torsdag 21 juni 2012

Vårt välstånd och andras fattigdom


Fattigdom och undernäring, trångbodda plåtskjul i slummen. Så ser tillvaron ut för de, mest kvinnor, som tillverkar kläder i Bangladesh. Minimilönen motsvarar 270 svenska kronor i månaden.
Samtidigt redovisar H & M, världens näst största klädförsäljare, en vinst på över 7 miljarder före skatt andra kvartalet i år. H&M är en stor uppköpare av kläder i Bangladesh.
Här i Sverige köper vi klädkonsumenter således billiga kläder och H&M:s aktieägare får fin utdelning tack vare arbetarnas fattigdom i Bangladesh.
Det rapporteras i SR P1 i dag.

Kan det globala klassamhället illustreras på ett bättre sätt?
Endast den mest dogmatiske nyliberal kan påstå att vårt välstånd inte har med andras relativa fattigdom att göra.


5 kommentarer:

Laars Flemström sa...

Vårt välstånd? Vi hade en gång i tiden en stor textilindustri i Sverige. Då hade vi råd att köpa svensktillverkade kläder.

Mario Matteoni sa...

Noterar att du inte polemiserar med mig utan bara konstaterar att världen såg annorlunda ut för 50 år sedan.

Anonym sa...

Ser inte på vilket sätt de fattiga i Bangladesh (eller annastans) skulle gagnas av att vi tillverkade våra kläder själva.

Trots allt växer ju ekonomin i Bangladesh med höga procenttal så med tiden lär de få det bättre. En lägre befolkningstillväxt skulle göra arbetskraftstillflödet lägre vilket skulle snabba på processen ytterligare.

Anders Nilsson sa...

Det tragiska är ju att den i huvudsak nordvästliga delen av världen som under 1900-talet byggde upp ett makalöst välstånd för sig självt med bistånd från resten av världens arbetskraft och råvaror, inte verkar förstå att det är paybacktime. De som inget fått kräver nu och tar sin andel och det får konsekvenser för oss här i nordväst.

Vi vägrar att inse att jordens resurser nu skall fördelas mellan miljarder, vårt välstånd och vår välfärd kan inte längre betalas.

Men vi flyr undan och förklarar "krisen" med en felaktigt konstruerad valuta, vinstintresse i välfärdssektorn, oansvariga banker osv.

Men det är inte det det handlar om, det handlar om en värld som inte längre tolererar kolonialismens praktik.

Mario Matteoni sa...

Hej Anders!
Jag tror att du har rätt. Investeringskapital rinner ut till länder där kapitalet ger större profit än i våra välfärdsstater. Europa och Nordamerika dräneras på kapital till förmån för länder och regioner i Asien och Latinamerika och snart Afrika.
Under flera hundra år byggde Spanien, England, Holland, Frankrike upp enormt kapital till Europa och USA genom kolonialismen. Detta kapital har sinat. Expansionsmöjligheterna har begränsats.