III Sossarna och jämlikheten
I detta och två tidigare inlägg försöker jag formulera min egen ideologiska grund för att vara socialdemokrat. Jag anser nämligen att det är viktigt att ha en uppfattning om världen och hela tillvaron för att kunna ta politiska ställning.
Men stämmer fortfarande min ideologiska grund med socialdemokraternas?
Jag får möjlighet att jämföra då socialdemokraterna skaffat sig en.
Under mänsklighetens hela historia, och i alla samhällen, har det uppstått hierarkier där olika grupper av människor ordnats i styrande och styrda, överordnade och underordnade, mäktiga och maktlösa, rika och fattiga.
I antikens demokratiska Athen hade endast manliga medborgare rätt att rösta och att företräda folket. Kvinnor, utlänningar och slavar saknade medborgerliga rättigheter. På samma sätt var det under antikens Rom. Endast de manliga medborgarna hade rösträtt och de rikaste hade alltid större makt än övriga. Slavarna saknade t.o.m. bestämmanderätt över sitt eget liv och sin person.
Under medeltidens Europa var det kungar, kejsare, krigsherrar och adel som hade skaffat sig positioner över det arbetande och producerande folket. Vid sidan om denna världsliga makt fanns en kyrklig makt med påven, biskopar, präster och nunnor som vakade över församlingarna. I botten av hierarkin fanns jordbrukare, torpare, arbetare, drängar, pigor, hantverkare, handlande och fattiga. Kvinnor var alltid underordnade männen. Allra lägst stod judarna.
Överallt har makthavarna levt av de resurser och det överskott som de arbetande producerat.
Än i dag finns slaveri och feodala medeltida strukturer runt om i världen.
Men i dagens kapitalistiska och industriella samhälle har gamla maktstrukturer lösts upp men nya kommit till.
Dagens aristokrati och ledande elit är kapitalägare och storbolagens direktörer. I botten finns löntagarna, arbetslösa, bidragstagare, flyktingar och utslagna.
Socialdemokratin verkar för att minska de ekonomiska-, sociala- och kulturella klyftorna mellan medborgarna och mellan olika regioner. Socialdemokratin vill hindra makthavarna att missbruka sin makt.
De fattiga ska hjälpas ur fattigdomen.
Samhällspositioner ska inte kunna ärvas eller köpas utan ska förvärvas genom duglighet eller arbete.
De medborgare som på olika sätt skapat ökad tillväxt i samhället och större livskvalitet och välfärd för övriga medborgare ska ha möjlighet att öka sina inkomster.
Låtgåliberalerna hävdar att klyftorna är oundvikliga eller rent av är nödvändiga för tillväxten.
Socialdemokratin är främmande för en sådan dogmatisk syn på vår värld och relationerna mellan människor.
Vi lever i en värld där somliga länder är rika och andra är fattiga. Det har sin historiska bakgrund.
Den europeiska kolonialismen under de trehundra åren 1500-1800 är en fruktansvärd historia.
Den är historien om utrotning av hela folkgrupper, förslavade av miljoner människor och om hård exploatering av människor och natur. De europeiska kolonialländerna lade hela världen under europeiskt styre. En världskarta 1930 var en europeisk karta.
Miljoner fattiga kunde lämna Europa för att finna utkomst i Amerika, Afrika, Asien, Australien och Oceanien.
Kolonialismen innebar inte bara en europeisk ekonomisk världsdominans utan också att Europa kunde ta hem väldiga rikedomar som ännu idag är grunden för välståndet. Dessa rikedomar skapade förutsättningar för den tekniska utvecklingen, forskningen och industrialiseringen, handeln, investeringarna, kort sagt för den kapitalistiska världsordningens framgång och expansion.
Under dessa trehundra år fördjupades den ekonomiska klyftan, mellan rika och fattiga, i världen.
Vi, dagens europeer, kan inte göras ansvariga för de övergrepp och stölder som den tidens europeer gjorde sig skyldiga till.
Men idag finns inga nya kontinenter att fly till för den fattiga befolkningen i de rika länderna. Effekten av de koloniala vinsterna minskar. De ekonomiska skillnaderna mellan världens regioner är å väg att utjämnas, inte minst för att de rika tvingas dela med sig till de fattiga.
De rika länderna får acceptera att rikedomarna krymper. De rika länderna blir fattigare och de fattiga blir mindre fattiga. Risken för att de rika försöker försvara sina privilegier mot de fattigas krav, ökar.
Socialdemokratin ser denna utvecklingstendens och verkar för en värld där utjämningen sker på ett sätt som inte skärper motsättningarna.
Socialdemokratin vill minska motsättningarna i världen till förmån för en demokratisk utveckling. En bättre värld är möjlig.
Tidigare inlägg i denna serie:
I Så vill jag ha socialdemokratin
II Är jag fortfarande socialdemokrat
söndag 27 februari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Mycket klok analys, Mario. Globaliseringen och dess konsekvenser har aldrig varit Sveriges starkaste gren. Det du pekar på förhållanden som vi måste börja förstå.
Skicka en kommentar