Brev till en ung testuggare (lib)

Bästa Maria Ludvigsson!
Från din position på SvD:s ledarredaktion har du i dagens ledare presenterat några tankar om arbetslivet och arbetsmarknaden som du för fram som om de vore den enda sanna bilden, den objektiva och vetenskapligt grundade bilden. ”Verkligheten 2011”
Det är inget att förvånas över eftersom i det är just så som alla nyliberaler brukar presenterar sin ideologi. Som den enda allmängiltiga sanningen.
Jag vet inte om du talar utifrån dina egna iakttagelser som anställd på verksatdsgolvet inom industrin eller om du har skolats inom rörelsen. Jag menar den nyliberala.
Det förefaller vara det senare eftersom dina framförda åsikter så exakt stämmer med Svenskt Näringslivs!
Vilket inte automatiskt innebär i att de är sanna, kan jag avslöja för dig.
För Maria, som goda liberaler, kanske vi skulle kunna vara överens om att det finns olika sätt att se världen på? Att det inte bara finns en sanning utan många.
Och kanske kan vi vara ense om att de olika sanningarna har en tendens att forma sig utifrån intressen, grupptilhörighet, social-, kulturell och ekonomisk position i samhällshierarkin.
Du har ju själv lön för att formulera Svenslkt Näringslivs dogmer, även om jag inte tvivlar på att du delar dem. Jag frågar mig dock därför hur pass mycket självständigt tänkande du egentligen är?
Du värnar om individualismen. Det gör jag också och har så gjort under mitt femtiåriga arbetsliv.
När det gick som sämst att hävda min individualitet var då jag var anställd hos privata arbetsgivare inom industrin. De gillade inte individuella iniativ utan ville alltid att man skulle producera och hålla käften. Stämpla in, jobba och stämpla ut. Vara tacksam för lönen och jobbet.
Det är den ”individualism” som fortfarande existerar för de flesta löntagare.
Min erfarenhet är alltså att akademiker och industriarbetare har mycket olika positioner och funktioner i produktionen. Jag förstår att vi i det fallet inte har samma synsätt.
Men kan du för ett ögonblick tänka dig att akademiker och industriarbetare kanske har olika arbetsvillkor och förutsättningar i arbetslivet?
Vad som är rätt och sant för akademiker behöver inte nödvändigtvis vara rätt och sant för industriarbetare.
Till sist en liten iakttagelse: Liberaler som du har en tendens att shablonisera tillvaron utifrån gamla teorier. Ett annat typiskt sätt att argumentera för nyliberaler är nyspråket.
Redan ordet ”nyliberal” är ett sådant eftersom ni stöder era teser på så gamla storheter som Adam Smith vilken levde på Gustav III tid. ”Ny” är alltså liktydigt med tämligen gammal.
”Nytänkande” betyder följaktligen att man förespråkar en ordning på arbetsmarknaden som rådde vid förra sekelskiftet.
”Frihet” och ”flexibilitet” är frihet för arbetsgivarna att ”fritt leda och fördela arbetet” vilket även det är en paragraf som SAF kämpat för att bevara sedan 1900-talets början.
Jag antar att det är den friheten du förespråkar.