Politk är att välja

Varför domineras TeaParty-rörelsen av vita, välbeställda, gifta och välutbildade amerikaner?
Det enkla omedelbara svaret är att rörelsens program gynnar just dem - eller rättare sagt - deras intressen har artikulerats i rörelsens program.
Rörelsen vill stoppa den sjukvårdsreform som president Barack Obama presenterade 2010 och TeaPerty kräver skattesänkningar och minskade samhällsresurser till generall välfärd. Individen ska sköta sig själv och överföring av resurser från rika till fattiga är ett brott mot konstitutionen. Homosexualitet ska bekämpas och den kristna fundamentalistiska kyrkan ska ges ökat kulturellt inflytande.
Någon skulle säga att TeaPartyrärelsen är en klassrörelse.
Men låt oss säga att det handlar om formulerade krav från en etablerad grupp i samhällshierarkins övre halva. De känner att deras privilegier hotas och samlar sig till försvar.
Eftersom rörelsen förfogar över ekonomiska, sociala och kulturella resurser kan den mycket effektivt få genomslag för sina krav.
Längre ner i samhällshierarkin borde en motrörelse etableras. Men de fattigas intressen har svårt att organisera och formulera sig och att få genomslag. Det demokratiska partiet saknar egentlig förankring i hierarkins botten .
De 3,700 miljoner som lever på arbetslöshetsbidrag eller de 9,1 procent av de arbetssökande som inte har jobb, har en svag politisk röst. De som inte ens söker arbete blir fler. Fattigdomen ökar och ger upphov till kriminalitet.
TeaPartyrörelsen har gjort motsättningarna i det amerikanska samhället tydliga.
I USA, liksom här, finns en tendens hos politikens etablissemang att framställa politik som befriad från ekonomiska, sociala och kulturella intressen. Moderaterna i Sverige har lyckats etablera det synsättet och relaterar sin ekonomiska politik till ”vetenskapliga” nyliberala modeller och teorier. Som om de vore allmängiltiga. Men dess vetenskaplighet kan ifrågasättas och har ifrågasatts.
I politiken finns bara intressen eftersom politiken handlar om hur produktionens överskott ska fördelas.

Det gäller att välja.

DN

SvD

AB

Expressen
SvD