Vem vann?

På uppdrag av regeringen har Coronakommissionen utvärderat regeringens, förvaltningsmyndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder för att begränsa spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 och spridningens effekter.

Utvärderingen visar att:
Sveriges hantering av pandemin har präglats av senfärdighet. De inledande skyddsåtgärderna var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen i landet.

Det svenska vägvalet har betonat smittskyddsåtgärder som bygger på frivillighet och personligt ansvar, snarare än mer ingripande åtgärder.

Den svenska pandemiberedskapen var undermålig.

Smittskyddslagstiftningen var och är otillräcklig för att möta ett allvarligt epidemiskt eller pandemiskt utbrott.

Sveriges smittskydd var och är decentraliserat och fragmenterat på ett sätt som gör det oklart vem som bär ansvaret för helheten när en allvarlig infektionssjukdom drabbar landet.

Hälso- och sjukvården har med kort varsel kunnat ställa om och skala upp vården av sjuka i covid-19. Det är i stor utsträckning personalens förtjänst. Omställningen har skett till priset av en extrem belastning för de anställda liksom inställd och uppskjuten vård. Vi kommer därför att leva med pandemins konsekvenser under en lång tid framöver.

Det finns på flera områden en besvärande brist på data som gör det svårare att övervaka pandemin medan den pågår och att fullgott utvärdera pandemihanteringen i efterhand.

Organisationen upphov till problem

Kommissionen anser sammanfattningsvis att det sätt på vilket Sverige valt att organisera sitt smittskydd har gett upphov till en rad problem när det gäller att bekämpa pandemin.

I medierna redovisas utredningsresultatet som ett världsmästerskap i coronabekämpning.
Vem var bäst och vem var sämst? Kom Sverige på medaljplats? Vem ska skämmas?

Ledarredaktörerna söker den som ska korsfästas, vanligen blir det statsministern.
Oppositionen, med moderaterna och Ulf Kristersson i spetsen, ropar från åskådarplats: ”Vad var det vi sa? Regeringen gjorde fel”!

Och så ska det vara.
Mediernas och ledarskribenternas uppgift är att förenkla och dramatisera den komplicerade verkligheten så att läsarna begriper.
Oppositionens uppgift är att kritisera regeringen.

Vill man emellertid försöka förstå den komplicerade verkligheten, kanske för att  undvika att misstagen inte upprepas, tvingas man att tänka självständigt.

Sverige under pandemin Volym 1 och 2 SOU 2021:89

SvT,  Kristersson: ”Regeringen dröjde orimligt länge med beslut”

 

Pandemier, vacciner och samhälle i backspegeln

 Det första vaccinet togs fram 1796 när den engelske läkaren Edward Jenner (1749-1823) utvecklade ett vaccin mot smittkoppor. Vaccinet framställdes ur ett virus som orsakar en djursjukdom, kokoppor Ordet vaccin kommer från latinets ord för ko, ”vacca”.

Den franska vetenskapsmannen Louis Pasteur (1822-1895) utvecklade 1885 det första effektiva vaccinet mot rabies.

De flesta som är födda i Sverige har vaccinerats som barn, t.ex. mot polio och stelkramp. På senare år har flera vacciner kommit t.ex. mot kikhosta, stelkramp, difteri, polio. Hib, hepatit B, mässling, påssjuka, röda Hund och HPV.

Pesten, eller digerdöden, kom till Europa år 1347 och härjade i omgångar fram till 1700-talets början. Den drabbade Sverige över 20 gånger mellan 1350 och 1713.
Pestepidemin under medeltiden förödde landet och framkallade en ekonomisk, social och kulturell tillbakagång utan like. Digerdöden ledde till en jordbrukskris. Folkmängden sjönk med hälften, kungamakten urholkades, blodiga fejder slet sönder landet, sjörövare gjorde Östersjön osäker.
Men somliga tjänade på eländet.  Stormän passade på att öka sina jordtillgångar.

Den främste av dessa stormän var Bo Jonsson Grip (1366-1369) som verkade under den värsta katastrofen i landets historia.

Bo Jonsson (Grip) blev en av de rikaste och mäktigaste i Sverige näst kungen. Kung var Magnus Eriksson och senare kung Albrekt av Mecklenburg.
Bo Jonssons jordegendomar, bestod av pantlän, omfattade över 1/3 av Sverige samt hela Finland.
Mot slutet av sitt liv ägde Jonsson över 1500 lantegendomar runt om i Sverige. Han lät bygga flera egna borgar, däribland Gripsholm och Bjärkaholm vid Bjärka-Säby säteri.

Samma bakteriestam som härjade under mitten av 1300-talet dök åter upp i Stockholm sommaren 1710.
Året innan hade Karl XII besegrats vid Poltava, och sedan dess var kungen försvunnen. Det svenska stormaktsväldet höll på att rasa samman. Ryska trupper ockuperade svenska Baltikum, och flyktingar vällde in i landet.
Pesten anlände i juni till Sverige med fartyget Stäkesund från Pernau i Estland. Skeppet lade till vid Baggensstäket  strax utanför Stockholm. Eftersom det gick rykten om att en pestepidemi hade nått till Polen fick fartygsbefälet order om en strikt karantän.

Sverige hade då klarat sig undan den förödande farsoten vid flera tillfällen tidigare. Det senaste utbrottet hade ägt rum så långt tillbaka som 1657.

Men Stäkesunds skeppare mutade sig förbi vakterna. Enligt en källa tog han sig till Erstavikskrogen vid södra Stäket och satte sig för att äta middag. Men mitt i måltiden började han känna sig dålig och föll död ner.
Fyra roddarmadamer som transporterat passagerare och gods från Stäkesund insjuknade och dog inom ett par dagar.

Kungliga rådet, som styrde medan kungen krigade i Europa, tvingades komma med nya påbud om hur karantänen skulle organiseras. Fartyg skulle ligga i karantän i fyrtio dagar innan de fick angöra Stockholm.
Den som bröt mot reglerna hotades med dödsstraff.
Stockholm. styrande kunde snart notera att hela 412 döda hade registrerats under månaden, mot 199 samma tid året innan.

Den högsta medicinska myndigheten i landet, Collegium Medicum, fick i uppdrag att utreda »den myckna sjukdomen i staden». Collegium leddes av den snart 70-årige Urban Hjärne (1641-1724) han som några decennier tidigare bidragit till att stoppa de stora häxprocesserna.

Det olyckliga var att Hjärne länge förnekade att det var pesten som orsakade de många dödsfallen. Dels ville han undvika panik och dels ansåg han att bevisen för att pesten inte var tillräckliga.
Först den 10 september medgav Urban Hjärne öppet att ”alla tre slags pesterna är i staden”.
Då bestämdes att hela Stockholm genast skulle isoleras och invånarna förbjudas att resa därifrån.  

Samtidigt förbjöds alla stora sammankomster – begravningar, bröllop, dop, stora måltider och banketter. Skolorna stängdes, och människor förbjöds att flytta. Inga husdjur fick springa omkring på gatorna - tusentals hundar och katter avlivades.

I Stockholm dog totalt 22 000 av stadens 55 000 innevånare på grund av pesten.

Alla dessa förordningar var i och för sig bra, skriver medicinhistorikern Johan Valentin Broberg (1825-1887)  i sin stora pestskildring från 1879. Problemet var bara att folket inte följde dem.
”Ringa intryck gjorde detta på de av häftiga lidelser upprörda sinnen ... Till vad hjälper lagar, utan god moral?”

 

Johan Valentin Broberg ”Om pesten i Stockholm 1710” 1854

 

Nedslag i samtiden

 Aktuell SCB-statistik visar bland annat att

1. Coronapandemin slog hårt mot arbetsmarknaden 2020
Antalet sysselsatta i åldern 15-74 år var i genomsnitt 5 064 000 under 2020 och det är en minskning med 67 000 jämfört med 2019. Sysselsättningsgraden minskade med 1,1 procentenheter till 67,2 procent. Det var första året sedan 2010 som sysselsättningsgraden minskade. Antalet arbetslösa ökade med 86 000 personer till 459 000. Det motsvarar en arbetslöshet på 8,3 procent, en ökning med 1,5 procentenheter jämfört med 2019. Ungdomsarbetslösheten ökade med 4,0 procentenheter och uppgick till 24,0 procent.

2. Antalet aktieägare ökade under 2020
Vid utgången av december 2020 uppgick aktieförmögenheten av svenska börsnoterade aktier på svensk marknadsplats till 9 619 miljarder kronor. Det är en ökning med 1 751 miljarder kronor jämfört med slutet av juni. Antalet aktieägare inom hushållssektorn ökade med 80 000 under 2020.

3. Undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende vanligaste yrket i Sverige
Det vanligaste yrket i riket under 2019 var undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende där 91 procent var kvinnor och 9 procent var män. Det var även det vanligaste yrket för kvinnor. Vanligaste yrket för män var lager- och terminalpersonal, som också var det femte vanligaste yrket totalt, med 77 procent män och 23 procent kvinnor.

4. Stor brist på utbildad personal inom vård och omsorg
Trender och Prognoser 2020 visar att dagens brist på utbildade inom vård och omsorg, väntas bestå eller tillta fram till år 2035. Det väntas bli stor brist på specialistsjuksköterskor samt vård- och omsorgsutbildade på gymnasial nivå. Brist väntas även inom flera lärarkategorier. Inom teknikområdet beräknas det främst bli brist på personer med gymnasial yrkesutbildning.

5. Näringslivets investeringar minskade med 9 procent under 2020
Investeringstakten hos företagen minskade under 2020 jämfört med 2019. Totalt minskade företagens investeringar med 35,7 miljarder kronor, vilket motsvarar en minskning med 9 procent.

6. Fondförmögenheten ökar
Den totala fondförmögenheten uppgick till 5 207 miljarder kronor vid utgången av 2020. Det är en ökning med 312 miljarder jämfört med föregående kvartal. Stora nettoinvesteringar och en fortsatt positiv börsutveckling bidrog till ökningen.

SCB Nyheter 
Sverige i siffror 

 Att diskutera:

Finns det något samband mellan de olika statistikuppgifterna?
I så fall vilka?
Vilka slutsatser drar du utifrån ovanstående uppgifter?

 

Alla har ansvar, alla har skuld

Sveriges konung och statschef har uttalat sig om att Sverige misslyckats under pandemin.

– Jag anser att vi har misslyckats. Det är ett stort antal som har avlidit och det är fruktansvärt. Det är något som vi alla lider med, säger han i SVT-programmet ”Året med kungafamiljen”

– Det är uppseendeväckande och ovanligt att han uttalar sig på det här sättet. Enligt konstitutionen är hans roll att vara en symbolfigur, inte uttala sig politiskt, säger Henrik Wenander, professor i offentlig rätt, i SVT:s morgonstudio.

Oppositionen ger regeringen skulden för att folk dött under pandemin. De ser som sin uppgift att i alla lägen kräva regeringens avgång.

Men är inte äldrevården en kommunal angelägenhet?

Och faktum är att en stor del av Sveriges smittskyddskunskap försvann när regeringen Reinfeldt lade ned Smittskyddsinstitutet och i stället skapade den betydligt mindre Folkhälsomyndigheten.

Och vilka var det som privatiserade vården för att öka konkurrensen och göra vården mer produktiv? Resultatet av effektiviseringen blev för låg bemanning, för många timanställda, för liten medicinsk kompetens eller för låga krav på utbildning.

Ska ansvar avkrävas och skulden för ett misslyckande fördelas bör vi alla vara med: väljare, utförare, kommuner, riksdag, regering. Och kungen.

 

Coronakommissionen, webbplats 

Äldreomsorgen under pandemin. Delbetänkande av Coronakommissionen, Stockholm 2020, SOU 2020:80

Hälso- och sjukvård i äldreomsorgen. Motion 2020/21:912 av Anna Vikström (S)

Framtidens äldreomsorg - en nationell kvalitetsplan. Socialutskottets betänkande 2018/19:SoU6

Kommittédirektiv: Översyn av vård och omsorg för äldre - tio år efter Ädelreformen

Felaktig organisation grund till tragedin inomäldrevården. Debattartikel i Läkartidningen

Åsa Plesner. Budget ur balans – en granskning av äldreomsorgens ekonomi och arbetsmiljö, Arena Idé, mars 2020

Fakta om äldreomsorgen i ljuset av coronapandemin. Sverigeskommuner och Regioner.

 

 

Kungens corona

” --- gör kronan på hans hjässa lätt, 
och all din tro till honom sätt, 
du folk av frejdad stam!”

I första versen av kungasången önskar vi, svenska folket, att kungens corona blir lätt på hans huvud.

Konungen, Sveriges statschef, bär nämligen ibland en mössa i guld och juveler som kallas krona (lat. corona).
Jag vet inte hur mycket kungens krona väger men Erik XIV:s krona väger 1 715 gram. Ganska tung att ha på kräftskivan eller vid andra festliga tillfällen då man ska ha roliga hattar på huvudet.
Inte heller vet jag hur ofta han måste bära denna börda men en sån mössa springer man inte runt med varje dag.

Kungen och hans fru, drottning Silvia, bor på Drottningholms slott. De jobbar på Kungliga Slottet i Gamla Stan i Stockholm med representation.

Dottern, prinsessan Viktoria, och hennes make prinsen Daniel, bor på Haga slott. De fick slottet av den borgerliga regeringen 2009 för att de skulle ha någonstans att bo.

Ingen i det kungliga huset har stått i  kö för att få sina lägenheter.  De har ärvt dem.
Kungafamiljen har ett sommarställe på Öland som heter Solliden och ett i Flen som heter Stenhammar.

Det kungliga huset består av tio personer. Därtill kommer övrig släkt, prinsar och prinsessor, som är åtta personer. De tillhör alltså alla klanen Bernadotte.

Kungahuset förvaltar en massa tillgångar.

Skattebetalarna bidrar till Hovstaten med 72,9 mnkr om året (år 2020). Antalet tillsvidareanställda i Hovstaten, omräknat till heltidsanställda är cirka 77 (år 2019).

Anslaget från skattebetalarna till Slottsstaten uppgår till 70 mnkr (år 2020). Antalet tillsvidareanställda, omräknat i heltidstjänster är 165 (år 2019).

Kungl. Djurgårdens förvaltning omsätter ca 151 mnkr och har 35 anställda (år 2018).

Republikanska föreningen har räknat ut vad kungaklanen egentligen kostar skattebetalarna.
I rapporten ”Monarkins verkliga kostnader” visar föreningen att kungahuset kostade svenska skattebetalare 1,5 miljarder. Enligt den utredningen skulle totalkostnaden för monarkin alltså vara mer än 10 gånger kostnaden för apanaget. Apanaget är vad kungaklanen får i bidrag från skattebetalarna.
Republikanska föreningen vill ju ersätta vårt kära kungahus med en president och de gnäller över att varken myndigheter eller journalister tillåts granska kungen i hans utövande av landets högsta offentliga ämbete. De anser att kungadömet är odemokratiskt och gammalmodigt.
Den svenska monarkin är cirka tusen år gammalt. Från Gustaf Wasa (1523–1560) har jobbet varit ärftligt.

Sju av tio svenskar vill behålla monarkin. Kungafamiljen är ju så gulliga. Vickan är så vanlig.

Och i vår dystra tid behöver vi en smula flärd.
Så vi ger fan i vad vi får för pengarna.

Eller som det heter i tredje versen av kungasången:

Men stundar ock vårt fall en dag,
från dina skuldror purpurn tag,
lyft av dig kronans tvång
och drag de kära färger på,
det gamla gula och det blå,
och med ett svärd i handen gå
till kamp och undergång!

 

 

 

Vad fan får vi för pengarna?

Friskolornas verksamhet finansieras med skattemedel. 

Bara det är ett argument för att deras verksamhet borde omfattas av offentlighetsprincipen. Därtill kommer att skolorna utför en sorts myndighetsutövning.
Medborgarna borde kunna granska hur skattepengarna används och hur myndighetsutövningen utövas.

Och så har vi Coronakrisens ”enskilda” företag som får cirka 255 miljarder kronor i skattemedel för att klara krisen.
Frågan är hur pass enskilda företagen är då.

Så här fördelas statens utgifter på olika åtgärder (miljarder kronor):

Korttidspermittering 95 
Omställningsstöd 39
Sänkta arbetsgivare- och egenavgifter 33 
Generella statsbidrag 21 
Sjuklöneansvar 16 
Jobb och omställning 13 
Ersättning första sjukdag, etc. 7 
Ersättning till riskgrupper 6 
Kostnader kommunsektorn 5 
Stöd till hyror 5 
Övrigt 11 

Källa: Finansdepartementet (18/6 2020)

Visserligen lånar staten upp pengarna men de ska, förr eller senare och på ett eller annat sätt, betalas av medborgarna.

När det gäller det statliga stödet till företag som har korttidspermitterat personal är stöden belagda med sekretess. Tillväxtverket gjorde bedömningen att det annars kan skada enskilda företag. Kammarrätten gick på myndighetens linje. 

Det betyder att vi skattebetalare inte får veta vilka företag som har fått de nästan 30 miljarder kronor som hittills betalats ut. Vi vet inte heller hur mycket varje verksamhet har fått eller på vilka grunder, vilket innebär att det är omöjligt att granska om skattepengarna används på ett effektivt sätt.

 Man behöver inte vara professor i ekonomi för att se att de enskilda företagen, och det privata kapitalet, blir allt mindre enskilt.  Och att det privata näringslivet blir allt mindre privat och allt mer offentligt.

I fredags, den 4 september, meddelade finansminister Magdalena Andersson (S) att hon har inlett ett arbete med att se över möjligheterna att lätta på sekretesslagstiftningen.

Eftersom vi skattebetalare, via stat och myndigheter, pumpar in en massa pengar i företagen borde vi också ha motsvarande insyn i företagen.

Och vi borde med Leif Östling, tidigare ordförande i Svenskt Näringsliv, ställa oss frågan: Vad fan får jag för pengarna.

Regeringskansliet: För företagare med anledning av covid-19 

Ekonomistyrningsverket 

 

Ingen får allt, alla får en del

Kompromisser är inte Vänsterpartiets starka sida. För V gäller oftast allt eller inget. Kompromisslösheten är något av V:s affärsidé.

Därför dyker Jonas Sjöstedt upp och säger att Stefan Löfven borde fått mera i EU-förhandlingarna om återhämtningsplanen och EU:s långtidsbudget för 2021–2027.

Man kan alltid säga att förhandlarna borde fått mer. 
Men då bör man kunna förklara i förhållande till vad och hur. 
I en förhandling som slutar i kompromiss har parterna fått igenom bara en del av sina krav, ingen har fått allt.
Ska förhandlingsresultatet bedömas i förhållande till vad som var möjligt eller till utgångsbudet?
I förhandlingarna skulle de 27 olika medlemsländerna jämka ihop sina mycket stora åsiktsskillnader.
Kompromissen omfattar 153 punkter, 67 sidor och 7 700 miljarder svenska kronor.

Nå, men oppositionens roll är ju att opponera emot och ifrågasätta regeringens förehavanden.
Därför är det ingen överraskning att moderaterna är kritiska till coronastödets ”kravlösa bidrag” och ”nya försök att öppna för beskattning på EU-nivå”.
Ulf Kristersson menar att regeringen hade ”ett starkt utgångsläge, som den inte har förvaltat tillräckligt väl” och kritiserar statsminister Stefan Löfven för att ha ”accepterat urvattnade formuleringar” gällande respekten för rättsstaten.
Eller att Sverigedemokraternas Martin Kinnunen kallar bidragen i coronastödet ”fullständigt oacceptabla”.

Enligt Jonas Sjöstedt har Sveriges förhandlare inte rådgjort med EU-nämnden i riksdagen. Nämnden har inte fått ta del de slutliga villkoren i uppgörelsen, säger han. Därför KU-anmäler Vänsterpartiet regeringen.

Åsa Westlund, ordförande i EU-nämnden, säger att regeringen har samrått med nämnden i slutskedet av förhandlingarna.
– Vi fick då en redogörelse av huvuddragen i förhandlingsförslaget till överenskommelse, inklusive den delen som handlar om rättsstatens principer. Det framgick av den att det inte fanns någon text för nämnden att ta del av. Utifrån det gav EU-nämnden statsministern mandatet att säga ja till överenskommelsen.

EU-nämnden är ett organ i Sveriges riksdag där riksdag och regering samråder i EU-frågor. I EU-nämnden bestäms Sveriges förhandlingsposition inför möte i Europeiska rådet och Europeiska unionens råd.

EU-nämnden

Eskilstuna Kuriren Ledare

Expressen 

Europeiska rådets slutsatser, 17–21 juli 2020 

EU-Portalen EU:s budget 

Sverige och Covid 19

Sverige ligger högst då man jämför de nordiska länderna när det gäller antal döda per capita.

Att Sverige har högre dödstal bland äldre kan bero på

- att Sverige räknat in även folk som dött i äldrevården och inte enbart de som avlidit på sjukhus. Många länder har bara räknat antal döda på sjukhus.

- att de som är boende inom äldrevården i Sverige redan är mycket sjuka med flera underliggande sjukdomar. Det är svårt att få plats på äldrevården.
- att Sverige haft ett större antal insjuknade per capita än övriga nordiska länder

Principen för svensk äldrevård är att du ska åldras hemma så länge som möjligt.

-  att resurserna inom vård skola och omsorg, redan före coronasmittan och för att vara ekonomiskt effektiva, har varit slimmade i förhållande till behoven.

I debatten görs jämförelser mellan olika länders antal insjuknade och döda per capita.

Sverige ligger högst då man jämför de nordiska länderna.
Men hur många sjuka i Covid 19 blir återställda efter sjukvård respektive intensivvård?
Finner inga uppgifter om det.

Regeringen, som så småningom ska avkrävas ansvar och eventuellt plikta med sina huvuden, har att ta hänsyn till att krisen samtidigt är ekonomisk. Det är minst två kriser det handlar om.
Arbetslösheten ökar i coronans spår. Företag kraschar, börser rasar, hela samhällsekonomin stannar av beroende på vilka åtgärder och strategier regeringar väljer. Sverige har valt det öppna samhällets väg.

Oppositionspolitiker från yttersta högern till vänstern ligger och lurar i vassen snara att fälla en skakig regering.

SR P1 

Göran Rosenberg 

Peter Malmqvists analys ”Lysande svensk coronastrategi”

SCB:skonjunkturindikator

 Svenska Yle coronastatistik 

Statistik från Johns Hopkins Dödlighet 

Johns Hopkins 

Vart tog börskrisen vägen?

Coronaviruset. Den 30 december 2019 rapporterades den kinesiska staden Wuhan ha 27 misstänkta fall. WHO bekräftade den 7 januari att det rörde sig om ett hittills okänt coronavirus. Det första dödsfallet inträffade 9 januari.

I dag 20-04-26 är 2 898 703 bekräftat smittade och 203 044 döda av coronavirus.

Börsen. 2019 hade blivit ett väldigt starkt börsår med uppgångar på 30 procent. Före årsskiftet 2019/2020 var börsen starkt övervärderad och mogen för en korrigering.
Börsnedgången inleddes kring den 19 februari 2020.
Stockholmsbörsen, OMXSPI, sjönk med mer än 14 procent från toppen i mitten av februari.

”Under de senaste veckorna har världens börser fallit kraftigt till följd av coronakrisen”--- ”Till följd av coronakriserns utbrott har världens börser rasat ordentligt.”
Det meddelar Ekonomifakta i april 2020.

Och Ekonomifakta är inte ensamma om att beskriva sambandet på det sättet. 

Den allmänna uppfattningen tycks vara att börskrisen kom som direkt en följd av coronasmittan. Det handlar således om två kriser, sammanvävda med varandra, som påverkar världsekonomin.

Det kan vara så att coronaepidemin skrämde börsens aktörer att plötsligt börja sälja sina aktier. Klart är att börsen dessförinnan var en sprickfärdig bubbla. Coronautbrottet fick den att spricka.

Hur har börsen reagerat på tidigare epidemier?

Månaden innan Sarsutbrottet 2002, som också var en variant av Coronavirus, hade Stockholmsbörsen gått upp tio procent. Under den kommande veckan reagerade inte investerarna för viruset. Faktum är att efter en månad hade börsen bara gått ner 2 procent. Efter tre månader hade WHO hunnit gå ut med en global varning. Då gick börsen ned 11 procent sedan utbrottet och stod fortfarande på minus, 4 procent, efter ett halvår. Utbrottet orsakade omkring 8 000 fall varav över 750 personer dog, enligt Folkhälsomyndigheten.

Under våren 2009 spreds nyheten att 60 människor i Mexiko City hade dött av vad som beskrevs som en muterad form av svininfluensa. Månaden innan hade börsen stigit 16 procent. Efter en månad var börsen oförändrad efter att först ha backat något. Även att viruset totalt sett orsakade många dödsfall minskade skräcken i takt med att det spred sig. Marknaden hade därför återhämtat sig och var tre månader efter utbrottet upp 13 procent. Vid det laget hade WHO gått ut med en global varning. Antalet dödsfall beräknas till cirka 285 000 personer.

Slutsatsen är att börsen inte på något entydigt sätt tidigare reagerat på virusutbrott.

Jag har några frågor:
Varför reagerade börsen denna gång på virusutbrottet?

Skulle börskrisen ha kommit utan coronan? Nu skylls allt på coronakrisen.

Skulle de ekonomiska konsekvenserna av pandemin blivit lika stora utan börskrisen?

Att coronakrisen orsakat en ekonomisk nedgång är klart.

Men frågan är i hur hög grad börskrisen har påverkat nedgången.
Kan man utröna hur mycket av krisen som beror på coronasmittan och på börsnedgången?

Något för forskare att studera.

JohnsHopkins 

Så påverkas börsen av coronaviruset 

Statens satsningar 
Så har börsen reagerat på virusutbrott 

Mina tidigare funderingar kring detta

Två kriser blir en. Varifrån kommer gratispengarna? Hurgratis är de? 

Statens satsningar på företagen i coronatider

Börs och corona

Orsaker till börsrasen – reella och inbillade 

Smittor och aktiemarknad 

Myten om coronavirusets orsak till börsfallet 

Är krig, katastrofer, kriser och farsoter nödvändiga?

Min första anställning var som lärling hos en målarmästare Bohlin. Det var 1951 och jag var fjorton år.

Bohlin försökte inte bara lära mig måleri utan ansträngde sig ofta och gärna med att förklara världsläget, livet och dess mening för mig. Han ansåg bland annat att det hade varit bättre om tyskarna vunnit kriget i stället för judarna, amerikanerna och kommunisterna.

Inte för att jag begrep mig på politik så värst men jag kände ändå obehag inför hans filosofiska och politiska utläggningar.
En av hans teorier var att krig och farsoter är nödvändiga för att återställa mänsklighetens brist på jämvikt och för att avhjälpa överbefolkning. Ungefär som berättelserna om fjällämmeln som i massor störtar sig över avgrunden då de blivit för många. Krigen och farsoterna är en regulator, förklarade han.

Jag tänker idag på finansbörsen som tycks självsanera när den blivit övervärderad.
I dag ser vi hur coronavirusets framfart tvingar fram vissa nödvändiga omstruktureringar i samhället.

Jag blev aldrig målare och har aldrig antagit Bohlins visdomar men bakom både krig, pandemier och börskrascher finns naturligtvis vissa orsaker.
I dag värjer jag mig från Bolins tankar av flera skäl.
En är att  konsekvensen kan bli att man accepterar krig och katastrofer som oundvikliga.

Men kan Bolin haft rätt när det gällde befolkningsökningen och regleringsmekanismer?
Jag värjer mig mot frågeställningen, men den återkommer envist.

Jag tvingas tänka så här: Krig och kriser har alltid förekommit i människans historia. Folkvandringar har alltid förekommit. Liksom farsoter.
Och ända tills för två hundra år sedan kunde den europeiska befolkningen fly från fattigdom i Europa till andra kontinenter. Det skedde ofta genom att urbefolkningar utrotades antingen genom våld eller smittor. Kolonisationen var ett sätt att lätta på befolkningstrycket i Europa.

I dag är den vägen stängd. Det finns ingenstans att flytta i vår globaliserade värld.

Samtidigt har de senaste tvåhundra åren inneburit en teknisk utveckling som skapat ökade försörjningsmöjligheter men i vissa delar av världen svälter folk ihjäl.

Varken Thomas Robert Malthus (1766 -1834) med sin överbefolkningsteori eller
Joseph Alois Schumpeter (1883 -1950 ) med sin teori om den kreativa förstörelsen är än så länge tillämpbara som förklaring.
Inte heller i Naomi Kleins (1970 - ) förklaringar i boken ”Chockdoktrinen -Katastrofkapitalismens genombrott” hittar jag övertygande förklaringar.

Jag får nog i min inre dialog fortsätta att käfta mot min gamle målarmästare utan att ha någon riktigt bra förklaring till varför krig, katastrofer och farsoter ständigt uppkommer och reducerar vad människor byggt.

Krig 

Farsoter 

Kriser 

Katastrofer

Finanskriser 

Två kriser blir en. Varifrån kommer gratispengarna? Hur gratis är de?

Det är (minst) två kriser som nu drabbar världen ungefär samtidigt.

Den ena är medicinsk (coronan) och den andra är ekonomisk (börskraschen). De påverkar varandra.

Coronaepidemin påverkar världens ekonomier genom de åtgärder som politikerna tvingas vidta för att stoppa virussmittan. Hela samhällsekonomin stängs ner för att isolera virusspridningen. Coronasmittan orsakar därmed indirekt en ekonomisk stagnation.  
Den krisen skulle ha kommit även om den ekonomiska krisen inte skulle ha uppstått.

Den ekonomiska krisen beror på det hastiga börsfallet vid årsskiftet. Den var väntad eftersom börsmarknaden var mycket övervärderad. Även den krisen skulle ha kommit om den medicinska krisen inte skulle ha uppstått.
Aktörerna på finanasmarknaderna hade bara väntat på ett tillfälle att sälja sina övervärderade papper.

De bägge krisorsakerna samverkar och politikerna över hela världen vidtar åtgärder för att
a) hindra smittan att sprida sig, b) dämpa konsekvenserna av den samlade ekonomiska krisen.

Riksbanken delar ut 500 miljarder i ”gratispengar” och Finansinspektionen frigör 800–900 miljarder kronor i möjliga lån. Allt för att stötta svenska företag.
500 miljarder kronor motsvarar 10 procent av Sveriges BNP. 500 miljarder är också mer än den sammanlagda utestående lånestocken till landets små och medelstora företag idag, så det är en omfattande summa.

Övriga stater i världen handlar på samma sätt eftersom bägge kriserna är globala.

Det bör vara en uppgift för så kallade samhällsekonomer att studera skeendet och samband mellan de bägge krisorsakerna.

Skulle den ekonomiska krisen kommit även utan den medicinska?
Varför är det första gången i historien som en ekonomisk kris utlöses av en medicinsk?
Varifrån kommer pengarna som världens stater plötsligt halar upp som stöd till ekonomierna?
Om svaret är lån, vem lånar ut?
Vilka ska betala tillbaka?
”Gratispengar” sa Ingves.
På vilket sätt är de gratis?

Stefan Ingves i SvD

Se mina tidigare blogginlägg i frågan

Statens satsningar på företagen

Börs och corona

Orsaker till börsrasen – reella och inbillade

Smittor och aktiemarknad

Myten om coronavirusets orsak till börsfallet

 

Statens satsningar på företagen i coronatider

Rabatt på hyreskostnader för utsatta branscher 

För företag inom branscher som sällanköpshandeln, hotell, restauranger och vissa andra verksamheter föreslås ett stöd som ska underlätta omförhandling av hyror.
Staten tar kostnaden för 50 procent av hyresnedsättningen upp till 50 procent av den fasta hyran.

Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter

Sänkta arbetsgivaravgifter (endast ålderspensionsavgiften, 10,21%, kommer behöva betalas) under fyra månader. Motsvarande lättnad till enskilda näringsidkare föreslås genom en nedsättning av egenavgifterna.

Ändrade regler om periodiseringsfonder

Regeringen föreslår att reglerna om periodiseringsfonder ändras tillfälligt så att egenföretagare har en utökad möjlighet att få sänkt skatt för 2019 och förbättrad likviditet.
En avsättning till periodiseringsfond betyder att en del av beskattningen (vinsten) kan skjutas upp till senare år. De nya reglerna innebär att 100 procent (istället för 30 procent) av den skattepliktiga vinsten för år 2019 får sättas av till periodiseringsfond, upp till ett tak på 1 miljon kronor. Förslaget berör enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag.

Möjlighet till anstånd att skjuta upp skatteinbetalning

För att stärka företagens likviditet föreslås möjlighet till uppskjuten inbetalning av preliminärskatt på lön, arbetsgivaravgifter och moms.
Anstånd kommer inte beviljas företag som har större skatteskulder, missköter sin ekonomi eller på annat sätt är oseriösa.

Statlig lånegaranti

Den statliga företagsakuten tar 70 procent av risken (lånegaranti) på banklån upp till 75 miljoner (per företag). Lånegarantin ställs ut till bankerna. Företag kan alltså ansöka om ett lån med statlig kreditgaranti genom att vända sig till en bank.
Lånegarantin riktar sig primärt till små och medelstora företag.

Korttidspermittering

Regeringen vill införa ett nytt system för korttidspermittering som innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften samtidig som arbetstagaren får 90 procent av lönen. Staten täcker upp till tre fjärdedelar av kostnaden.

Tillfälligt slopat karensavdrag

Att tillfälligt slopa karensavdraget var ett av de första förslagen som regeringen kommunicerade för att minska spridningen av covid-19. Förslaget innebär att sjukpenning ska betalas ut av staten från dag ett. Staten tar över kostnaden för anställdas sjuklöner

Regeringen har även föreslagit att kravet på läkarintyg under sjuklöneperioden tillfälligt avskaffas. Det innebär att den som är sjuk kan vara hemma från jobbet i upp till 14 dagar utan läkarintyg.

 Regeringen och samarbetspartierna är överens om att ge kommuner och regioner 15 miljarder i extra medel för att täcka kostnader som kopplas till coronakrisen, enligt SR Ekot. 

Varifrån kommer alla pengarna?

Börs och corona

Även om coronaviruset inte utlöste fallet på börsmarknaden så har coronaepidemin skapat kaos i världsekonomin. 

En stor del av kaoset beror på politikernas vällovliga försök att stoppa smittans spridning.
Stängda gränser, mötesförbud, isolering, stängda skolor, undantagstillstånd har bromsat ekonomin.
De stora industrierna stänger, permitterar och varslar anställda.  Småföretagen klappar igen.

För att rädda företagen ger staterna ut nya pengar och strör ut över näringslivet. I USA lovar Trump att varje medborgare, utan motprestation, ska få checkar värda 1000 dollar, s.k. helikopterpengar.

Den svenska regeringen presenterar stödpaket på upp till 300 miljarder kronor till näringslivet.

Allt för att hålla igång näringslivet och hålla köpkraften uppe.

Börserna dök eftersom de var övervärderade och så kom coronaviruset därtill.
Börsens nedgång och pandemins spridning växelverkar i en nedåtgående spiral som måste brytas.

När det gäller coronaepidemin är än så länge är läget följande, 20-03-21 enligt Johns Hopkins
Insjuknade 275 469
Döda 11 402
Tillfrisknande 88 258

De flesta döda tillhör en särskild riskgrupp och är över 80 år med en underliggande sjukdom som hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, högt blodtryck, cancer eller diabetes.

Vi kan jämföra med tidigare virusepidemier.
Viruset sars 2003 slutade med totalt 8 000 smittade och 750 dödsfall i hela världen.
Smittan H1N1 och svininfluensan 2009 krävde över 280 000 liv och mångfalt fler sjuka.
Ungefär likadant för mers 2012 med 2 500 smittade och 858 döda.
Ebolaepidemin 2014 har WHO rapporterat att utbrottet sammanlagt resulterade i minst 28 616 insjuknade och 11 310 döda i de tre hårdast och primärt drabbade länderna, Guinea, Liberia och Sierra Leone.

I inget fall har de tidigare pandemierna samverkat med börskrascher. Än mindre orsakat dem.
Men nu inträffade den medicinska och ekonomiska katastroferna samtidigt.

Man kan vara rätt säker på att smittspridningen inte avtar om börsen repar sig.

Börserna i dag