Krisen river dogmer

Den pågående krisen har fått många tänkare att vädra kapitalismens, marknadens och/eller nyliberalismens sammanbrott.
Men analyserna blir grumliga eftersom man inte skiljer på vad som är ideologi och vad som är historiskt betingade ekonomiska förutsättningar och för att man dessutom blandar samman kapitalism och marknadsekonomi.

Liberalism och socialism är två ideologier som förhåller sig på olika sätt till kapitalismen och till marknadsekonomin. Marknadsekonomin och kapitalismen är inte resultat av idéer utan är en fortgående historisk ekonomisk process som endast obetydligt påverkas av ideologierna.

Med en väderanalogi skulle kapitalismen kunna liknas vid klimatet. Förändringar i kapitalismen skulle då motsvara väder- och klimatförändringar. Kriserna är oväder som drar fram då och då. Ideologierna uttrycker då olika sätt för oss människor att anpassa sig till vädret och klimatet och rekommendera olika metoder att skydda sig mot ovädren. Klimatförändringarna sker oavsett vilka metoder man väljer. Paraply och regnrock förändrar inte klimatet, men gör det lättare att uthärda.

Under den stora världskrisen på 1930-talet stod de bägge politiska ideologierna och ekonomiska teorierna i skarp motsats till varandra.
Sovjetstatens socialistiska praktik stod aldrig mot kapitalismen utan mot den liberala praktiken i väst. Trots detta lurades många människor att tro att socialismen var ett alternativ till kapitalismen, eftersom det ofta framställdes så från bägge sidor. Vad vi vet idag är att varken marknadsekonomin eller kapitalismen påverkades i någon väsentlig del av någondera av de socialistiska eller liberala ideologierna.
Vad som hände efter krisen på 30-talet var att den tidens marknadsfundamentalister fick modifiera sina ståndpunkter en smula. De dogmatiska statssocialistiska av öststatsmodell, (jag skulle hellre säga statskapitalistiska), företrädarna fick göra helt om fyrtio år senare.
Kapitalismen och marknadsekonomin fortsatte att existera som om ingenting hade hänt.

Däremot har både marknadsekonomin och kapitalismen förändrats men mest genom sin egen inneboende dynamik och den utvecklade globaliseringen av kapitalbildningen.

Vad dagens s.k. marknads- eller nyliberaler predikat sedan tidigt sjuttiotal är att man genom politisk styrning inte bör söka påverka varken marknad eller kapitalism. Alla försök att påverka hindrar de goda krafterna att verka. De onda får man stå ut med.
Det är detta synsätt som nu, genom krisen, får sig en törn. Krisen i kapitalismen har kanske fått en och annan liberal att modifiera sin ideologiska ståndpunkt. Precis som hände efter krisen på 30-talet. Dessutom gör sig förespråkare för mer statlighet i det rådande globala systemet sig hörda.
Men att detta skulle leda till att kapitalismen och marknaden förändras så värst finns inga skäl att tro. Förhoppningsvis kommer de nyliberala dogmerna fått sig en knäck.
Jag säger förhoppningsvis, inte för att de är liberala, utan för att de är dogmatiska. Och statssocialismens dogmatiker är väl utdöda?