Varför är VD-lönerna så höga?

SvD Näringsliv har granskat börsbolagens VD-löner.

Pascal Soriot, VD för Astra Zeneca, tjänade förra året 295 000 kronor om dagen, även lördag och söndag. Den 57-åriga fransmannen fick förra året totalt 108 miljoner kronor i ersättning från Astra Zeneca.
De som försöker försvara den enorma lönen anser att han är värd det. Företaget har gått bra.

Men att det skulle finnas ett samband mellan arbetsinsats och lön bland näringslivshöjdarna är ingen sanning.

Electrolux vd Keith McLoughlin hämtade hem 50 miljoner i ersättning samtidigt som bolaget haft ett fiaskoår.
Electrolux tvingades backa från köpet av GE:s vitvaruverksamhet i december förra året och fiaskot var ett faktum. Vd:n Keith McLoughlin kom till Electrolux som en frälsare – och fick betalt därefter – men har i år fått lämna det svenska bolaget.
Aktien backade med ungefär 10 procent under 2015. Vd Keith McLoughlins totala ersättning för samma år landade på 52 miljoner kronor.

Inte heller Ericsson hade något muntert år, trots högavlönad dirre. Aktien backade med ungefär 10 procent – det trots att Stockholmsbörsen gick plus – och vd Hans Vestberg är ifrågasatt.
Hans Vestberg har tredjeplatsen i löneligan. Förra året fick han 47 miljoner kronor i total ersättning för sitt jobb i Ericsson.
– Det blir allt större frågetecken runt om Ericsson har rätt ledning. Om han är värd 50 miljoner kronor per år – det är väl en näst intill filosofisk fråga för styrelsen, säger aktiestrategen Jonas Olavi.

Det skulle vara intressant att veta vad det är som motiverar de höga lönerna.
Och hur de används.
Finns det forskning om det?


SvD Närigsliv 160527

Finansadeln är världens räddare

Försäkringsbolaget Skandias tidigare toppchefer Lars-Eric Petersson, Ulf Spång och Bo Ingemarson slipper betala skatt på bonusar som flyttats till Liechtenstein.
Skatteverket ville beskatta pengar som hade förts över till en stiftelse i landet. Tillsammans upptaxerades trion med totalt 74 miljoner kronor.
Kammarrätten anser dock att Skatteverket inte har kunnat bevisa att de tre hade tillgång till pengarna.

Electrolux nye vd:n Keith McLoughlins får 10,6 miljoner i grundersättning, 10,6 miljoner i möjlig bonus och utöver det får han 45 miljoner kronor i ett engångsbelopp.
Marcus Wallenberg anser att Electrolux är tvunget att betala en så hög ersättning eftersom det är de villkor som gäller i USA, där Keith McLoughlin bor och jobbar. Marcus Wallenberg tycker också att engångsbeloppet på 45 miljoner kronor är på sin plats: ”Det är viktigt att poängtera att pensionsinbetalningen om 6,3 miljoner dollar är en engångsinbetalning och disponeras inte av Keith förrän han går i pension.”
Jaha, men då så.

Man inser ju lätt att Skatteverkets försök att konfiskera direktörernas välförtjänta inkomster inte bara är ett angrepp på äganderätten utan också ett slag mot tillväxten och därmed ett hot mot världens fattigdomsbekämpning.
Skatteverket borde i stället koncentrera sina bevakning på alla olönsamma knegare och bidragsfuskare.

Och naturligtvis måste Electrolux nye vd erbjudas en marknadsmässig ersättning eftersom företaget står och faller med just honom. Till skillnad mot företagets 51 000 anställda.
Utan Keith McLoughlin i företagets ledning kan företaget inte klara produktionen och då går företaget i kull och de anställda blir arbetslösa.
Att ifrågasätta hans ersättning är bara uttryck för den svenska avundsjukan.