Kapitalisterna institutionaliseras och blir allt mer anonyma.
Idag ägs de svenska börsbolagen till 85 procent av svenska och utländska institutioner skriver Dagens Industri, enligt Affärsvärlden. (DI är inte tillgänglig på nätet för vanligt folk)
Sedan 1970-talet har privata enskilda ägare minskat sin ägarandel från 50 till dagens 15 procent.
Kapitalet ägs av allt fler aktieägare och pensionstagare men ansvaret för kapitalet ligger på en handfull styrelseledamöter och leds av välbetalda VD:ar.
Den ansvarsfulle private kapitalisten blir alltmer en nostalgisk dröm för SvD:s ledarredaktion m.fl. Inte ens Kamprad, har det visat sig, uppfyller denna gamla bild av kapitalist.
En del av det anonyma kapitalet ägs av stiftelser som tillsammans äger aktier för 120 miljarder kronor.
Medlemmar i familjen Wallenberg står för en tredjedel av det totala värdet av alla stiftelsers innehav på börsen. Därefter är det olika pensionsfonder som utgör de 20 största stiftelserna där samtliga har ett innehav på mer än en miljard kronor.
Styrelsebesluten blir allt opersonligare och därmed kortsiktigare och finansiellt inriktade med allt mindre fokus på den långsiktiga produktionen i företagen.
Problemet med utvecklingen är att det fortfarande är ur arbetet och produktionen som kapitalet skapas.
Affärsvärlden
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
PÅ tal om anonyma kapitalister, här ett utdrag från en artikel jag läst. Den handlade om en skattetvist som Capio, som driver S:t Görans sjukhus, är inblandat i.
För några år sedan köptes Capio av ett eller kanske det var flera internationella riskkapitalbolag. Priset var 17 miljarder. Därefter pådyvlades Capio ett stort lån av ägarna till en ränta på 13 procent. På det sättet gör Capio/S:t Göran inte någon vinst. Den vinsten gör istället riskkaptalbolagen/ägarna på mellanskillnaden i ockerräntan på 13 procent och 7- 8 procent, något som Skatteverket anser vara den normala räntan.
Ett sätt att undvika att betala skatt på vinsten i Sverige. Det finns förstås flera.
Jo det är ett av flera exempel som du anger.
Själva stiftelseformen kan också vara bra för att slippa skatter.
Lagen anger fyra olika sorters stiftelser; vanliga stiftelser, insamlingsstiftelser, kollektivavtalsstiftelser, pensions- och personalstiftelser.
För att avkastningen från stiftelsens innehav ska bli skattefri krävs att syftet till huvudsak är att bidra till allmännyttiga ändamål.
Privata och icke vinstdrivande stiftelser och organisationer bidrar med 9,4 procent av de anslag som tillfaller lärosätena för forskning och utveckling i Sverige.
Det är väl bra att bolagen bidrar till forskning men det är alltså inte demokratiska beslut som avgör bidragen utan i de slutna styrelserummen.
Riksrevisionen pekar f.ö. på att forskningspengar läggs på hög oanvända.
http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/NewsPage____2243.aspx
Skicka en kommentar