Bristen på demokratisk skolning ett samhällsproblem

SvD i dag meddelar att de partier som gått starkt framåt i opinionsmätningarna, C och SD, kommer att sakna folk till alla politiska poster i landets kommuner och landsting. Förutsatt att väljarna röstar enligt mätningarna skulle centern behöva 5500 nya politiker och SD 1000.

Och även om partierna har folk att fylla på med så saknas medlemmar med politisk skolning.

Detta trots att behovet av antalet förtroendevalda i Sveriges kommuner under lång tid kraftigt  har sjunkit – från omkring 200 000 i början av 1950-talet till drygt 36 000 i dag.

Den stora minskningen av antalet förtroendevalda beror på ett par kommunreformer.
1952 försvann de 2281 huvudsakligen sockenbaserade kommunerna på landsbygden som kommunala enheter och ersattes av 816 "storkommuner". Reformen blev en nödvändighet efter att landsbygden avfolkats och folk flyttat in till tätorterna.
1971 genomfördes en ny kommunreform då samtliga tidigare landskommuner, städer och köpingar ombildades till enbart kommuner.

I dag finns det 290 kommuner och 20 landsting i Sverige.
Det totala antalet förtroendevalda i kommunerna år 2015 var drygt 36 800 personer, vilket är cirka 1 200 personer färre än föregående mandatperiod. Även antalet förtroendeuppdrag minskar i kommunerna. Totalt är det cirka 60 600 uppdrag vilket är cirka 2 000 uppdrag färre än 2011.

Samtidigt med den här utvecklingen har folkrörelserna som exempelvis nykterhetsrörelsen, frikyrkor, kvinnorörelsen, arbetarrörelsen och politiska partier minskat antalet aktiva och deltagande medlemmar.
Det var just i folkrörelserna som medborgarna lärde sig att organisera sig, hur möten går till och vad som krävs för att genomdriva en demokratisk förändring.

Den sammanlagda minskningen av förtroendevalda politiker och rörelseaktiva är ett stort demokratiskt problem.

Att den demokratiska skolningen blir sämre syns inte i någon pisa-mätning.
Men på sikt är den minskade politiska utbildningen lika förödande för samhället som de svenska skolelevernas brist på kunskaper i matte, språk, historia, naturvetenskap och andra ämnen.

Förvriden verklighetssyn i SvD

Ett gott exempel på hur dogmatism i förening med okunskap kan förvrida verklighetssynen hos vissa utgör dagens Maria Ludvigsson i SvD.

Hon menar att det inte är marknadskrafterna som utraderat stora delar av landsbygden. ”Tvärtom var det från 1950-talet och framåt en högst målmedveten lönepolitik som blev det småskaligas dödsstöt.”

Hon ger LO-ekonomerna Rudolf Meidner och Gösta Rehn och den solidariska lönepolitiken skulden för centralisering och urbaniseringen.

Säga vad man vill om de bägge ekonomerna men inte hade de makt över flykten från landsbygden.

Och centraliseringen har sedan 1700-talet drivits av näringslivets behov.
Urbaniseringen är en global process som var ett problem redan under antiken.

Berätta för dem som kämpar mot inflyttningen till t.ex. i Mexico City, Beijing och Mombai att två ondsinta LO-gubbar, döda och begravna, som är orsaken.

Förslaget till partiprogram IV

Till programkommissionen

·        Partiprogrammet bör 

     * peka på att centralisering och urbanisering är ett resultat av kapitalismen

·        *  förklara kapital- och finanskrisens orsaker och konsekvenser

·        *  markera socialdemokratins alternativ till den nyliberala ekonomiska teorin

Förslag till skrivning

Kapitalismens ekonomiska krafter har under århundraden också tvingat fram en långtgående centralisering och kollektivisering som utarmat landsbygder och förtätat städerna.
Samtidigt som den kapitalistiska ordningen skapar tillväxt skapar den också ekonomiska klyftor mellan rika och fattiga. Klyftorna skapar nya motsättningar mellan grupper av människor.
Kapitalets makt måste därför balanseras och regleras av demokratiska och samhälleliga institutioner som hindrar eller begränsar de hämmande och nedbrytande krafterna.

Socialdemokratin verkar för att minska de ekonomiska-, sociala- och kulturella klyftorna mellan medborgarna och mellan olika regioner. Socialdemokratin vill hindra alla sorts makthavare att missbruka sin makt.

Marknadsekonomin är lika gammal som den arbetande människan. Den är nödvändig för utvecklingen men samtidigt kan marknadskrafterna i en kapitalistisk världsordning vara av ondo.

Allt mer i tillvaron värderas i pengar och utsätts för kommersiella intressen och profit. Begreppet ”värde” har blivit synonymt med pris eller marknadsvärde. Man talar om värde men menar pris. Idag värderas nästan allt i pengar och priser.

Men alla värden kan inte prissättas. Kärlek, vänskap, sammanhållning, miljö, arbetsglädje, kreativitet, hälsa, bildning, utbildning, konstnärligt skapande, framtidstro, omvårdnad, kort sagt, mänskliga värden, kan aldrig bli profitabla utan att de verkliga värdena samtidigt förloras.

Socialdemokratin vill försvara de mänskliga värdena framför värderingar i pengar.
Miljö, människor och människors välfärd ska inte kunna köpas för pengar. Pris och värde är inte samma sak.

De dogmatiska liberalerna utgår från att de ekonomiska grundprinciper som filosofer och ekonomer under 1700- och 1800-talen utvecklade, ständigt gäller. Det leder till att tänkandet inte anpassats till den föränderliga verkligheten.
Matematiska och teoretiska ekonomiska modeller har därför fått ersätta historiska erfarenheter som vägledning för samhällsbygget.
De dogmatiska socialisterna har å sin sida heller inte anpassat sina analyser av verkligheten efter förändringarna. Det leder till att de har svårigheter att orientera sig i tillvaron och hemfaller åt konspirationsteorier och ödesmystik.
De konservativa vägrar att inse att världen förändras och håller sig krampaktigt kvar vid det som var eller är.

Socialdemokratin är det föränderliga samhällets rörelse och utvecklare.
Socialdemokratin vill bygga ett samhälle som anpassas till förändringar i människans levnadsvillkor och inriktas på att möta framtidens problem och utmaningar.

Fler förslag följer.

Dagens Arena