Samhällsklass IV (av IV)

Kapitalismen, och därmed dagens över- och underklass, är global.

Det finns ingen särskilt svensk, chilensk, libanesisk, japansk eller annan nationell kapitalism.
Precis som Jordklotet existerar mellan nord och sydpolen formas människans historia mellan polerna under- och överklass.
Kapitalismen är en historiskt betingad världsordning.
Kapitalet har inga nationsgränser. Marknaderna är globala. Företagen är multinationella.
Så är även klasserna.

Studier av inkomst- och förmögenhetsskillnaderna i Sverige är alltså en sak.
Om kapitalismen säger sådana studier ingenting.
Att undersöka över- och underklass i världen ger däremot en bild av kapitalismen.

Några exempel på att klassindelningen och kapitalismen är globala:

Tidskriften Forbes brukar lista världens tvåtusen dollarmiljardärer och ger därmed en liten bild av dagens internationella överklass.

En annan lista ur Forbes är världens största företag som säger något ytterligare om kapitalismen.

Oxfam är en global hjälporganisation som arbetar mot fattigdom över hela världen.
Enligt Oxfam tjänade de 26 rikaste människorna (överklassen) 23 miljarder kronor om dagen. De äger nu lika mycket som de 3,8 miljarder människor utgör världens fattigaste hälft, (underklassen)

ILO, FN:s arbetslivsorgan, gör årliga summeringar av trender på den globala arbetsmarknaden. Här är några av deras resultat:
- Den globala arbetslösheten ligger på 5,6 procent under 2017. Skillnaderna mellan världsdelarna är dock stora. I Nordafrika var 11,7 procent arbetslösa medan både Nordamerika och södra Asien låg mellan fyra och fem procent. I Västeuropa var arbetslösheten 8,5 procent. I Sydamerika har arbetslösheten ökat tydligt under senare år. Arbetslösheten gäller lönearbete.
- I stora delar av världen arbetar många i hemmet eller med eget jordbruk eller står utanför arbetsmarknaden. Globalt har 48,5 procent av världens kvinnor ett lönearbete. Bland männen ligger andelen kring 75 procent.

- Antalet jobb inom jordbruk och industri minskar, servicejobben ökar. ILO ser dock inte att det skiftet i sig påverkar de generella arbetsvillkoren särskilt mycket.

- Generellt är det en åldrande arbetskraft i världen. I dag ligger snittåldern för dem som arbetar på 40 år. 2030 förväntas den vara 41 år.

- Tre av fyra personer i utvecklingsländer har det som ILO kallar utsatta eller sårbara jobb. Tidigare har andelen sjunkit, men den utvecklingen har bromsats upp sedan 2012.

- 2,3 miljoner dör varje år i jobbolyckor eller sjukdomar som orsakats av arbetet.

- 152 miljoner barn arbetar ofrivilligt. Ungefär hälften av dem i farliga miljöer. Vanligast är det i Afrika.

Nästa sommar ska fotbolls-VM spelas i Qatar. Den första arenan har byggts av gästarbetare som tjänar sex euro per dag. 6 500 människor från Indien, Bangladesh, Nepal, Sri Lanka och Pakistan som jobbat på bygget har mist livet enligt uppgifter i den brittiska tidningen The Guardian för ett år sedan.

UNICEF skriver i en rapport från oktober 2020 att av de 152 miljoner barn som tvingas arbeta är nästan hälften i åldrarna 5-11 år. Inom det som definieras som farligt arbete utnyttjas uppskattningsvis 73 miljoner barn. Majoriteten av dem är i åldrarna 15-17 år, men så många som 19 miljoner är under 12 år. Som farligt arbete räknas det arbete som direkt hotar barns säkerhet och hälsa, och som riskerar att allvarligt skada barnets utveckling.

Spridning mellan höga och låga löner varierar starkt mellan världens länder. Extremerna är å ena sidan Sverige med spridningen 2,14 och å andra sidan USA med 4,95.

Vår tids ekonomiska världsordning exploaterar inte bara människor utan även naturen.  Oxfam granskar även denna utarmning.

Klimatet och biologisk mångfald hänger samman. 1 miljon arter riskerar att försvinna. Om 30 år kan haven innehålla mer plast än fisk. En tredjedel av alla korallrev har redan försvunnit. Dör de, dör vi varnar Världsnaturfonden, WWF.

Det är inte ”vi” som exploaterar människor och natur.
Det är överklassen med stöd av egendomsrätten, konkurrensen och strävan efter att öka kapitalet.
Överklassen gör det inte av girighet eller elakhet även om sådana mänskliga drifter får stort utrymme inom kapitalismen.

Läs mer

Forbes: Världens tvåtusen dollarmiljardärer 

Forbes: Världens största företag

Forbes: Listor 

Oxfam 

Oxfam:  Världens fattigdom 

Oxfam:  Miljöförstörelsen 

The Guardian: Migrantarbetare dog för Fifa World Cup iQatar

ILO 

Ekonomifakta: Internationellt lönespridning 

OECD

IMF 

Världsbanken 
Världsbanken :“Reversalsof fortune povertry and shared 

Världsnaturfonden “WWs Living Planet Report 2020. Svensk sammanfattning “  

SCB Internationell statistik

UNICEF Barnarbete 

 

 

Nationalstatens politiska och demokratiska begränsning

Spotify är ett svenskt multinationellt företag som erbjuder möjligheten att kunna lyssna till strömmad musik, podcasts och se videoklipp över Internet. Tjänsten är världens största i sitt slag, med sin omfattande musikkatalog och sitt snabbt växande antal användare; 60 miljoner användare världen över, varav 15 miljoner är betalande abonnemangskunder. Koncernen innefattar 26 kontor med 1500 anställda globalt, varav 750 på huvudkontoret i Stockholm. (maj 2015)

Spotify startades i april 2006 av entreprenörerna Daniel Ek och Martin Lorentzon i direkt samarbete med en rad av världens främsta skivbolag.

Spotify har gjort ägarna rika. De kommer 40:e plats på Veckans Affärers listaöver Sveriges rikaste personer. Enligt listan äger de 4 miljarder kronor var.

Kort sagt: Killarna är duktiga entreprenörer som utvecklat en idé och ett framgångsrikt företag vilket är bra för Sverige.

I går, den 12 april 2016, publicerade Ek och Lorentzon ett öppet brev i media där de berättat att de måste flytta verksamheten från Sverige till New York om inte politikerna här ändrar på vissa förutsättningarna för verksamheten.

De skriver bland annat:
“Etablerade startups som Spotify, Skype, King, Mojang och Klarna utgör tillsammans med mängder av andra nystartade företag och tillgången till kapital ett kluster med högt förädlade tjänster som leder till sysselsättning, skatteintäkter, innovationsförmåga och lockar talanger från hela världen”.

De vill att politikerna fixar bostadsbristen där de bland annat efterlyser fler hyresrätter och en bättre fungerande bostadsmarknad: "Att ställa krav på att unga människor som kommer till ett nytt land direkt ska köpa dyra bostadsrätter minskar attraktionskraften och är inte långsiktigt hållbart".
Ett annat krav gäller utbildningssystemet.
“Vi behöver få in programmering tidigt i grundskolan så att vi tar vara på de talanger som finns, samt att förhindra att vi tappar alla kvinnliga programmerare”.

Det tredje hindret som Spotify-grundarna ser i Sverige är att det är svårt att göra personalen till delägare i bolagen. Den personaloptionsutredning som regeringen nyligen har gjort tycker de ska “kasseras omedelbart”.
“Lagstiftarna måste inse att vi konkurrerar på en global talangmarknad och att priset för sämre villkor i ett land är högt.”

Man kan tolka brevet som utpressning eller ett hot.” Gör ni inte som vi kräver drar vi med vår verksamhet.”
Men man kan också se brevet som ett rop på hjälp. ”Vi kan inte driva verksamheten framåt med nuvarande politik. Gör något!”

Eks och Lorentzons uppmaning drabbar ingen särskild regering. De problem som de åberopar har uppstått under den tidigare alliansregeringen. Personaloptionsutredningen tillsattes av denna.

Brevet kan ses som kritik av den politiska och därmed den demokratiska processen.
Vilket Maria Rankka (f.d. vice ordf. i Moderata ungdomsförbundet och f.d. VD för tankesmedjan Timbro) numera VD på Stockholms handelskammare uppfattat. 
”Det är bedrövligt att politikerna inte kan adressera en mängd problem som experter och andra startupbolag påpekat länge. Det måste hända något, nu har politikerna bollen. Att sitta och dricka kaffe och käka mazariner kommer inte att lösa problemet.”

Ett ohöljt uttryck för sofistikerat politikerförakt eller åtminstone okunnighet om politikens villkor.

Vad Eks och Lorentzons brev främst pekar på är nationalstatens problem.
Som de flesta andra företag är Spotify multinationellt, vars intressen och verksamhet finns i många länder och utnyttjar ny teknik.  De nationella lagstiftningarnas och enskilda länders politiska åtgärder kan inte omfatta företaget och hinner inte med i den snabba utvecklingen.

Det är politikens och demokratins problem som allt mer pockar på en lösning.

Breakit

Affärsvärlden

SvD 

SvD

VeckansAffärer

Personaloptionsutredningen eller  SOU 2016:23 Betänkande av Utredningen om skatteregler för incitamentsprogram Stockholm 2016  PDF-fil.