Får en Sverigedemokrat vara med i facket? frågar Eric Erfors i dagens Expressen.
Och han svarar ja på sin egen fråga.
Frågan är dock inte så enkel och enfaldig som Erfors vill göra den till.
Fackföreningarna ska ”inte per automatik utesluta någon på grund av en viss partitillhörighet.” säger Erfors. Det leder till godtycke menar han.
Så långt har han rätt. Men vem, mer än Erfors, har påstått att problemet är lätt.
En uteslutning ur en ideell förening kräver att den uteslutne på ett tydligt sätt har motverkat föreningens syften. Det gäller ju de flesta organisationer, även företag.
Organisationen måste ju t.ex. ha rätt att försvara sig mot infiltrationsförsök.
Men sen kommer Erfors till sina huvudargument: ”Fackföreningarna har en särställning i svensk lagstiftning och helt andra befogenheter än en frimärksklubb - eller ett parti - som vill bli av med en bråkig medlem. -- Dessutom råder det i praktiken ett fackligt monopol i Sverige; det finns inga konkurrerande fack för utsparkade sverigedemokrater att gå med i.”
Jo det är skillnad mellan fackföreningsrörelsen och en frimärksklubb.
Fackföreningsrörelsen ska verka för löntagarnas gemensamma intressen. Det betyder att arbetet står i centrum för verksamheten. Arbetet och arbetets villkor är central för varje löntagare och för samhället i stort. Fackföreningsrörelsen är därmed knappast ett särintresse utan ett allmänt samhällsintresse.
I syfte att verka för löntagarnas intressen vill fackföreningsrörelsen verka för ekonomisk, social och kulturell demokrati. Ett viktigt mål är därvid solidaritet med löntagare i hela världen. Fackets mål är alltså politiskt.
Men fackföreningsrörelsen kan inte ställa upp i politiska val. Därför har man bildat Socialdemokratiska Arbetarepartiet som kan nå de politiska målen via det parlamentariska systemet. LO-facket och partiet är samma rörelse, arbetarrörelsen.
Främlingsfientlighet och nationalism hör inte hemma i arbetarrörelsen.
Det torde diskriminera en sverigedemokrat som öppet agiterar för sina politiska mål.
Sen är naturligtvis fortfarande frågan om huruvida passivt medlemskap i SD ska räcka för uteslutning. Men det torde varje lokal facklig organisation få bestämma om, oavsett vad Erfors tycker. Ett problem är ju bl.a. att varje medlem kan bli förtroendeman och då uppstår frågan om förtroendemannen med SD-sympatier kan verka för organisationens mål som är de motsatta. Eller ska medlemmar med SD-sympatier inte få bli fackliga förtroendemän?
Till sist: Om Erfors, eller sverigedemokrater, vill starta en skråorganisation som tar in medlemmar i antidemokratiska organisationer så kan de göra det.
Vad är det som hindrar?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
5 kommentarer:
vi hade ju bekymmer med enteristiska trotskister i bland annat Umeå
De blev efter visst palaver uteslutna när deras verksamhet avslöjades
borde vara samma här.
Om de är med för att få tillgång till fackligt stöd vid uppgifter och löneförhandling är det väl ok
men om de börjar propagera för antidemokratiska värderingar är dags att förpassa dem
"uppsägning" skulle det vara och inte "uppgifter"
Frågan är om det inte också har hänt Centerpartiet som invaderats av nyliberaler från Stureplan i Stockholm.
Så förlorade Centern både sin förankring som landsbygdens intresseparti och som borgerligt miljöparti.
Bra skrivet Mario!
Man kan ju undra varför någon som uppenbart inte delar fackföreningsrörelsens ideologi vill vara medlem så vida syftet inte är ett annat.
Ja, det är ungefär som om du och jag skulle gå med i Skattebetalarnas förening eller som om en sverigedemokrat gick med i muslimska församlingen eller en Djurgårdare gick med i AIK:s supporterklubb eller...
Vilken mening skull det vara med det?
Skulle demokratin stärkas av sånt?
Skicka en kommentar