Med min begränsade fattningsförmåga försöker jag förstå vilken stor upptäckt som de tre gjort som fått årets pris i ekonomisk vetenskap av Sveriges riksbank.
Jag utgår från att det verkligen är en stor upptäckt eftersom de fått priset och eftersom en massa ekonomer säger att de är värda priset.
Och eftersom de är forskare vid respektive Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, MA, USA, Northwestern University, Evanston, IL, USA och London School of Economics and Political Science, Storbritannien måste de ju vara ena hejare på ekonomi.
Men jag vill förstå vad de har gjort. Så jag läser tidningarna om pristagarnas upptäckt.
DN:s Johan Schück skriver att pristagarnas sökteori inte är särskilt kontroversiell utan snarare är ”ett sätt att tänka”.
– Den här synen på arbetsmarknaden är ganska etablerad vid det här laget. Att arbetslöshet ofta kan bero på att arbetssökande och arbetsgivare inte alltid hittar varandra så att man därför kan ha arbetslöshet och vakanser samtidigt.
Hela teorin utgår ju från att marknaden har stora brister. En av bristerna just är att man har för dålig information och att det tar tid att söka sig fram mellan köpare och säljare på flera marknader, till exempel bostadsmarknaden.”
Ja det kan ju vara värt för många att veta, som inte redan visste det, att marknaden inte är perfekt.
Men vilken är säljare och vilken är köpare i sammanhanget?
Och vad är det som köps och säljs?
Jag fortsättar med att försöka få svar på den frågan genom att läsa fler tidningar.
- Pristagarna visar hur marknader fungerar i verkligheten, säger sekreteraren i priskommittén Peter Englund till SvD.
Vad bra!
En av forskarnas slutsatser är att högre a-kassa ger högre arbetslöshet.
Om man nu kan använda teorin på andra marknader så kanske det är så att om man höjer skadeförsäkringspremierna så ökar olyckorna?
Eller om man sänker nobelprissummorna så ökar antalet nobelpristagare?
Har jag förstått rätt så lanserade de tre forskarna sin teori redan på 70-talet. Sedan dess har arbetslösheten ökat. Har politikerna inte använt sig av forskarnas nya kunskaper? Eller, hemska tanke, har inte de heller förstått?
Än så länge har jag inte fått svar på mina frågor, de har bara blivit fler, men jag fortsätter att försöka förstå.
Finns det kanske någon därute som kan förklara?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
"Om man nu kan använda teorin på andra marknader så kanske det är så att om man höjer skadeförsäkringspremierna så ökar olyckorna?"
Försäkringspremien är den avgift man betalar för att få en försäkring och inte det man får. Om du nu vill göra en parallel till höjd a-kassa borde du ju istället skriva att antalet olyckor ökar när det belopp man får när försäkringen faller ut höjs.
Att så är fallet är väl egentligen ganska troligt, eftersom folk gissningsvis blir mer riskbenägna när de vet att ersättningen är hög. Det är väl dessutom så att försäkringsbedrägerierna kan antas öka när det finns mer att vinna.
Min teori är att om man höjer försäkringspremierna så kan man ochså öka de belopp som försäkringtagaren får ut. Jag har nämligen en modell som påvisar detta samband.
På samma sätt är det med A-kassersättningen. När premierna höjs kan även ersättningen höjas. Men eftersom marknaden inte är perfekt kan klantiga politiker fördärva alltsammans.
Och jag har i min alldeles egen modell sett en korrelation mellan antalet blogginlägg där författaren förkastar vedertagna ekonomiska samband med dennes placering till vänster på den politiska skalan.
Det är nog ingen slump. Kanske kan man få ett Nobelpris för insikten?
Bra modell!
Vänsterns uppgift är att ifrågasätta det etablerade.
Tyvärr är inte heller din modell perfekt i det fallet, det finns många exempel på att det är tvärtom.
Problemet med ekonomiska modeller är att de inte tar hänsyn till sociologiska, politiska och kulturella faktorer. Risken är att modellerna, trots att de är komplicerade, inte tar hänsyn till att varje tendens möts av motkrafter och att tillvaron är dialektisk med ständigt motverkande och växelverkande krafter.
Människors strävanden är inte mätbara i matematiska formler.
Sveriges regering höjde a-kasseavgifterna vilket hade till effekt att många gick ur kassan och blev oförsäkrade.
Hur tillämpas pristagarnas modell i det fallet?
Kan modellen tillämpas på arbetsmarknader i tredje världen där barnarbete är vanligt?
På vilket sätt bidrar den prisade modellen till att hindra världens växande skuldbörda?
Vilka alternativa teorier bedömdes av priskommitt+en?
Jag fortsätter att försöka förstå vilken prisvärd insats de tre forskarna belönats för.
Skicka en kommentar