t.ex. ha kunna givit mer resurser till löner, ökad personaltäthet, utbildning och andra kvalitetshöjande åtgärder.
De privata välfärdsföretagen samt ett stort antal remissinstanser är kritiska till förslaget.
Allianspartierna och SD är emot vilket innebär att förslaget inte kan röstas igenom i Sveriges riksdag med nuvarande sammansättning.
Risken är stor att Alliansen med hjälp av SD kommer att stoppa förslaget, vilket samtidigt skulle kunna fälla den rödgröna regeringen.
Ett räkneexempel visar att ungefär 4,5-5 miljarder kronor skulle återgått till verksamheten 2014.
De pengarna skulle t.ex. ha kunna givit mer resurser till löner, ökad personaltäthet, utbildning och andra kvalitetshöjande åtgärder.
De privata välfärdsföretagen samt ett stort antal remissinstanser är kritiska till förslaget.
Allianspartierna och SD är emot vilket innebär att förslaget inte kan röstas igenom i Sveriges riksdag med nuvarande sammansättning.
Risken är stor att Alliansen med hjälp av SD kommer att stoppa förslaget, vilket samtidigt skulle kunna fälla den rödgröna regeringen.
Trots
det vill Daniel Suhonen enligt en artikel i gårdagens GP att regeringen ska
lägga fram förslaget för riksdagen.
Suhonen är medveten om risken men vill att regeringen ändå försöker driva igenom förslaget utifrån förvissningen att det finns ett kompakt väljarstöd för att förbjuda vinster i välfärden. Om förslaget faller i riksdagen har ”de borgerliga partierna tvingats bekänna färg” menar han.
Det är inte lätt för en vanlig medborgare att ta ställning i denna komplicerade fråga.
Och många frågor blir det ju.
Suhonen är medveten om risken men vill att regeringen ändå försöker driva igenom förslaget utifrån förvissningen att det finns ett kompakt väljarstöd för att förbjuda vinster i välfärden. Om förslaget faller i riksdagen har ”de borgerliga partierna tvingats bekänna färg” menar han.
Det är inte lätt för en vanlig medborgare att ta ställning i denna komplicerade fråga.
Och många frågor blir det ju.
Är
Reepalus förslag att begränsa vinstnivån för privata företag inom välfärden ett
bra förslag om man nu vill säkerställa att offentliga medel används till just den
verksamhet de är avsedda för, och att eventuella överskott ska återföras till
den verksamhet där de uppstått?
Skulle det vara rätt av regeringen att driva igenom
förslaget mot en riksdagsmajoritet?
Vilka följder skulle det ha
om det i stället infördes ett allmänt förbud mot privata företag inom
välfärden?
Skulle de företag som finns på ”marknaden” kunna begära enorma ersättningar från staten och skulle staten dessutom kunna bli tvungen att investera massor av skattepengar i nyetableringar?
Är det möjligt att staten exempelvis sänker den skattefinansierade skolpengen, med låt oss säga 25 procent, för de privata skolbolagen och att begära av alla företag som lever av skattepengar att ha samma redovisningsregler och öppenhet som offentliga företag?
Skulle konkurrenslagstiftningen sätta stopp för en sådan åtgärd?
Har denna möjlighet utretts?
Skulle de företag som finns på ”marknaden” kunna begära enorma ersättningar från staten och skulle staten dessutom kunna bli tvungen att investera massor av skattepengar i nyetableringar?
Är det möjligt att staten exempelvis sänker den skattefinansierade skolpengen, med låt oss säga 25 procent, för de privata skolbolagen och att begära av alla företag som lever av skattepengar att ha samma redovisningsregler och öppenhet som offentliga företag?
Skulle konkurrenslagstiftningen sätta stopp för en sådan åtgärd?
Har denna möjlighet utretts?
Om utredningen
Emot utredningen
För utredningen
Katalys
Mot vinster i välfäden
”Problemet är aktiebolagens närvaro.” Anne-MariePålsson i Sydsvenskan 18 september 2016
Mot vinster i välfäden
Vinster i välfärden är ett
feltänk.
Förre moderatriksdagskvinnan Anne Marie Pålsson håller en föreläsning 2015 på Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning
Förre moderatriksdagskvinnan Anne Marie Pålsson håller en föreläsning 2015 på Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning
”Problemet är aktiebolagens närvaro.” Anne-MariePålsson i Sydsvenskan 18 september 2016
Inlägg
