Man går på partiets möten och för fram sina synpunkter. Får i bästa fall mötesdeltagarna med sig och frågan går vidare upp i partihierakin, avhandlas, bearbetas och kompromissas. Det är demokrati som vi lärt.
Men frågan är om det inte är andra starkare krafter som avgör vilka frågor som ska avhandlas och fattas beslut om. Krafter som kan betala för sig och därför får genomslag i politiken. Antalet PR-byråer och lobbygrupper växer. Vilka som är deras uppdragsgivare och hur mycket dessa betalar är hemligt. Hur stor deras påverkan på politiken kan vi inte få veta. Men med tanke på hur mycket företag, myndigheter och intresseorganisationer betalar till PR-byråerna så måste de väl prestera en hel del.
Journalisten Jonas Malmborg på Veckans Affärer vill undersöka vilken makt lobbyisterna har i politiken men hindras av att PR-företagen inte vill redovisa sin verksamhet.
Jonas Malmborg pekar bl.a. på att de nuvarande regeringsmedlemmarna Nyamko Sabuni, Carl Bildt och Lena Adelsohn Liljeroth tidigare arbetade som pr-konsulter. Och att före detta ministrar som Göran Persson, Lars Leijonborg och Jan Nygren numera har samma funktioner.
”Problemet är att allt detta hysch-hysch och hemlighetsmakeri sänker förtroendet för politiker, myndigheter, organisationer och offentliga bolag.” skriver Jonas Malmberg.
Han får svar av förre SAF-direktören, tidigare konsult på Kreab och idag på Prime, Janerik Larsson,
”Bilden av politikerna som menlösa objekt för mäktiga "lobbyister" är helt felaktig. Vi har haft och har ett mycket starkt politiskt system i Sverige. Det systemet viker sig sannerligen inte för några samtal i hemlighet med några lobbyister"., säger Larsson.
Jonas Malmborg replikerar:
”Om det nu är så svårt att påverka lagstiftning, regelverk, upphandlingar och budgetar som Janerik Larsson gör gällande – varför spenderar företag, myndigheter och organisationer så mycket pengar på det?
Det är frågan. Lever vi i en demokrati eller i en lobbykrati? Vad betyder en medlemsopinion i förhållande till lobbyverksamheten?
Lever vi i en demokrati eller i en lobbykrati?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Förr hade vi ett korporativt system där påverkan skedde internaliserat i styrsystemet, exempelvis genom att intresseorganisationerna satt som representanter i olika myndigheter etc. Det systemet är nu övergivet och vi har istället fått ett mer synligt system, som dessutom är mer effektivt. Till detta kommer att vi gått från en folkrörelsedemokrati organiserad via partierna till en publikdemokrati organiserad via medierna. En ny värld, mer transparent och öppen har etablerat sig. Och att en del PR-kontakter är hemliga beror väl ungefär på samma anledning som inte mediernas redaktionssammanträden sänds direkt på nätet.
Skicka en kommentar