I valrörelsen kommer båda de politiska blocken att argumentera hårt för ”arbetslinjen” vilket kan vara en smula förvirrande.
Det blir något lättare att orientera sig i debatten om man håller i minnet att det finns minst två olika ”arbetslinjer”, en borgerlig och en vänsterlinje.
Men bägge sidor utgår från några gemensamma postulat som alltså högern och vänstern torde vara överens om:
- Människors arbete skapar resurser, överskott, tillväxt och kapital.
- Arbetet skapar förutsättningarna för välfärden.
- Förutsättning för arbete är att det finns privata och offentliga företag som kan utvecklas i den nationella och globala konkurrensen.
- Arbetet är nödvändigt för samhällsekonomin,
- Arbetet är viktigt för den enskildes ekonomi.
- Så många medborgare som möjligt bör arbeta.
- De som av olika skäl inte kan arbeta ska ändå ha en dräglig inkomst.
- Arbetsmarknadens parter bör, med så liten statlig inblandning som möjligt, i förhandlingar lösa motsättningen mellan arbete och kapital.
De grundläggande skillnaderna i uppfattning kan beskrivas ungefär så här:
Högerlinjen:
- Företagen och kapitalet ska inte behöva betala för mycket för arbetskraften, d.v.s. arbetskraftskostnaderna (löner, arbetsgivaravgifter, arbetsmiljöförbättringar m.m.) ska hållas nere så att företagen får råd att utvecklas i konkurrensen.
¬- De som leder företagen ska ha så stor frihet som möjligt att driva sina företag.
- Det är således bättre att arbetsgivarnas och kapitalägarnas intressen får styra arbetsmarknaden än att politikers och löntagares gör det.
- Arbetsmarknaden ska, så långt som möjligt, styras av tillgång och efterfrågan på arbetskraft.
- Den enskilde löntagaren ska själv spara pengar för sin egen välfärd.
¬- Bidragen till dem som inte kan arbeta får inte bli för stora eftersom det kan leda till att människor inte arbetar.
Vänsterlinjen:
- Skatterna ska användas till att utjämna sociala ekonomiska och kulturella skillnader mellan människor.
- Inkomstskatter och arbetsgivareavgifter bör användas för att bygga upp löntagarnas gemensamma välfärd
- Arbetsmarknaden måste regleras eftersom arbetskraften, till skillnad från varor på andra marknader, består av människor.
- Bidragen till dem som inte kan arbeta får inte skilja sig alltför mycket från det allmänna löneläget.
- Löntagarna ska ha så stor frihet som möjligt i arbetet.
- Det är därför bättre att arbetsgivarnas och kapitalägarnas relativa makt, genom demokratiska beslut, balanseras av löntagarnas intressen.
Vad valet ytterst gäller är konsekvenserna av de olika linjerna.
Vilka konsekvenser har de olika alternativen för dig själv, dina anhöriga, dina vänner och för samhället i stort?
Expressen
SvD
Wikipedia om arbetslinjen
En professor om arbetslinjen i politiken
lördag 9 januari 2010
Två arbetslinjer
Etiketter:
arbetslinjen,
arbetsmarknad,
ekonomi,
facket,
kapital,
löntagare,
näringsliv,
skatter,
val,
välfärd
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Stämmer inte riktigt. Höger har inte gjort det billigare och ha arbetskraft, däremot får de som arbetar ut mer av lönen.
Höger har även ökat kontrollen på småfiffel vilket slår hårt mot småföretag. Det är skillnad på att starta upp och driva en liten verksamhet jämfört med att ha mellan eller större företag.
De flesta småföretagare tycker företagarklimatet blivit sämre, de större företagen har motsatt åsikt.
Detta är snarare skillnaderna mellan höger och vänster rent ideologiskt. I praktiken kör ju Alliansen någon form av Sosse-light jämfört med sin gamla politik. Även Sossarna framstår som en light-version av sitt gamla jag; men de har handlingsförlamats av vänster- och miljöpartiet. Roligaste konsekvensen av detta är att lådorna varit fulla med S förslag som Alliansen nu infört, exempelvis FRA, men som S inte vill veta av nu eller det har inte införts på "rätt sätt". Ungefär som när S själva sänker skatterna, så går det bra.
Skicka en kommentar