Helena skrev ett inlägg, ”S-bloggen är en gubbhylla. Och partiet?!”.
När det gäller S-bloggen har hon rätt. Det är verkligen mest gubbar som yttrar sig med långa pratiga inlägg. Vore jag ung tjej skulle även jag bli frustrerad.
Men nu är jag en sån där gubbe på s-bloggen och kan bara göra något åt eländet genom att lägga av att blogga eller lägga mig ner och dö. Vilket skulle betyda att jag förlorar min viktigaste möjlighet att säga min mening i politiska frågor.
Nå, när jag är död spelar det ju ingen roll, förstås.
Nu är frågan om det skulle göra någon skillnad. Är det någon i partiet som läser min blogg?
Hur många läser din? Försvinner inläggen bara ut i cyberrymden för att möjligen fångas upp av någon avlägsen civilisation på en avlägsen galax om några miljoner år.
Läser parteliten dina inlägg? Eller bara sina egna?
Det blir hur som helst aldrig någon debatt mellan inläggen, utan varenda gubbe och gumma ställer sig upp och håller sitt anförande om än det ena än det andra.
Kanske kan jag lika gärna sitta vid mitt köksbord här i Eklången och hålla min monolog för pelargonerna i fönstret?
Eller skulle man kunna tänka sig att partiledningen äntligen vågar lägga upp ett verkligt debattforum på nätet?
Kanske med olika teman så att debatten blir mer meningsfull.
Det här har jag, och flera med mig, tjatat om i många år nu.
Ska man hoppas att någon socialdemokratisk ledning om miljoner år, i en annan civilisation, på en annan galax kommer att lyssna. Här kanske?
Dagens verkar inte göra det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Tack för en bra kommentar på mitt blogginlägg. Bör så klart svara på de kommentarer jag fått. Men har haft lite annat att styra med.
Tycker att det du skriver i ditt inlägg här är viktigt.
Tyvärr känns det som att många politiker enbart använder bloggande och twittrande som ett verktyg för att marknadsföra sig själva - dvs som ett slags politisk karriärplanering.
Och som en kanal för att FÖRELÄSA.
För den -mindre vetande - röstboskapen?
En typ av politiker som går att avläsa ganska lätt - och som jag personligen tappar förtroendet för ganska omedelbart.
Nu ska jag gå och ta ett litet snack med mina pelargonier ;-)
Yrkespolitikerna har ju sitt att tänka på.
Du har naturligtvis rätt i att politikerna troligen inte läser bloggarna (det anses inte fiiint att ha egen blogg/kommentera i någon blogg) men som vissa söker en bloggplattform på nätet utan att säka dialog (som t ex Veronica Palm).
Jag tror att merparten av inläggen bara brinner upp efter några dagar, men jag tror samtidigt att journalisterna regelbundet scannar av blogarna.
Det är de som lyfter fram bloggarnas åsikter/frågor.
Ibland landar de på politikernas bord.
Det är inte bortkastat att blogga, och jag är tacksam för att kunna läsa om alternativa åsikter än min egen, och i viss sens har bloggen faktiskt en opinionsskapande kraft.
Det är intressantare att läsa kritik mot ens åsikter än ett medstrykande... det är därför jag hänger mest på S-info.
Peter Nicklasson
1.Fortsätt prata med pelargonerna 2.Lägg dig inte ner och dö 3.Sluta inte blogga.
Jag läser ofta era bloggar.Oavsett om det är herr eller dambloggar.Även om man inte alltid kommenterar.Visst har Helena rätt i att det är mest män som bloggar just här.
Jag kan inte låta bli att kommentera det här för det är något jag inte förstår och jag har troligtvis aldrig förstått det.Vem har förbjudit oss kvinnor?
Redan på sjuttiotalet jobbade jag i ett par mansdominerade yrken.Jag tyckte det var roliga jobb och de var bättre betalda och jag ville aldrig bli sjuksköterska eller flygvärdinna...
Jag bad aldrig om lov-jag klev bara in i sammanhanget.Visst blev det lite buller och bång, men när MAN märkte att jag fortsatte att kliva på och bre ut mig- så la sig lugnet och arbetsro infann sig.
När min yngsta dotter för några år sen skulle gå in till den maniga chefen och löneförhandla var hon lite smånervös.Och jag märkte en osäkerhet som jag misstänkte var lätt könsbaserad.Jag skred genast till verket med ett enda råd-
"Gå in och gör som en karl gör när han löneförhandlar".Dvs "var tuff".
Jag har den åsikten att män har lyckats bra med vissa saker och det är inte förbjudet för oss kvinnor att göra likadant.Det är tvärtemot smart att lära av varandra.
Mina forna yrkeserfarenheter lärde mej att det är inte mäns fel att jag inte tar för mej.När dessutom ingen har förbjudit mej.
Så fortsätt att blogga!!
Skicka en kommentar