lördag 18 juli 2015

En enfaldig slöseriombudsman

Jag sympatiserar helhjärtat med den gamle socialdemokratiske politikern och ministern Gustav Möllers uttalande att ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”.
Och jag tycker att de flesta av de exempel som redovisas i boken ”365 sätt att slösa med dina skattepengar ” är grova exempel på förslösade skatter. För djävligt alltså.

Men som vanligt när Svensk Näringslivs närstående organisationer, i detta fall ”Skattebetalarna” och dess underorganisation ”Slöseriombudmannen”, kampanjar så blir det, till enfaldens gräns, förenklat och demagogiskt.

Skickligt är det, men de döljer de mer komplicerade sammanhangen. De vet att förenklade budskap går hem.

Att slösa med skattepengar är förkastligt inte för att det är pengar utan för att skattepengar är samhällsresurser, våra gemensamma resurser. Att slösa med resurser är förkastligt oavsett om det handlar om pengar eller om mänskliga värden.

Det mänskliga arbetet och produktionen liksom medborgarnas välfärd och vällevnad är minst lika viktiga samhällsresurser som pengar.

Jag anser till exempel att det är slöseri med skattemedel att sänka skatterna så att resurserna till välfärden försämras så att folk far illa och t.o.m. dör.  
När sjukvården, skolan och omsorgen saknar personal och vårdplatser är det ingenting annat än slöseri med skatteresurser att sänka skatterna. Särskilt som många medborgare samtidigt går arbetslösa.

Att som ”Slöseriombudsmannen” bara stirra på att det går åt pengar är rätt enfaldigt.

Svenskt Näringsliv är skickliga på att svepa in sina propagandaorganisationer och företag i anonymitet.
”Skattebetalarna” till exempel, som arbetar ”för lägre skatter och minskat slöseri med skattepengar” utger sig att vara partipolitiskt obunden.

Men styrelsens ordförande är Dick Nevado Klin, tidigare moderat statssekreterare under regeringen Bildt. Vice ordförande är Tommy Adamsson ledamot i tankesmedjan Den nya välfärden och tidigare ledamot i SAF:s styrelse.

Bland de övriga ledamöterna i Skattebetalarnas niohövdade styrelse finns Carola Netterlid som är biträdande regionchef för Svenskt Näringsliv i Malmö och  Markus Uvell som är vd för Stiftelsen Fritt Näringsliv/Timbro och tidigare senior partner vid Kreab, vd för opinionsmätningsföretaget Demoskop, opinionsanalyschef vid Svenskt Näringsliv och grundare av och vd för omvärldsanalysföretaget United Minds.
I styrelsen finns också Henrik von Sydow riksdagsman för moderaterna. De tre övriga är företagare.

”Slöseriombudsmannen” som har ett direkt uppdrag från Skattebetalarna, heter Rebecca Weidmo Uvell och är en nyliberal debattör, gift med Markus Uvell i Skattebetalarnas styrelse.






10 kommentarer:

Leif sa...

Det är den här typen av ofta enfaldig propaganda som tyvärr går hem hos den stora massan som inte orkar tänka själva. Självklart ska vi med all rätt uppröras av slöseriet med skattemedel och här finns mycket att åtgärda. Emellertid så är budskapet att skatterna därmed bör sänkas vilket är att förenkla frågan till samma låga nivå som debatten kring svensk immigrationspolitik förs på. Det som helt "glöms bort" i diskussionen är den felaktiga användningen av de tillgängliga skattemedlen t.ex. ränteavdrag till bostadslån istället för investeringar i infrastruktur och bostäder, ROT istället för och använda dessa hantverkare till nyproduktion, låg fastighetsskatt istället för och gynna riskkapitalinvesteringar vilket ger tillväxt och arbetstillfällen osv. Tyvärr har Moderaterna lyckats få allmänheten och tro att de är de enda som värnar skattebetalarnas pengar medan t.ex. S ses som slösaktiga medan V och MP ses som samhällsekonomiska analfabeter. Här borde S se till och skaffa sin egen "slöseriombudsman" men eftersom man driver i stort sett samma ekonomiska politik som den förra alliansregeringen blir det en konstig situation.

Anonym sa...

Visst är det så. Fast det hindrar ju inte att kritiken mot slöseriet är riktig på många punkter. Man kan ju undra om kommuner verkligen ska slösa skattemedel på lyxiga ishallar, spa-badhus, gåvor till återvändare eller svindyra pr-kampanjer. Vilket sker på regelbunden basis i våra kommuner. Oavsett politisk färg.

// Jan

Anonym sa...

Men den svenska skolan kan inte påstå att det saknats medel. Klasserna är (mycket) större i många länder där eleverna ÄNDÅ presterar mycket bättre vid internationella jämförelser. Kommer du ihåg: Persson-pengar, Wernersson-pengar, Kunskapsmiljarder etc öronmärkta satsningar som alla försvunnit i skolsystemet UTAN att ha lämnat spår av kunskapsförbättringar. Är inte detta ett bra exempel på SLÖSERI med skattemedel? Och nu skall skolområdet få ANNU mera resurser isf att ägna sig åt en korrekt verklighetsbeskrivning med vidtagna åtgärder därefter. MVH Karl

Jonny sa...

Sverige kastar enligt beräkningar bort ca 100 miljarder om året pga dåligt genomförd offentlig upphandling.

Till detta kommer stat, alla kommuner och landstings slöseri med skattemedel på allt från tänkarmössor till tunnlar genom Hallandsåsen.

Du skriver "Jag anser till exempel att det är slöseri med skattemedel att sänka skatterna så att resurserna till välfärden försämras så att folk far illa och t.o.m. dör."

Men nu har ju skatterna totalt sett ökat, under alliansen satsades det mer än någonsin på skola, vård och omsorg TROTS skattelindring på arbete. Din bild är alltså skev.

Anonym sa...


Men Wernersson och GP satsade inte på fler och bättre lärare utan
på "vuxna" i skolan. Vem/satsade de i så fall på?
De ensamkommande flyktingbarnen är varken barn, ensamkommande eller flyktingar
i majoriteten av fallen. Ändå får de kosta 1 mkr om året/individ. !!!! Är det slöseri?

Mario Matteoni sa...

Alla utgifter som staten och kommuner gör kan av vissa betraktas som slöseri medan andra anser att satsningen är nödvändig.
Om kommunen bygger simhall eller arenor är detta normalt sett beslut som tagits i demokratisk ordning. Det är således i sig inte slöseri utan ett demokratiskt fattat beslut.
Att upphandlingarna kan gå snett vet vi.
Som t.ex. då den borgerliga majoriteten i Solna upphandlade ”Nya Karolinska” som visade sig vara den sämsta affären i landstingets historia.
http://www.dn.se/debatt/nya-karolinska-den-samsta-affaren-i-landstingets-historia/

Jonny sa...

Mario skriver
"Att upphandlingarna kan gå snett vet vi.
Som t.ex. då den borgerliga majoriteten i Solna upphandlade ”Nya Karolinska” som visade sig vara den sämsta affären i landstingets historia."

Oavsett hur många ledamöter som röstar för ett förslag så innebär det inte att det INTE är ett slöseri. Beslut fattade av en majoritet betyder för övrigt inte att de är demokratiska till sin natur, det är enfaldigt att tro så, då förstår man inte vad demokrati innebär. En majoritet kan mycket väl fatta odemokratiska beslut.

Mario skriver även
"Att upphandlingarna kan gå snett vet vi.
Som t.ex. då den borgerliga majoriteten i Solna upphandlade ”Nya Karolinska” som visade sig vara den sämsta affären i landstingets historia."

Ja, oavsett färg på styrena så slösar stat/landsting/kommuner alltså bort ca 100 miljarder varje år på dålig offentlig upphandling, luktar Grekland om detta. En riktigt smutsig offentlig byk. Oerhört dåligt utnyttjande av våra skattemedel, ett vedervärdigt hanterande av våra skattemedel.

Jonny sa...

Hänvisningsfel ovan, ska vara :

Mario skriver :
"Om kommunen bygger simhall eller arenor är detta normalt sett beslut som tagits i demokratisk ordning. Det är således i sig inte slöseri utan ett demokratiskt fattat beslut."

Oavsett hur många ledamöter som röstar för ett förslag så innebär det inte att det INTE är ett slöseri. Beslut fattade av en majoritet betyder för övrigt inte att de är demokratiska till sin natur, det är enfaldigt att tro så, då förstår man inte vad demokrati innebär. En majoritet kan mycket väl fatta odemokratiska beslut.

Lars sa...

När man kallar skattesänkningar för slöseri med skattemedel utgår man från den felaktiga premissen att det är politikernas egna pengar. Reaktionära typer som sign Leif hakar på. Vad debatten än handlnar om, rider han sin egen käpphäst om fastighetsskatten. Leif vill göra skatt till stöld av privat egendom. För så blir det när den skatt man tvingas betalar blir större än de inkomster man har. Leif har inte avslöjat vad han vill, men konsekvenskerna är tydliga. Alla attraktiva bostadsområden ska bli rikemansparadis, där inte ens medelinkomsttagare har en chans att bo. Det handlar om gamla arbetarstadsdelar med "egnahem" från första hälften av 1900-talet, och det handlar om gamla fiskelägen, där ingen överklass ville bo för att det luktiade nufångad fisk. Vad Leif inte säger är att pengar kan användas för att stänga ute andra. Det kan vara allt från skyhöga avgifter till exklusiva klubbar till skyhöga insatser för en egen bostad. Men Leif vill gå ett steg längre. Med skyhöga skatter ska alla utom de rikaste drivas bort. Detta går hem hos en del högskattenostalgiker inom S. Inte ens den som har ärvt pengar eller har vunnit på lotteri, eller har sparat hela livet för att förverkliga sin dröm, ska ha möjlighet att bo kvar. Att det kunde bli så här tänkte nog ingen på, när den fastighetsskatt som avskffades 2008, infördes. Men så är det. En synnerligen orättfärdig skatt, som Leif vill återinföra. Varför inte i stället beskatta höginkomsttagarna vid källan, d.v.s. genom höjd inkomstskatt i de högre inkomstlägena?

Leif sa...

Lars Flemström behöver inte vara orolig. Bostadsprisernas utveckling har redan gjort det omöjligt för låginkomsttagare att bo någon annanstans än hyresrätter i ghettoområden i storstädernas utkanter ifall dessa har turen och få en lägenhet överhuvudtaget i dagens situation med akut bostadsbrist. På samma sätt är det omöjligt för en medelinkomsttagare att komma åt ett attraktivt boende i någon av våra större städer om vederbörande inte vill lägga en extremt stor andel av sin månatliga inkomst på boendet. Sen har självklart förändringen av fastighetsskatten lett till att marknadspriserna på de dyraste bostäderna där beskattningen minskade mest skjutit i höjden men det låtsas Lars Flemström inte känna till. Jag har inte sagt att höjningen av fastighetsskatten ska vara en direkt återställning till den variant som gällde innan 2008 men att den ska höjas är givet eftersom den inte påverkar tillväxten negativt vilket t.ex. höjda inkomstskatter gör och det behövs resurser till statskassan för investeringar.

Om fastighetsskatten är stöld av privat egendom så är väl all annan direkt bekattning också att betrakta som sådan? Enligt Lars Flemström så ägnar sig tydligen hela den civiliserade västvärlden åt stöld av privat egendom eftersom de har en fastighetsbeskattning. Känns som en retorik lånad från Skattebetalarnas förening och månglarna från KD.