Visar inlägg med etikett Jesus. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Jesus. Visa alla inlägg

måndag 5 mars 2018

Icketrosbekännelse


Människan skapade Gud efter sin avbild.
Mäktig, dömande och straffande från sin höga himmel.
En sträng fader med budord, blixt och dunder.
Människan föll darrande på knä och bad om nåd och hjälp.
Människan uppfann också Djävulen efter sin dåliga avbild.
Den Onde fick ta på sig allt jävelskap.
Det fanns i alla fall sånt som var värre än helvetet på jorden. Helvetet i Helvetet.
Därtill i ett helvete i evighet.

Människan skrev berättelsen om Jesus, Guds son, som tog på sig alla människans synder och lät sig korsfästas för att frälsa människan från ondo. Tack Jesus!

Människan började hitta på olika berättelser om Gud och Jesus
och blev osams om vilka historier som var de rätta.
Kristna, muslimer, judar, katoliker, protestanter, shiiter, sunniter, hinduer, buddister tvistade och slogs med varandra om detta.
Utan Djävulens inblandning.
Alla slogs med varandra om vem som var godast och bäst.

Mitt i alltsammans gick fromma människor omkring och bad för fred.
De blev sällan bönhörda.

Om jag skulle bli religiös skulle jag anamma min barnatro och tro på en god fader i himlen, inte så olik jultomten eller min egen farsa. Jag skulle vilja tro på den heliga ömma modern och den helige anden som sprider ljus och kunskap.
Närmast jag kommer den visionen i jordelivet är min hustru och ABF. Det är i alla fall ganska nära.
Och så alla själar som blivit änglar med vingar
som bland molnen sig svingar!

Men ingen i min himmel spelar tråkig harpa utan njuter i evigheten och äter av de söta frukterna i paradiset.
Där återser jag alla vänner som dött och vi kan sitta där på små mjuka moln med fötterna i en ystert porlande paradisbäck i värmande sol bland yppig grönska och snacka om vad som hänt sen sist vi sågs.
Som en evig retreat i södern.
Ni kommer alla efter och ansluter er.
Och om Ormen dyker upp och försöker fresta oss så vet vi ju hur det går så den lyssnar vi inte på.

Men tyvärr kommer jag inte dit. Min tro räcker inte till utan är mera krass.
Det finns ingen Gudfader i himlen som styr och ställer. Vi människor har oss själva att skylla för både gott och ont. Ingen hjälper oss ur ondo. Vi måste lita till oss själva.
Jorden är Aniara i vilken vi är fångade och som färdas genom rymden utan mål.

Då mitt liv är slut återvänder jag till samma eviga mörker som rådde innan jag föddes. Livet var en kort parentes. Allt mitt medvetande är slut och för evigt förlorat.
Amen.





lördag 27 februari 2010

Skytte med bjälken i ögat

S:t Göran, jag menar Skytte den Helige, är inte det helgon han utger sig för att vara.
I varje fall följer han inte Jesu råd om att först se bjälken i sitt eget öga innan han bekymrar sig över grandet i sin broders.
I dagens SvD raljerar han över hur socialdemokratin ändrar åsikt.
Det verkar som om det är rätt att byta åsikt om man heter Göran Skytte men helt åt helvete om man är socialdemokrat.
Skytte kan naturligtvis inte låta bli att angripa såssarna. Han tillhör nämligen den f.d. ”vänster” som en gång i tiden var sekteristiskt splittrade i det mesta men som hade en enda gemensam fiende, nämligen klassförrädarna socialdemokratin och arbetarrörelsen.
De flesta som tillhört denna rödvinsvänster har idag bytt politisk position, även om alla inte blivit kristna fundamentalister och konservativa som Skytte. Vad de har behållit är sossehatet.

Evangelium enligt Matteus, 7 Kapitlet. Slutet av Jesu bergspredikan.
Gamla bibelöversättningen.

1. »Dömen icke, på det att I icke mån bliva dömda;
2. ty med den dom varmed I dömen skolen I bliva dömda, och med det
mått som I mäten med skall ock mätas åt eder.
3. Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men
icke bliver varse bjälken i ditt eget öga?
4. Eller huru kan du säga till din broder: 'Låt mig taga ut grandet
ur ditt öga', du som har en bjälke i ditt eget öga?
5. Du skrymtare, tag först ut bjälken ur ditt eget öga; därefter må
du se till, att du kan taga ut grandet ur din broders öga.