När nyliberal praktik går åt helvete låtsas nyliberalerna som ingenting

Fram till krisen 2008 hyllade DN:s och SvD:s ledarredaktion Japan, Irland och Island som ekonomiska och politiska föredömen. Redaktionsmedlemmarna kom hem från studieresor i dessa länder och hyllade euforiskt den flexibla arbetsrätten, den låga bolagsskatten, kort sagt den nyliberala politiken.

PJ Anders Linder, SvD, skrev i en ledare i oktober 2007:
”Arbetsrätten är helt fri, skattetrycket är drygt 40 procent och individer betalar 36 procents plattskatt på sina inkomster - med ett stort grundavdrag. Resultatet är hög tillväxt och snabbt stigande levnadsstandard. Island är numera rikare än både Danmark och Sverige.”

Svenskt Näringsliv ordnade bjudresor till Irland för att journalister och andra skulle kunna vittna om den keltiska tigerns framgångar med låg skatt och neddragen offentlig sektor.

Det av socialdemokratin förstörda Sverige borde lära sig och ta efter dessa länders nyliberala politik, hävdade både DN och SvD.

Ett erkännande i dag från ledarredaktionerna, att man tagit gruvligt fel, är inte att förvänta sig.
I likhet med finansrådgivare har ledarskribenter inget ansvar för sina goda råd.