Enligt SCB uppgick, vid utgången av december, den totala
svenska räntebärande värdepappersskulden till 7 671 miljarder kronor.
Det är en ofattbar summa eftersom en miljard är tusen
miljoner.
(För att göra summan något begriplig:
Om du skulle börja räkna 1,2,3,4,5… och så vidare från ett
(1) till en miljard (1 000 000 0000) skulle det ta dig 63 år för att komma fram
till en miljard.
Avståndet mellan Jorden och Solen är ”bara” cirka 150
miljoner km.)
Statsskuld är inte detsamma som värdepappersskuld.
Statsskulden är de samlade underskotten och överskotten i
statens budget över tiden. Staten kan låna från såväl inhemska som utländska långivare.
Att stater har skulder är mycket vanligt, eftersom det är lättare att
kortsiktigt reglera hur mycket staten lånar än hur mycket den får in i skatt.
Skulderna används dels till investeringar, som att bygga ny infrastruktur, men
även till löpande utgifter. För att kunna föra krig är statsskulder nästan
alltid nödvändiga.
Den svenska statsskulden är 1 113 miljarder kronor bland den
lägsta i den s.k. Västvärlden.
USA:s statsskuld är nu 22 biljoner dollar - det vill säga 22
000 miljarder dollar.
Värdepapper är ett samlingsbegrepp för aktier, fondandelar,
obligationer, optioner med mera. Ett värdepapper kan beskrivas som en ägarandel
i ett företag eller en fordran, som du kan handla med.
Den som köper värdepapper gör det för att tjäna pengar
d.v.s. för att göra en vinst.
Där finns våra pensioner, försäkringspengar, aktieinnehav
m.m.
Du ska teoretiskt ha möjlighet att lösa in ett värdepapper
mot pengar till skuldbrevets marknadsvärde. Värdepapper är alltså både en
tillgång och en skuld på värdepappersmarknaden.
Om alla ägare till värdepapper samtidigt skulle vilja lösa
in sina papper mot pengar skulle det leda till en fruktansvärd ekonomisk kris.
Nu händer det knappast.
Men ”värdet” på värdepapperen (priset) är imaginära värden.
Dessa värden har nämligen tappat kontakten med de reella
värden som skapas i arbetet och i produktionen.
De svävar i en cyberrymd på en alldeles egen marknad där
varje transaktion påverkar upp och nedgång utan att människor kan styra och
utan än att andra än finansmarknadsaktörerna kan påverka.
Men då bubblan brister måste skulderna betalas av den reella
ekonomin. Av dig och mig.
Till världens skulder ska väl också räknas miljöskulden. Den
skuld som gårdagens och dagens mänsklighet orsakat genom att exploatera miljö
och natur.
Den har orsakats av exploatörerna som tjänat på den. Nu
måste vi alla betala den.
På tisdag samlas världens ekonomiska och politiska
makthavare i Davos i Schweiz.
Donald Trump, Bill Gates, Angela Merkel, Greta Thunberg,
George Soros, finansmarknadsaktörer och andra som lever av finansmarknaden.
De kommer enligt uppgift diskutera miljön.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar