Högern och marknaden löser inte Greklands kris

Det grekiska högerpartiet, Ny Demokrati, vägrade anta det socialdemokratiska regeringpartiets, Pasok, inbjudan till samlingsregering. Det var fegt, särskilt som Ny demokrati i tidigare regeringsställning kraftigt bidragit till den statsfinansiella krisen. ND:s nej vittnar om att högern inte är berett att ta ansvar för landet.
Nu får Pasok, med Giorgios Papandreos, ensamt dra det tunga lasset i kamp mot en förbittrad folkopinion och mot profithungriga finansspekulanter.
Giorgios Papandreos är värd all respekt för sina försök att få statsfinanserna på fötter.
Den viktigaste åtgärden är att få in skatt till statskassan. Detta kräver en omstrukturering av hela skattesystemet, införande av ett säkert system för skattefinansiering och en mängd andra administrativa åtgärder. Det kommer att ta tid. Till dess behöver Greklande strukturbidrag från EU.
I 25 år har jag årligen rest till samma lilla by i Grekland, Leuftro-Stopupa i landskapet Mani och Kalamataregionen på Peloponnesos. Varje gång har jag stannat mellan en och fyra veckor. Byns ekonomiska utveckling under kvartsseklet är remarkabel. Två faktorer ligger bakom utvecklingen, EU-bidrag och satsning på turism.
Allt har blivit dyrare. Då, för 25 år sedan, kostade bensinen motsvarande 4:50 kronor litern vilket var lägst i Europa. Nu är priset högst i Europa, cirka 1,7 euro, d.v.s. 15.70 kronor,.
När vi först kom hit var det en sömning liten by som före juntnas tid saknade vägförbindelse med närmaste stad Kalamata. I dag är vägarna bättre än på många håll i Sverige. Engelska, tyska och norska charterföretag lämpar av sin last i egna hotellbyggen och många turister skaffar hus här och bor här längre tider på året.
Av krisen märks ingenting, möjligen har det intensiva byggande minskat något.
Men krisen är inte enbart statsfinansiell. På en del områden är Grekland ännu ett u-land.
Ta t.ex. sophanteringen. Efter en vecka är byns gemensamma soptunnor överfulla av allsköns avskräde. Plastpåsar, färgpytsar, hushållsavfall, begagnade toapapper, maskindelar, trasiga möbler, flaskor, elektronik, plåtburkar, madrasser, blöjor, allt ligger där huller om buller. Vi som hemma i Eskilstuna vant oss vid rigorös och effektiv sophantering, där varje fraktion delas upp i olikfärgade påsar, förfasar oss. Viket slöseri! Vilket oansvarigt sätt att skjuta ett stort miljöproblem på framtiden.
En effektiv sopsortering och hantering, kombinerad med återanvändning och biogasproduktion, skulle kunna lyfta den grekiska ekonomin avsevärt. Men för detta krävs investeringar i pengar, organisation, teknik och logistik.
Marknaden tycks inte kunna lösa problemet.
Skulle inte Eskilstuna Energi & Miljö, med hjälp av EU-bidrag, kunna exportera sitt kunnande på området mot att regionen i utbyte levererar härliga apelsiner, riktig fetaost, oliver och olivolja till Eskilstuna? Alla inom EU skulle tjäna på det.

AB

Expressen

Sydsvenskan

E24

DN

SvD