Vänsterns kamp mot väderkvarnar

I en ledare i ETC 2017-03-13 hävdar Kajsa Ekis Ekman att ”Kapitalismen bygger fler murar än någonsin”

Det vore intressant om det var sant. Men är det så?

Några bevis får man inte av Ekman.
Hon skriver: ”Vid tiden för Berlinmurens fall fanns bara ett tiotal murar. I dag finns 70 stycken. De flesta av dem har byggts på 2000-talet och ännu fler håller just nu på att byggas.”
Varifrån kommer den uppgiften?
Ekman hänvisar till författaren Claude Quétel som skrivit om syfilisens historia att ”forna tiders murar kunde handla om att hålla pesten borta eller om att stänga in människor, är dagens murar av en helt annan karaktär”.

Ekmans huvudtes är ”Dagens murar är monument över ojämlikhet”. Och jag håller med om det men undrar om det inte alltid varit så?

Visst byggs både synliga och osynliga murar under kapitalismen, om man räknar kapitalismen som en historiskt betingad världsordning som vuxit fram under de senaste femhundra åren. Men vad skiljer dem från andra i historien?
Det verkar som Ekman vill skylla på globaliseringen. Men globaliseringen är lika mycket ett resultat av marknadsekonomin som av kapitalismen.
Det vore intressant om Ekman kunde hänvisa till någon studie som visade på hur kapitalismen hindrar den fria marknaden.
Sådana finns men inte är det murarna.

Och vad skiljer den kapitalistiska muren från den feodala eller antika muren? Vilka murar är typiska för kapitalismen?
Det är den intressanta frågan som Ekis Ekman inte berör.
Enorma murar byggdes för tusentals år sedan i Jeriko, Babylon, Kina, i de romerska och bysantiska rikena.
Visbys ringmur står kvar som ett tecken på murens historiska roll.
Försvarsmurar, fängelsemurar, befästningsmurar, murar som skydd mot sand, folk, sjukdomar, utomstående, fattigdom och annat.

Fysiska murar byggs i i dag i USA, Israel/Palestina, Europa och Nordkorea oftast för att hålla främlingar borta eller att hindra de egna invånarna från att ta sig ut. Men alla är byggda utifrån politiska beslut.
Det finns tullmurar och handelshinder som ska skydda den inhemska produktionen. Under medeltiden och framåt hade varenda stad en tullmur som skulle skydda skrånas intressen.
Då byggdes handelshinder för att skydda producenterna från konkurrens.
En mur är till för att skilja det ena från det andra.
Vanligen är murarna ett skydd för att bevara rådande hierarkiska ekonomiska, sociala och kulturella ordning. Och alltid har de varit monument över ojämlikheten.

En vanlig torpare kom inte genom slottsmuren utan vidare. Vårt kungliga slott är fortfarande välbevakat.  I dag kan du inte passera receptionen till bankpalatsen vid Kungsträdgården i Stockholm utan att bli stoppad.
På vissa bankkontor är du tvungen att passera en sluss för att komma in och uträtta dina bankärenden. Flygplatser är hårt bevakade.
Du kan inte passera ett vändkors på galor och rockkonserter utan att visa upp en biljett. De stora idrottsarenorna släpper in dig bara om du kan bevisa att du har betalat. Murar och hinder, överallt och alltid dessa murar. Krig och konflikter skapar murar
Men vad skiljer kapitalismens murar från murarna tidigare i historien?
Man kan inte slappt skylla allt djävulskap på ”kapitalismen” utan att ha riktiga belägg för sambandet.
Tyvärr är det vänsterns dilemma att ständigt vilja vara bålda riddare i kampen mot kapitalismen men ständigt gå till strid mot väderkvarnar.

Globala ekonomiska klyftor http://wid.world/