År 2020

Nu skriver vi år 2020 efter Kristi födelse.

Den kristna och övriga mänskligheten har färdats med vår arma Jord 2020 gånger runt solen sedan en kille som kallades Kristus föddes.

Olika folk och religioner firar årsskiftet på olika tider och på skilda vis.

Men varför fira just då vi gör det eftersom jorden oupphörligen snurrat kring solen cirka 4,6 miljarder år då solsystemet bildades ur ett jättelikt molekylmoln.

Det har bara funnits människor på jorden i cirka 2 miljoner år som har kunnat uppfatta årets förändringar och som kunnat fundera över nyåret.

Behovet av att fastställa tiden för ett jordevarv runt solen är inte så gammalt utan sammanfaller med mänsklighetens behov av att bokföra tid för handelsförbindelser, administration  och byråkrati.

Under antiken benämnde man åren utifrån olika makthavares styresår.

I det gamla Athen där den ledande ämbetsmannen, som innehade sin post under ett år, fick denne ge namn till det året. De olympiska spelen, som hölls för första gången år 776 före Kristus och sedan i stort sett oavbrutet vart fjärde år under tusen år, hjälpte också grekerna att peka ut ett specifikt år.

Romarna använde de ledande konsulernas regeringsår som datering, till exempel ”under Probus Juniors konsulperiod”.

”Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. ” (Luk 2:1-7)

Har men läst den antika historien vet man vilket år som avses.

Det dröjde för övrigt till 1632 då Galileo Galilei upptäckte att det var jorden som kretsade runt solen och inte tvärt om.

I norden under vikingatiden (700-tal till cirka 1100 e.Kr,) firade man midvinterblotet eller, som det också kallades, julblotet. Exakt när på året detta hölls är forskarna i våra dagar oense om.

De nordiska hedningarna firade att den mörka årstiden gick över till den ljusa. När de kristnades började även de räkna Kristi födelse som år noll.

Fast det var nåt krångel med den julianska och gregorianska och kalendern. Den julianska kalendern användes fram till 1753 då den ersattes med den gregorianska.

Någonstans måste man börja räkna för att hålla ordning på tidens gång.

Jag tror att det idag är den ljusa årstidens ankomst som firas med dunder och brak och med skålar.
Vi lovar varandra att bli bättre och hoppas att allt ska ordna sig under det kommande året.

Men egentligen går historien sin gilla gång.

Gott Nytt År 2019!

Alla vet att då våra tidmätare den 31 december 2018 slår om från klockan 24.00 till 00.01 januari 2019 inget särskilt annat händer. 

Vi vet att allt fortsätter som det gjort varje dag i miljontals år.

Ändå firar vi Nyårsafton och berättar för varandra vad som hänt under det gångna året och spekulerar i vad vi hoppas ska hända de närmaste 365 dagarna.
Som om det vore ett bokslut över 2018 och som om 2019 vore starten på något nytt.

I medierna summeras det gamla och spekuleras om det nya året. Och av någon anledning firar vi med champagne, fyrverkerier och serpentiner att vi byter årsnummer.
Medierna kommer att räkna upp ett urval händelser som timat under det gångna året och försöker dra slutsatser om framtiden.
Vad har vi att minnas? Vad kan vi hoppas på?

Vi människor befinner oss allt jämnt i en pågående ekonomisk och finansiell kris med globala växande skuldproblem, och med diverse växande bubblor.
Vi ser en begynnande protektionism och en risk för handelskrig.
Den ekonomiska krisen ökar de nationella staternas kostnader för de grundläggande behoven. Välfärden urholkas.
Vi fortsätter att exploatera miljö och människa så att framtida värden eroderar.

Terrorattacker hemsöker den demokratiska världen. Inbördeskrigen fortsätter i Syrien, Somalia och i andra länder.
Krig, svält, fattigdom, arbetslöshet, miljökatastrofer driver sextio miljoner människor på flykt i världen.
Och i dag finns inga nyupptäckta världsdelar att fly till som det fanns ännu för ett par sekler sedan.

De sociala klyftorna, och därmed spänningarna mellan olika grupper, ökar.
De nationella politikerna får allt mindre möjlighet att påverka utvecklingen inom sitt eget land eller att lösa de globala ekonomiska problem som drabbar nationerna och de nationella staterna.

Den ekonomiska världsordningen styr de nationella politikernas handlingsmöjligheter i stället för tvärtom.
I demokratierna kommer extrema populistpartier till höger och vänster med enkla lösningar men de kan inte annat än att förvärra problemen. Nationalism och främlingsfientlighet löser inte problemen utan förvärrar dem.
Följden blir ogenomtänkta politiska lösningar vilket bland annat leder till ett sönderfallande EU och oöverlagda politiska yttringar som Brexit.  I stället för att bygga en internationell politik för att möta den globala krisen isolerar sig politikerna i nationalism och odemokratiska metoder.
Vi ser det i Polen, Tjeckien, Ungern och Italien.
Putinism i Ryssland, Erdoganism i Turkiet och Trumpism i USA.

Den ekonomiska utvecklingen får sociala och kulturella följder.
Ropen på lag och ordning påverkar juridiken. Kostnadsökningar för välfärden bidrar bland annat till att folkets demokratiska bildningsnivå sjunker och medborgarnas missnöje ökar.
Desperationen föder ett brutalare tilltal och språk på sociala media och i den allmänna debatten.

Nog finns det all anledning att önska varandra en bättre ekonomisk, social och kulturell gemensam framtid.

Så låt oss, utan ideologiska skygglappar och dogmatiska sanningsanspråk, fundera över vad vi kan lära av det som varit.

Beträffande mina personliga nyårslöften är de helt överflödiga sedan ålder, sjukdom och mediciner har minskat mina begär till ett minimum.
Man orkar helt enkelt inte synda längre.

Skål tamefan och Gott Nytt År!

Några nyårsledare

DN
Eskilstuna Kuriren 

Expressen
SvD 
AB  
ETC
GP 

Gott Nytt År!

Egentligen händer inget särskilt klockan 24.00 den 31 december då vi i stället för att teckna 2016 börjar skriva år 2017.
Den 1 januari går solen upp över horisonten och en ny dag möter mänskligheten som det gjort i miljontals år.

Men i medierna summeras det gamla och spekuleras om det nya. Och av någon anledning firar vi med champagne, fyrverkerier och serpentiner att vi byter årsnummer.
Så låt oss göra en summering även här.
Medierna kommer att räkna upp händelser som timat under det gångna året och försöker dra slutsatser om framtiden. Vad har vi att minnas?

Vi människor befinner oss i en pågående ekonomisk och finansiell kris med bristande investeringar i reell hållbar produktion, med globala växande skuldproblem, med handel i värden som inte finns i verkligheten och med diverse bubblor. Vi ser en begynnande protektionism och en risk för handelskrig.
Den ekonomiska krisen ökar de nationella staternas kostnader för de grundläggande behoven. Välfärden urholkas.
Vi fortsätter att exploatera miljön och människor så att framtiden eroderar.
Det är den globala kapitalismens kris och alternativen är långt borta.

Den arabiska våren övergick i nya helveten, Islamiska staten, IS, skapar kaos, krig och elände, terrorattacker hemsöker den demokratiska världen, inbördeskrigen fortsätter i Syrien, Somalia och i andra länder.
Krig, svält, fattigdom, arbetslöshet, miljökatastrofer driver sextio miljoner människor på flykt i världen.
Och i dag finns inga nyupptäckta världsdelar att fly till som det gjorde ännu för ett par sekler sedan.

De sociala klyftorna, och därmed spänningarna, ökar.
De nationella politikerna får allt mindre möjlighet att påverka utvecklingen inom sitt eget land eller att lösa de globala ekonomiska problem som drabbar nationerna och de nationella staterna.
Extrema populistpartier kommer med enkla lösningar i demokratierna men kan inte annat än förvärra problemen. Nationalism och främlingsfientlighet löser inte problemen utan förvärrar dem.
Följden blir ogenomtänkta politiska lösningar vilket bland annat leder till ett sönderfallande EU och oöverlagda politiska yttringar som Brexit.  I stället för att bygga en internationell politik för att möta den globala krisen isolerar sig politikerna i nationalism och odemokratiska metoder. Putinism i Ryssland,
Erdoganism i Turkiet och Trumpism i USA.

Utvecklingen får kulturella följder.
Ropen på lag och ordning påverkar juridiken, kostnadsökningar för välfärden bidrar bland annat till att folkets demokratiska bildningsnivå sjunker och medborgarnas missnöje ökar.
Desperationen föder ett brutalare tilltal och språk på sociala media och i den allmänna debatten.

Så nog finns det all anledning att önska varandra en bättre ekonomisk, social och kulturell gemensam framtid.
Och låt oss fundera över vad vi kan lära av det som varit.

Gott Nytt År!

SvD Ledare 

DN Ledare 

GP Ledare 

AB Ledare