Inte sitter Riskkapitalisten och funderar ut hur han ska kunna djävlas med gamlingarna på vårdhemmet ”Karons Kajplats”!
Och inte är det riskkapitalisterna personligen som kräver att gamlingarnas pissblöjor ska vägas eller att antalet personal på vårdhemmet ska reduceras.
Riskkapitalisten har helt rena händer vad vården beträffar.
De lever ju fjärran från senila förvirrade aggressiva gamlingar, pisslukt, tunga lyft, tvångsmatning, pillerdoceringar, strassad vårdpersonal och nattvak.
Riskkapitalisten har ingenting med vården att göra - hans samhällsuppgift är en helt annan.
Riskkapitalistens samhälliga uppgift är densamma som alla andra kapitalisters: Att samla och koncentrera resurser för att resurserna ska kunna investeras i företag som ger avkastning så att avkastningen kan investeras i nya lönsamma företag. Kapitalisterna ska förse produktionen med kapital.
Sålunda driver kapitalisten samhället framåt och arbetar för tillväxten i samhället.
För att sköta denna maktpåliggande uppgift brukar kapitalisterna rikligt belöna sig personligen med hänvisning till att de gör samhället en så enormt stor tjänst.
Riskkapitalisten kan alltså inte personligen anklagas som skyldig till vårdkrisen.
När det gäller uppgiften att förmera kapitalet har nämligen kapitalisten en hel skara underhuggare: Direktörer, chefer, mäklare, analytiker, banktjänstemän, företagare, arbetsledare m.fl. som alla jobbar mot det gemensammma målet att öka kapitalet. De jobbar för att skapa största möjliga lönsamhet genom se till att företagen blir rationella, arbetskraft och maskiner utnyttjas effektivt, kostnader reduceras, kapital och krediter förmedlas dit där de bäst behövs o.s.v.
Alla gör de sin sin plikt inom vårt kapitalistiska system.
Man kan alltså inte anklaga varken riskkapitalisten eller hans underhuggare för att vården blir sämre. Ändå blir de gamla på vårdhemmen lidande av systemets krav och krisen inom vården blir ett faktum.
Kapitalismen har aldrig varit bra på att vårda olönsamma människor.
Men det värsta är att dagens kapitalister inte fyller sin egentliga uppgift, att förmedla kapital till produktionen. Dagens ekonomiska kris är ju till stor del ett resultat av att kapitalisterna inte längre levererar. Det saknas produktivt kapital.
Snart måste vi därför på allvar fråga oss vad vi ska göra med de olönsamma och ineffektiva kapitalisterna.
Guldkant för riskkapitalister
Elitens kopplingar till riskkapitalet
Riskkapitalets löner: 686 miljoner på tre år
Affärsvärlden
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
9 kommentarer:
Skönt att läsa ditt inlägg! Befriande kliniskt (i positiv bemärkelse) och analytiskt.
Vi som vill ett annat, mänskligare samhälle hamnar så lätt i indignation över allt som är orättfärdigt. Vi förfasar oss, vi rasar över orättvisorna. Med all rätt!
MEN - det viktiga är förstås att inte fastna i känslorna. Det viktiga är att ta nästa steg: göra analysen, fråga sig VARFÖR det sker som sker - försöka se att det handlar om ett SYSTEM - och därefter - arbeta för ett annat system. FÖR ett mänskligare och bättre samhälle!
Det här var en mycket bra analys, även om det finns en del att tillägga, eftersom den visar att riskkapitalister som regel är mycket samhällsnyttiga personer - vars kapital faktiskt behövs, t.o.m. inom vård och omsorg.
Men som bekant finns ingen regel utan undantag, och visst har även riskkapitalister ett personligt ansvar för hur den makt, som följer med deras finansiella ägande, används.
När jag skriver att riskkapitalisternas kapital behövs t.o.m. inom vård och omsorg, har jag inte skrivit på vilket sätt deras kapital ska nyttiggöras inom vård och omsorg. Låt mig bara nämna ett exempel.
En riskkapital äger en stor aktiepost i en bank. Dessutom bidrar givetvis vanliga bankkunder (småsparare) till kapitaluppbyggnaden i banken. Ett vårdföretag lånar till driftkapital. Visserligen mot rörlig ränta, men det finns ett avtalat räntetak.
Riskkapitalisten, som är delägare i banken, kräver maximal vinst av banken, men kan inte kräva maximal vinst av vårdföretaget, som har lånat i banken. Riskkapitalet "arbetar" visserligen i vårdföretaget, men riskkapitalisten har inget ägarinflytande i vårdföretaget.
Ska då riskkapitalister ha rätt att äga vårdföretag, och inte bara låna ut pengar till företag /verksamheter som någon annan äger? (Även kommuner kan ju låna i bank.)
Ja, det anser jag. Men inte på vanliga affärsmässiga villkor, Det ska inte bara vara skärpt tillsyn av verksamheten, utan också en effektiv gräns för vinstudelningen, Endast sådana aktiebolag, som beskrivs i aktiebolagslagen 32 kap ska tillåtas inom vård och omsorg.
Men kommer då några riskkapitalister att vara intresserade av att äga vårdföretag? Troligen inte, eftersom de kommer att få större utdelning på sitt kapital genom att satsa det i vanliga aktiebolag.
Det borgerliga regeringens fel är att den inte bara nöjer sig med atrt privatisera vård och omsorg. Privatiseringen är dessutom ett självändamål för regeringen, som därför medvetet har gjort det attraktivt för riskkapitalister att gå in som ägare i vårdföretag.
Vi ska inte stämpla alla riskkapitalister som onda människor. En del av dem sjänker stora belopp till välgörenhet och skulle väl kunna tänkas driva vårdinrättningar ideellt, utan någon vinst alls, eller rentav med viss förlust.
Men det är inte vad regeringen säger till riskkapitalisterna, som i stället förespeglas stora vinster och låg risk. Vårdbranschen blir ju därmed en "bra placering" för kapitalister som inte alls har några ideella syften - i varje fall inte med just de placeringarna.
Regeringen lockar fram kapitalismens sämsta sidor med sin ekonomiska laissez faire-politik!
Insiktsfullt inlägg! Tack!
Jag vil bara komplettera med att oavsett vem som står som ägare bakom vårdleverantören så har kommunen ALLTID ett trumfkort på hand: betala inte fakturorna från Carema och liknande bolag om den levererade tjänsten inte är till belåtenhet! Det blir genast skärpning i leden.
Men av någon anledning är kommunerna rädda för att kontrollera och ifrågasätta kvaliteten. Varför? Det är beställarna dvs kommunerna som är de riktiga bovarna bakom den s k vårdkrisen. Hade de agerat när de första signalerna kommit så skulle vi diskutera andra saker idag. MVH
"Riskkapitalisten kan alltså inte personligen anklagas som skyldig till vårdkrisen."
Håller inte med, delansvariga är de allt. Ansvariga är också de som inte upprättat regler och kontrollsystem som skulle minska riskerna för vanvård. Det är då politiker och i viss mån tjänstemän i kommuner, SKl, Socialstyrelsen och inte minst i staten, dvs regering och riksdag.
Men för att återgå till riskkapitalisterna så kan de inte fritas från sitt ansvar. De sätter press neråt i organisationen, oftast en mängd bolag innan det lokala vårdföretaget, för att detta ska leverera hög vinst. Ett exempel på en sådan press är bonusar och aktieinnehav för chefer på olika nivåer. Detta för att det också för dem ska bli lönsamt att spara in på personal och annat. De är naturligtvis också ansvariga för att genom räntetrixande och användande av skatteparadis undandra sig från att betala skatt på sina vinster.
Jag anser att riskkapitalbolag ska utestängas från äldrevård, sjukvård och skola. Anser också att
annan privat verksamhet på dessa områden fått för stor omfattning. Alliansen har av rent ideologiska skäl hårt drivit på detta men S har varit alltför försiktiga i sitt avståndstagande.
Analysen i all ära, men visst är det väl så att riskkapitalisten knappast har tillfört något kapital till välfärdsområdet vård och omsorg. Snarare resulterar deras intrång ett läckage av resurser. En satsat 100 ger olika möjliga resultat. Utan avkastningskrav stannar slanten i verksamheten. Med avkastningskrav så tenderar verksamheten att dra ner på personal, lokalkostnader och övrig verksamhet. www.thommystankar.blogspot.com
Precis. Kapitalismen har som system spelat ut sin roll. Karl Marx hade helt rätt i det han skrev för 150 år sedan. Nu är det bara upp till oss att formulera ett nytt ekonomiskt system byggt på demokratisk ekonomi.
Och naturligtvis är det en oändlig ekonomisk tillväxt som denna vår enda planet är i ett skriande behova av.
Jodå, att folk i allmänhet och den sk. eliten synnerhet bryr sig för lite om pengar, det är inget större samhällsproblem i dag.
Lätt provocerande artikel som får igång folks hjärnor om inte annat.
Delar förstås inte tanken att ägande av företag inte innebär ansvar, med erfarenheter från 35 års vårdföretagande vill jag i högsta grad säga att ägande innebär ansvar, ansvar för både boende och anställda. Dessa företag tar inte det ansvaret och det är i högsta grad ett problem.
Att bli upprörd över vanvård är inte heller något fel. En dag sitter vi där själva för den delen.
Sedan finns det annat ansvar för utvecklingen också, politiskt, tjänstemannamässigt och sist men inte minst vårt eget ansvar.
Satyagraha
Skicka en kommentar