Många anser att det mest demokratiska sättet att fatta politiska beslut på är
genom beslutande folkomröstning.
De anser att vår svenska indirekta demokrati, det parlamentariska systemet med
valda representanter som i en riksdag fattar de politiska besluten, skulle
ersättas av ett system där folket genom direkt omröstning får besluta.
Utgångspunkten för dem som tror på folkomröstningar är att folket, eller dess
majoritet, alltid har rätt. Folket kan inte ha fel.
Jag är inte säker på att alla som tror på folkomröstningar
till exempel även anser att de anställda i ett företag borde få bestämma över
företagens skötsel och att företagsbeslut skulle föregås av omröstningar bland
de anställda. Företagsstyrelsen skulle bara få verkställa vad de anställda
beslutat.
Eller att de anser att folkdomstolar borde ersätta dagens domstolar med juridiskt
utbildade domare.
Allt för ofta har vi sett hur ”folket” förvandlats till mobb för att riktigt
lita på folkmajoriteten.
Problemen med folkomröstningar är flera.
1. I det nuvarande politiska systemet
kan regering, riksdag eller parti ställas till ansvar för politiska beslut.
Medierna bevakar den politiska beslutsgången.
Vem eller vilka ska ställas till ansvar för beslut som tas i folkomröstningar?
2. Politiska
frågor är ofta komplicerade och ett beslut kan ha stora konsekvenser för många
områden och grupper av medborgare.
Det krävs med andra ord en hel del kunskap för att kunna ta ställning.
Kan man lita på
att ”folket” har satt sig in i frågorna och kan bedöma dess konsekvenser innan
de röstar?
3. En del
politiska frågor berör minoriteter. Exempelvis kan frågan handla om ökat eller
minskat ekonomiskt stöd till flyktingar, glesbygd, miljardärer, åldringar,
missbrukare m.fl.
Är det rätt att en folkomröstningsmajoritet ska avgöra i sådana frågor?
4. I riksdagen
debatteras varje fråga före beslut.
Först av medlemmar inom de olika partierna därefter i riksdagsdebatten där opposition
sakligt argumenterar mot regeringen. Riksdagsmännen läser utredningar och
sätter sig in i frågorna. Frågan blir grundligt belyst från olika håll.
Konsekvenser för olika områden och skilda samhällsgrupper blir belysta. Ska man
kräva att samma genomlysning av frågan görs av ”folket” inför en
folkomröstning?
Finns det en risk att folk röstar utan att ha satt sig in i vad frågan gäller?
Den främsta källan
till kunskap i politiska frågor som allmänheten har är medierna. Kan man lita
på att medierna belyser frågorna allsidigt?
5. Politiska
frågor är inte fristående från andra ekonomiska, sociala och kulturella frågor
utan allt hänger samman och påverkar vartannat. Beslut i en fråga påverkar, och
påverkas av, många andra frågor. Olika intressen, konsekvenser, idéer och
kunskaper avgör hur frågan behandlas.
Kan en väljare som inte följer den politiska utvecklingen ha en tillräcklig
överblick och sakligt bedöma konsekvenserna av vilka intressen som gynnas, hur
resultatet påverkar andra och hur hen själv påverkats att välja?
I dag påverkas enskilda länders politik av globaliseringen, finansintressen,
internationella organ och institutioner utanför den nationella politikens
område.
En folkomröstning är nationell och kan inte ta in frågeställningar om denna
påverkan.
6. De politiska
frågeställningarna är inte alltid sådana att de kan avgöras med ett Ja eller
Nej, För eller Emot.
Men i en
folkomröstning måste frågan formuleras på ett enkelt sätt för att inte
missförstås eller missuppfattas. Resultatet måste vara lätt att tolka. I
riksdagen kan politikerna däremot nyansera och kompromissa fram ett beslut som
flera kan acceptera.
Den förenklade frågeställningen gör att även resultatet blir förenklat.
7. I vår
riksdag sitter valda ombud. Vi förutsätter att de är omutliga. Detta kontrolleras
bland annat av media.
Men ute i stugorna kan det finnas människor som lätt kan köpas till att rösta
på visst sätt. Hur kan man vara säker på att så inte sker? Hur ska detta
kontrolleras?
8. Medlemsomröstningar
i mindre församlingar som på ett möte i klubbar, byalag, föreningar och
liknande fungerar ju så varför inte folkomröstningar i staten och kommunerna?
I en förening med särskilda mål och stadgar är konsekvenserna inte sådana att
de går utanför mötesdeltagarnas eller föreningens sfär.
I statliga nationella och kommunala församlingar berör frågorna ofta även dem
som inte röstar.
Inlägg
