lördag 30 januari 2016

Ingen gör något för att hindra världsekonomisk kollaps

Enligt SCB-statistik har hushållens skulder i förhållande till den disponibla inkomsten ökat under de senaste två åren. 2015 låg den på 171 procent.
Hela svenska folket lever i skuld.

Men även världens finansmarknader, som har till uppgift att förse produktionen med kapital, består till allt större del av skulder. Skulderna räknas som tillgångar och vinster på marknaden. En stor del av de resurser som skulle kunna satsas på investeringar för produktion och arbete existerar inte i verkligheten utan finns bara som fordringar.
Hela kapitalmarknaden är ur led.

Medan borgerliga ekonomer och politiker vill sänka lönerna som ett medel för ökad produktion är problemet att en kapitalistisk världsordning inte längre levererar.
Aktiemarknaden, till exempel, drivs av kortsiktiga omplaceringar av kapital utifrån dagsnoteringar som inte har någon kontakt med den verkliga produktionen. Aktienoterade företag som satsar på investeringar straffas av aktiespekulanterna eftersom företagen tillfälligt visar röda siffror. Marknaden prioriterar i stället höga utdelningar till ägarna framför investeringar.

Risken för snar kollaps av det finansiella systemet påpekas dock av en del ekonomer, bland andra George Soros, som säger att ”Marknader närmar dig en härdsmälta som liknar den globala finanskrisen under 2008”

I samband med toppmötet i Davos summerade Wiliam ”Bill” White läget i världsekonomin för brittiska tidningen The Telegrap.  Han talar om en finansiell apokalyps och varnar för en episk skuldtsunami värre än den 2007.

Skulderna som bara fortsatt att öka har nu nått sådana nivåer runtom i världen att de riskerar att utlösa en kris.
I OECD-området summerar privata och offentliga skulder till 265 procent av BNP, upp 35 procentenheter sedan 2007. På tillväxtmarknaderna är motsvarande siffra 185 procent av BNP också 35 procent högre än före krisen.
Från sin position Bank for ­International Settlement,BIS, har White varnat i flera år liksom hans forna kollegor på BIS med chefsekonomen Claudio Borio i spetsen.

– Centralbanker har låga räntor och växande balansräkningar, samtidigt som många länder har stora statsskulder. Om vi får ytterligare en recession, förr eller senare får vi det, då är manöverutrymmet begränsat. Vår oro är, om vi tittar två till tre år framåt i tiden, att problem kan uppstå i de länder som påverkades minst av finanskrisen.
Claudio Borio målar upp tre faror med nuläget.
1. Efter finanskrisen har skuldnivån som andel av BNP ökat. I de länder som drabbades värst av krisen har statsskulderna ökat. Men länder som klarade krisen bra har sett en kraftig ökning av privat skuldsättning, hos företag eller hushåll.
2. Produktiviteten har fallit under lång tid, mest i de länder som drabbades hårt av finans­krisen. Det speglar troligen en oförmåga att vända teknologisk innovation till ekonomisk innovation. Vi har också sett ett tydligt samband mellan hur finansiella obalanser byggs upp och därefter kollapsar och produktivitetstillväxt.
3. Inom penningpolitiken är manöverutrymmet nästan uttömt. Centralbanker har stora balansräkningar och några har till och med negativa räntor. Det är näst intill uttömt för finanspolitiken då många länder har stora statsskulder.

Vad gör finansvärlden, politikerna och kapitlisterna för att hindra att krisen blir våldsam?
Ingen vet och ingen tar reda på det.
Vad skriver vänstertidskrifterna om detta och vilka slutsatser drar vänstern?
Den enda tidning som skriver om detta är SvD Näringsliv.




                                 



3 kommentarer:

Jonny sa...

Du skriver "En stor del av de resurser som skulle kunna satsas på investeringar för produktion och arbete existerar inte i verkligheten"

a) Om de nu inte existerar i verkligheten lär det bli svårt att använda dem ...
b) Vilka investeringar avser du skulle göras och av vem ?
Jag hoppas du inte menar att vi för lånade pengar ska bygga olönsam infrastruktur.
http://www.svd.se/forskare-enormt-sloseri-pa-nya-jarnvagar/om/naringsliv

Att vi svenskar har höga skulder beror ju till stor del på ett extremt skattetryck som gör det omöjligt att spara till sin bostad, sin bil etc och likaså svårt att betala av sina lån. Svenska staten däremot har ju tack vare alliansens år mycket små skulder, något som andra länder avundas oss, länder som under världsekonomins senaste kollaps höll på att rasa som dominobrickor.

Nu har dagens rödgröna regering kastat in Sverige i ett ekonomiskt svart hål pga sin handfallenhet under migrantstormen 2015.

Du frågade tidigare angående migrantsoppan vilka som skulle bort, enligt dagens socialister med Ygeman i spetsen så ska nu ca 80 000 av 2015 års migranter bort, ska vi börja kalla honom nationalsocialist nu då ?

Leif sa...

Det du skriver är inga nyheter utan har varit en pågående trend sedan hösten 2008. Tyvärr får man konstatera att Sverige är ett av de länder som har hanterat detta allra sämst genom negativa styrräntor som aldrig borde införts. Ännu värre är att nu när de har införts har ansvariga politiker inte gjort någonting för att minska skuldsättningen och de inflaterade tillgångspriserna som kommer som ett brev på posten.

Anonym sa...

Lönerna har ju sedan lång tid tillbaka inte följt produktionsökningen. Kapitalägarna har därigenom blivit rikare. Vi kan inte heller köpa allt som skulle kunna produceras. Det innebär färre anställda. Högre beskattning av produktion är utesluten för då flyttar produktion till andra länder. Jag ser ingen lösning bara en trist framtid.