Inte bara Grekland…

Grekland har under decennier skaffat sig ett mycket stort underskott i budgeten och en enorm statsskuld.
De grekiska regeringarna, senast den borgerliga, har försökt att dölja detta genom att fuska med informationsunderlaget till övriga EU. De har fått god hjälp med detta av kapitalister som Goldman Sachs vd Gary D. Cohn. Enligt The New York Times kom han och ett team av bankirer till Athén för att erbjuda den grekiska regeringen hjälp med att dölja landets växande skuldbörda. Den gången handlade det om ett finansiellt instrument som skulle ha knuffat skulder relaterade till Greklands sjukvårdssystem in i framtiden. Ungefär som när en husägare får hjälp att ta ytterligare ett lån på huset för att betala sina kreditkortsskulder, skriver The New York Times.
När socialdemokraterna, PASOK, tog över regerandet hösten 2009, insåg den att läget var ohållbart. Bubblan sprack.
Budgetunderskottet beror till stor del på att ingen regering på allvar har velat kräva in mer skatt av medborgarna. Grekland har fått in Europas lägsta skatter och den ekonomiskt/politiska strukturen är svag.
Frågan om övriga EU ska hjälpa Grekland ekonomiskt är svår. Det finns fler länder i EU som har svaga statsfinanser – Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien. Om EU pytsar in pengar för att hjälpa Grekland är risken att andra EU-länder börjar ropa på hjälp, förutom de nämnda även Rumänien och Bulgarien.
Och om t.ex. Sverige lånar ut pengar till Grekland innebär det en försvagning av Sveriges statsfinanser. Den svenska regeringen kan få svårt att övertyga oss medborgare om att hjälpa grekerna att betala sina skulder. Nu hoppas grekerna att andra stater, utanför EU, är villiga att låna ut pengar och att därmed hoppas att även vanliga långivare, inom den privata sektorn, ska våga ge lån. Då kan räntorna gå ner.
Den grekiska regeringens handlingsutrymme är begränsat. Eftersom landet är med i valutaunionen har det överlämnat penningpolitiken till EU. Regeringen har ett visst politiskt inflytande över den ränta som sätts av Europeiska centralbanken. Men ett litet land som Grekland har svårt att påverka eftersom den europeiska räntan ska ju sättas utifrån hela unionens bästa. Grekland har alltså inte räntevapnet att ta till för att komma till rätta med situationen . Och eftersom EMU är en valutaunion så har Grekland inte heller valutavapnet. De finanspolitiska knepen är således inte möjliga att ta till för Grekland. Men finanspolitiken är just bara knep. Det är som att pissa i sängen och ha det varmt en stund.
Grekland kan bara göra en sak, strama åt utgifterna, höja skatterna och lita till att kapitalbildningen kommer igång genom produktion och ökad produktivitet. Löntagarna och småföretagarna kommer att få en tung börda att bära. Frågan är om de klarar det.
Men man måste fråga sig hur det skulle ha gått för Grekland om landet behållit den lågt värderade drachmen och inte gått med i EMU. Ingenting talar för att landet skulle ha klarat sig från kris utan EMU-medlemskapet. Antagligen skulle Grekland då ha lämnats helt åt sig självt att rensa upp i sin ekonomi.
Och frågan är om problemet bara är Greklands. Det som Grekland nu råkar ut för är ett symtom på ett sjukt globalt finanssystem där det är alltför lätt att dölja de ekonomiska realiteterna. Vi kan bara öka de ekonomiska värdena genom arbete och produktion. Och vi lever på ett litet klot, där ekonomin hänger samman, och där fler än vi vill ha ökad levnadsstandard. Vi kanske får maka på oss litet och framförallt leva på de tillgångar vi faktiskt har, inte på dem vi tror oss få i framtiden.
Aftonbladet
SvD

Expressen