Vad händer med bankerna?

På DN Debatt i dag, 170225, läser vi: ”Bankernas avgift till krisreserv höjs och ger 3 miljarder 2018”

Det är Magdalena Andersson (S), Per Bolund (MP), och Ulla Andersson (V) som undertecknat artikeln.
De skriver att storbankerna förra året gjorde över 80 miljarder kronor i vinst efter skatt och av delas i snitt tre fjärdedelar att delas ut till aktieägarna. ”Bankerna har dragit stor fördel av bolagsskattesänkningar som genomfördes av den förra regeringen och har en skattefördel genom momsundantag som omfattar flera miljarder kronor. Det är rimligt att bankerna bidrar mer än i dag till samhällsbygget och välfärden.”

Samtidigt skriver Hans Lindberg och Johan Hansing, Svenska Bankföreningen,
i SvD Näringsliv Debatt att ”Svenska banker gör inga övervinster” ”I fjol var bankernas genomsnittliga avkastning på eget kapital 11,5 procent. Det kan jämföras med snittet för andra företag som låg på 13,7 procent. Vi ställer oss frågan på vilka grunder det tycks ha etablerats en myt om att bankerna gör ”övervinster”."
 
Som yrvaken läsare frågar man sig:
Vad tjänar bankerna: 80 miljarder i vinst efter skatt eller 11,5 procent på eget kapital? Bägge uppgifterna kan ju vara riktiga.
Men det sistnämnda kan betyda att bankerna tjänar en massa miljarder i förhållande till ett relativt lågt eget kapital. Gör bankernas alltså vinster på andras kapital?
Likt företagen inom skolsektorn som tjänar pengar på skatterna?

Kort därefter meddelar SvD Näringsliv på nätet: ”Regeringen backar om förslaget på ny bankskatt””Under fredagskvällen kom beskedet att regeringen inte går vidare med det kritiserade förslaget om en ny bankskatt.

Finansminister Magdalena Andersson (S) och finansmarknadsminister Per Bolund (MP) berättar att regeringspartierna och Vänsterpartiet har enats om att inte gå vidare med det utredningsförslag om en ny skatt för finanssektorn som sablats ner av flera remissinstanser.
Men så småningom kommer ett nytt förslag om en "renodlad" bankskatt som är "förenlig med EU-rätten". Dessutom kommer regeringen inom kort att föreslå att bankernas avgifter till den så kallade resolutionsreserven höjs med flera miljarder kronor. Resolutionsreserven är ett slags räddningsfond som ska kunna användas för att pumpa in nytt kapital i krisbanker.”

Medan vi i godan ro sitter och kollar på ”På spåret” går klasskampen mellan bankerna och våra demokratiskt valda vidare.

Dagens Industri

 

Främlingsfientligheten skapar en farligare värld

Politiker som använder sig av en hätsk och avhumaniserande ”vi mot dom”-retorik skapar en mer delad och farligare värld, det varnar Amnesty International för i sin årsrapport 2016 som kom ut i dagarna.

Hur ser främlingsfientligheten ut på nätet i Sverige?
I rapporten ”Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitalamiljöer”, FOI-R--4392—S, januari  2017, presenteras exempel på forskning och analys som gjorts inom ramen för det uppdrag som regeringen har gett till Totalförsvarets forskningsinstitut (Ku2016/01373/D Uppgiften har varit att göra kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda. Projektet pågår fram till mars 2019. 

Rapporten ger, med hjälp av exempel, en inblick i hur företrädare för olika våldsbejakande ideologier presenterar sina budskap. Även vänsterextrema grupper granskas.
I rapporten presenteras en handfull av de främlingsfientliga nättrollsfabriker som förekommer.

Men här är en mer komplett förteckning.

Aktyalia, Julia Ceacar, blogg 
Avpixlat (se länkar på deras hemsida)
Folkets rätt 201, parti 
Fria Tider
Granskning Sverige
Ledarsidorna
Motståndsmedia
Nordfront 
Nya Tider
Nyheter Idag 
Petterson gör skillnad,
Stormfront

Vänsterextrema nätverksamheter är svårare att hitta eftersom de tycks vara färre. Här är några:
Antifascistisk aktion
Revolutionära fronten facebookgrupp

Kämpar mot främlingsfientlighet gör Expo

Peter Kadhammar skev den 22 februari, i sin kolumn i AB, att ”Ingen törs skriva under rapporten om våld och hat”.

En statlig rapport utan att författarna anges, är anmärkningsvärt.

Många frågor kring välfärdsutredningen

Välfärdsutredningen presenterades den 8 november 2016.

Utredningen, som leddes av Ilmar Reepalu, hade till uppgift att se över verksamhet inom skolväsendet, äldreomsorgen och hälso- och sjukvård, hem för vård och boende (HVB) och all verksamhet inom socialtjänsten som bedrivs i privat regi samt att ta fram förslag som skulle ”säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för, och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet där de uppstått.”

Utgångspunkten är att en del företag gjort stora vinstuttag så att resurser förts bort från välfärden. I utredningen föreslås därför bland annat att högsta tillåtna rörelseresultat bör motsvara statslåneräntan med ett tillägg på 7 procent av det operativa kapitalet (normalt ca 10 procent). Detta innebär, räknar man med, att huvuddelen av pengarna kommer att stanna i verksamheten.
Ett räkneexempel visar att ungefär 4,5-5 miljarder kronor skulle återgått till verksamheten 2014.
De pengarna skulle t.ex. ha kunna givit mer resurser till löner, ökad personaltäthet, utbildning och andra kvalitetshöjande åtgärder.

De privata välfärdsföretagen samt ett stort antal remissinstanser är kritiska till förslaget.

Allianspartierna och SD är emot vilket innebär att förslaget inte kan röstas igenom i Sveriges riksdag med nuvarande sammansättning.
Risken är stor att Alliansen med hjälp av SD kommer att stoppa förslaget, vilket samtidigt skulle kunna fälla den rödgröna regeringen.

Trots det vill Daniel Suhonen enligt en artikel i gårdagens GP att regeringen ska lägga fram förslaget för riksdagen.
Suhonen är medveten om risken men vill att regeringen ändå försöker driva igenom förslaget utifrån förvissningen att det finns ett kompakt väljarstöd för att förbjuda vinster i välfärden.  Om förslaget faller i riksdagen har ”de borgerliga partierna tvingats bekänna färg” menar han.

Det är inte lätt för en vanlig medborgare att ta ställning i denna komplicerade fråga.
Och många frågor blir det ju.

Är Reepalus förslag att begränsa vinstnivån för privata företag inom välfärden ett bra förslag om man nu vill säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för, och att eventuella överskott ska återföras till den verksamhet där de uppstått?

Skulle det vara rätt av regeringen att driva igenom förslaget mot en riksdagsmajoritet?

Vilka följder skulle det ha om det i stället infördes ett allmänt förbud mot privata företag inom välfärden?
Skulle de företag som finns på ”marknaden” kunna begära enorma ersättningar från staten och skulle staten dessutom kunna bli tvungen att investera massor av skattepengar i nyetableringar?

Är det möjligt att staten exempelvis sänker den skattefinansierade skolpengen, med låt oss säga 25 procent, för de privata skolbolagen och att begära av alla företag som lever av skattepengar att ha samma redovisningsregler och öppenhet som offentliga företag?
Skulle konkurrenslagstiftningen sätta stopp för en sådan åtgärd?
Har denna möjlighet utretts?

Om utredningen

Välfärdsutredningen, Ilmar Reepalu

Reepalu på SvD Debatt 7 nov, 2016 Så skapar vi ordning och reda i välfärden

Välfärdsutredningen

Emot utredningen

Remissvar från Vårdföretagarna 

Inkomna remissvar, enligt ”Svara Reepalu”

SvD 7 feb, 2017 Storm av kritik mot Reepalusvälfärdsutredning

 

För utredningen

Sten Svensson och Daniel Suhonen, Katalys ”Vilkensamhällsnytta gör skolföretagen?”

LO står bakom utredning om vinstbegränsning i välfärden

LOs yttrande över Ordning och reda i välfärden (SOU2016:78) 

Tidningen Arbetet Vinster i välfärden – det du behöverveta

Katalys

Mot vinster i välfäden

Vinster i välfärden är ett feltänk.
Förre moderatriksdagskvinnan Anne Marie Pålsson håller en föreläsning 2015 på Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning

”Problemet är aktiebolagens närvaro.” Anne-MariePålsson i Sydsvenskan 18 september 2016