Hade Marx i alla fall rätt i en sak?

Västvärldens regeringar och centralbanker har hittills, enligt Bank of England, ställt 14 800 miljarder dollar, d.v.s. 111 380 miljarder svenska kronor (111 380 000 000 000 kronor), till finansiella institutionernas förfogande under finanskrisen.
USA har erbjudit stöd på 79 000 miljarder kronor. Storbritannien med cirka 15 000 miljarder kronor och i Eurozonen har man ställt upp med ungefär 17 000 miljarder kronor. I Sverige uppgår det totala bankstödet till cirka 2 000 miljarder kronor.
Men summan på drygt 113 380 miljarder gäller både vad banker och finansiella institutioner har använt och ännu inte nyttjat.
Och nu ökar bankerna sina vinster.
Tysklands största bank, Deutsche Bank, ökade sitt resultat för det andra kvartalet med närmare 70 procent jämfört med förra årets andra kvartal.
Citigroup och Bank of America, som räddades med skattemedel, gjorde en vinst på flera miljarder under årets andra kvartal. Likaså presenterade J.P Morgan Chase ett bättre resultat än väntat.
Amerikanska banken Goldman Sachs, som också krävt skattebetalarnas hjälp på vägen, överraskade marknaden med en så stor vinst under andra kvartalet att de anställda kommer att få rekordbonusar.
Om man jämför bankstöden med länderna bruttonationalprodukt, BNP motsvarar stöden i snitt ungefär 50 procent. Motsvarande siffror för Storbritannien och USA är 88 respektive 73 procent av BNP.
Stödet består av många olika åtgärder, allt i från ställda lånegarantier till rena kapitalbidrag.
En allt större del av kapitalförsörjningen sker alltså över skatterna.

Kanske hade Marx i alla fall rätt i en sak: Kapitalet, även det privata, kommer under kapitalismens egen utveckling alltmer få en samhällelig karaktär.
(Kapitalet 24:e kapitlet, 7. ”Den kapitalistiska ackumulationens historiska tendens”)

E24
SvD