Nytt liberalt frihetsparti

Från min gode vän Kosmo Elefterianasis har jag erhållit ett partiprogram för ett nytt svenskt parti.

Frihetsliberalerna Populisterna (FP) som han nyligen startat.

Han är trött på de etablerade liberala partiernas ”såsseri och kryptosocialism” och önskar nu jobba för en verklig frihet för svenska folket.

Som den socialliberal jag är kan jag inte neka honom att publicera detta även om jag inte i alla delar försvarar hans program. Absolut inte avskaffandet av Systembolaget.

Här är programpunkterna:

-         Släpp alla marknader fria!

-         Avskaffa trafikreglerna. Gör trafiken mer flexibel. Avskaffa trafikljus, parkeringsböter, fartbegränsningar och andra hämmande trafikregler. Slopa alla hindrande regler i trafiken så slipper vi trafikstockningar och köer. Avskaffa körkortskravet. Låt individen använda sitt förnuft för att avgöra om hen vill utveckla sin kreativitet i trafiken.

-         Slopa alla skatter. Skatt är stöld. Låt statens inkomster bygga på frivilliga bidrag från folket.

-         Slopa det kommunala tvånget. Låt människor själva skapa sina samhörigheter. Avskaffa kommunerna!

-         Avskaffa alla subventioner inom den s.k. välfärden. Privatisera och befria skola, vård och omsorg. Inga statliga bidrag till mediciner. Låt marknaden styra sjukvården. Avskaffa den kommunalstyrda skolan och skoltvånget. Privatisera all äldrevård.

-         Avskaffa jantelagen. Krav på ”rättvisa” är bara avundsjuka. Individen kan själv avgöra om hen vill vara rik eller fattig, obildad eller bildad.

-         Avskaffa naturlagarna!

-         Fram för nytänkande!

-         Folkomrösta om allt! Folkets vilja vår enda lag!

-         Avskaffa alla myndigheter. Ersätt dem med privata entreprenörer.

-         Privatisera polis, militär, fångvård och kungahus.

-         Valfrihet. Till exempel rätt att välja butik, skola, vård m.m.. Man ska inte vara hänvisad till närmaste butik. Bor man i Säffle och vill handla potatis i Höör ska man få göra det.

-         Släpp all handel fri. Slopa marknadsbegränsningar. Vill man köpa knark i Anderssons Livs ska man få göra det. Vill man sälja egentillverkat brännvin i foajén till kvartersbion ska man få göra det.

-         Ta bort sexköpslagen. Låt bordeller öppna fritt där behovet finns.

-         Avskaffa Public Service och Systembolaget och liknande kommunistiska påhitt.

-         Avskaffa alla hinder för kopiering av bild, ljud, tal, skrift m.m.. Skrota kopieringslagarna.

-         Avskaffa allt som är kollektivt: Kollektivtrafik, kollektivavtal, kollektivboende är smygkommunism.  På arbetsmarknaden bör varje anställd skriva ett personligt och enskilt arbetsavtal med ägaren eller de enskilda aktieägarna.

-         Uppmuntra delningsekonomin.

-         Avskaffa allt dåligt, stöd allt som är bra.

-         Frihet åt alla!

Hela programmet är naturligtvis mer omfattande och utförligt. Jag har här återgivit det kortfattat.

Nationaldagen

1916 började ”Den Svenska Flaggans Dag" firas. Sedan sex år tillbaka kallad ”Nationaldagen”.

Den officiella förklaringen till att fira just idag är att Gustav Vasa valdes till kung samma dag för 489 år sedan och att Sveriges författning antogs den dagen för 203 år sedan.

Men skälen till att fira nationaldagen är många och skiftande hos olika svenska medborgare. Man vill hylla och visa sin tillhörighet med den svenska demokratin, med den svenska naturen, med den svenska mentaliteten, med den blågula fanan, med den svenska kulturen, med det svenska folket, med ”det typiskt svenska” m.m.

Att känna samhörighet med hembygden eller att älska den kräver dock inte firande på en särskild dag, lika litet som man älskar mor bara på Mors Dag.

Nationaldagen är till för att vi alla ska få tillfälle att visa vår stolthet över Sverige och känna samhörighet kring det svenska. Känna en nationell grupptillhörighet i en globaliserad värld.

Själv har jag litet svårt att uppamma någon entusiasm just idag.
Jag är svensk medborgare, är född och uppvuxen i Sverige, svenska är mitt modersmål och jag har alls inget emot det. Jag är glad att jag är svensk.

Men mitt fadersmål var italienska, jag har tillbringat mycket tid i Grekland och har därför lärt känna sympati och viss samhörighet med Italien och Grekland. Har dessutom starka sympatier med Finland.

Det är väl i stort samma sak som att jag håller på Hammarby i fotboll, men också på Eskilstunalagen samt City i handboll. Man kan ha flera lojaliteter och tillhörigheter.

Jag känner ändå stor sympati för det Sverige jag lever i, ett land i vilket

-      motsättningarna mellan kapital och arbete balanserats, tack vare arbetarrörelsens relativa styrka.

-      freden bevarats genom två världskrig och ett kallt krig

-      demokratin, de demokratiska rättigheterna och offentlighetsprincipen som skapar medborgarrätt

-      levande folkrörelser som skapar delaktighet i samhällsbygget

För övrigt tror jag inte vi i Sverige är så värst unika.

Vår svenska tundranatur finns även i Kanada och Sibirien, för att inte tala om i Finland, med björkar, susande furuskogar, sjöar och fjäll.

Det svenska kynnet är inte så olika andras. Den s.k. ”svenska” avundsjukan är både universell och internationell.

Jantelagen är ju dansk, möjligen norsk, och attityden finns litet var stans i världen.

Inte ens vår ”svenska snällhet intill menlöshet” är unik för Sverige.

Men den blågula fanan är väl i alla fall svensk?  Nja, även folket i Ukraina, ser upp till sin blågula fana med tårar i ögonen på nationaldagen.

Jag har inget emot att andra firar Nationaldagen men själv vill jag hellre fira Internationaldagen, 1:a maj.

Om den inte blivit så jäkla nationell.

SvD

DN 

DN Debatt