Jeff Bezos - rikare än svenska staten

I Sveriges statsbudget för år 2021 beräknas utgifterna till 1 069 miljarder kronor och inkomsterna till 1 116 miljarder kronor.

Jeff Bezos är mest känd som grundare och styrelseordförande för Amazon.com. Hans förmögenhet motsvarar 1 735 miljarder svenska kronor. Han är alltså mycket rikare än svenska staten.

Bezos bor i Beverly Hills i ett hus med en 1 260 kvadratmeter stor herrgård i Georgiansk stil. Han betalade 1,6 miljarder kronor för stället.
På den drygt 36 000 kvadratmeter stora tomten finns bland annat en tennisbana, två gästhus och en golfbana med nio hål.

År 2000 startade Bezos företaget Blue Origin, ett rymdfärdsföretag med målet att bygga en raket som kunna transportera människor högt upp i jordens atmosfär för att de ska få uppleva tyngdlöshet.

Den 20 juli 2021, klockan 15.00, lyfte Jeff Bezos mot rymden i sitt eget rymdskepp ”Blue Origin”.

Iförd cowboyhatt firade han med champagne efter att ha landat igen.

– Den bästa dagen någonsin, sa Bezos efter landningen.
Hela resan tog 11 minuter.

Men annars, när Bezos vill resa till vardags, gör han det med sin privatjet Gulfstream G650ER-jet, som rymmer åtta personer, och kostar cirka 65 miljoner US-dollar, 565 miljoner svenska kronor.
Eller så tar han sin 127 meter långa lyxyacht ”Flying Fox” som kostat över fyra miljarder kronor. Den är så stor att den kommer ha följe av en mindre yacht ute till havs – vilken kommer vara utrustad med en helikopterplatta.

Hur blir man så jäkla rik som Jeff Bezos?

Jo, han har blivit så ofantligt rik genom ”sitt” företag Amazon. 

År 2020 hade företaget Amazon 1 298 000 anställda över hela världen. Amazon är världens största e-handelsföretag med 45 procent av marknaden.

Det som gör Bezos så rik är att företagets anställda, genom sitt arbete, skapar ett överskott som tillfaller företaget. Företaget gör dessutom en vinst på sin försäljning. Även den vinsten tillfaller företaget. Företaget har dessutom reklamintäkter som ytterst betalas av konsumenterna.
Det är, med andra ord, löntagarna och konsumenterna som bidrar till företaget Amazons vinster.
Vinsten för Amazon för 2020 var 7,2 miljarder dollar (drygt 60 miljarder kronor).

Eftersom Jeff Bezos 1994 var den som startade Amazon bör han kunna tillgodogöra sig en del av företagets vinster och tjäna pengar på företaget.
Man kan också anta att Bezos besitter förmågor och egenskaper som förtjänar att belönas.
Han sysselsätter ju över en miljon löntagare. Ja, det vill säga företaget gör det.

Men frågan är varför Bezos är så mycket mer värd än en svensk lagerarbetare som har en genomsnittslön på 28 600 kronor per månad.  Det blir 343 200 kr om året.

I fall lagerarbetaren skulle få för sig att köpa Bezos lyxyacht Flying Fox måste han jobba i 11 655 år och inte unna sig något annat under tiden.
11 655 år motsvarar 145 livstider om ett liv omfattar 80 år.

För övrigt utsåg världsfacket ITUC Jeff Bezos till världens sämsta chef år 2014. Facket motiverade utnämningen med att Amazons anställda behandlas som robotar.

Men facket är väl bara avundsjuka, och ni vet det där med Jante och sånt.

 

Om Bezos förmögenhet, Dagens Industri, 

GP om Bezos lyxyacht

Om Bezos privatjet

Om Bezos villa, SvD

Om Amazon

Amazons vinst, Resumé

Bezos världens sämsta chef, ITUC, 

Lagerarbetares lön 

Dokument utifrån, SvT Play: Amazons värld. Kan ses till 28 feb 2023. Produktionsår 2020. Originaltitel Amazon Empire: The Rise and Reign of Jeff Bezos
1. Amazon revolutionen • 56 min
2. Sci fi blir verklighet • 54 min

 

Nationalismens grund

 I dagens globala samhälle har de nationella gränserna suddats ut.

I världsekonomin betyder enskilda nationers budgetar allt mindre.

Nationen blir allt mer en inbillad gemenskap som i Sverige är mest aktuell vid idrottsmästerskap, flagghissning, midsommarafton, prinsessbröllop och tullkontroller.
Nationella politiker får allt mindre att säga till om, vilket inte så konstigt om man ser på den världsekonomiska utvecklingen.

Ända in på 1860-talet var Sverige en nation av jordbrukare. Tre av fyra jobb fanns inom jordbruket. Den svenska ekonomin var nästan helt beroende av det svenska vädret. Dåliga väderförhållanden ledde till uteblivna skördar och massvält som bland annat vid den svåra missväxten 1867-1868.

Under hundra år, 1860-1960, industrialiserades Sverige snabbt. Sysselsättningen inom industrin ökade från drygt 10 procent till ungefär 33 procent som andel av den totala. Många av dagens stora och kända svenska industriföretag bildades under perioden. Industrikoncernen Sandvik grundades till exempel 1862, Atlas Copco 1873 och L.M. Ericsson grundades 1876, SKF 1907, Volvo 1915, Svenska Cellulosa Aktiebolaget) grundades 1929.

I samband med att stora delar av Europa återuppbyggdes efter det andra världskriget gick den svenska industrin på högvarv, vilket resulterade i en rekordsnabb ekonomisk tillväxt under 1950- och 1960-talet. Sveriges BNP per capita fördubblades mellan 1950 och 1973.
Men på 70-talet fick den svenska ekonomin internationell konkurrens och svenska industrier inom metall, skeppsvarv och textil slogs ut.
Efter 1970 var den ekonomiska globaliseringen fullständig och Sverige förlorade sin ledande roll. Nyliberala idéer om privatisering slog rot och genomfördes inom politiken.

Under de senaste 150 åren har Sverige genomgått tre perioder präglade av kraftigt ökad internationell integration. Den första vågen 1865-1914, den andra vågen 1950-1971 och den tredje vågen 1989-.

Idag uppgår den svenska exportandelen till cirka 50 procent av BNP, vilket innebär att ungefär varannan svenskproducerad vara eller tjänst säljs till en konsument i något annat land än Sverige..

Svensk varuexport består i hög grad av industrivaror, såsom fordon, maskiner och skogsindustriprodukter.
Sverige importerar olja, bilar samt el- och teleprodukter. Tjänstehandeln domineras av olika slags affärstjänster, resor och transporter.

Men det är på datorområdet och det finansiella området som globaliseringen gått längst.
För den internationella finans-, valuta och kapitalmarknaden är till exempel de nationella valutorna i första hand spelbrickor för spekulanter. Inte längre ett medel för varuutbytet mellan nationer.

All produktion av varor och tjänster  är integrerad i globala nätverk av multinationella koncerner. Globala sammansättningsfabriker, underleverantörer, råvaruproducenter, transportföretag är ömsesidigt beroende av varandra och dominerar världsmarknaderna. Marknaderna är världsomfattande.
Finans- och kapitalmarknaderna förvandlar reella värden till skuldsedlar som byter ägare genom förväntade prisförändringar. Virtuella börsvärden och spekulation driver världsekonomin. Prisstegringarna på finans- och kapitalmarknaderna uppfattas som värdestegringar tills de säckar ihop och krisen är ett faktum. Kapitalägarna försöker kompensera sig för förlusterna som följer på krisen och den övriga befolkningen får betala. Tänk bankkris.
Miljökatastrofer och människor som flyr undan fattigdom och krig stannar inte inom nationsgränserna utan är globala problem.
Till och med de nationella språken blir mindre viktiga då kommunikation och andra kulturyttringar förs på världsspråket engelska.

En del människor har svårt att acceptera utvecklingen och tyr sig till en nostalgisk längtan tillbaka till en förgången värld. Gången tid betraktas som en idyll, ett förlorat paradis eller en guldålder.
De nationella politikernas allt mer begränsade möjligheter att behärska ekonomin skylls på politikernas okunnighet eller dåliga vilja eller rent av illvilja.
Den dåliga ekonomin är flyktingarnas och invandrarnas fel.  

Den tilltagande nationalismen och konservatismen är en reaktion på den obevekliga historiska utvecklingen.

Globaliseringens tre vågor Sveriges internationalisering under 150 år, Anders Johnson, Underlagsrapport nr 3 till Globaliseringsrådet 2007.

Sätt stopp för öppnade gränser SD:s Jimmie Åkesson och Jonas Andersson SvD Debatt 210719 

Lönsamma miljöbovar slipper undan. Skattebetalarna får stå för kostnaderna.

I SvT P1 Rapport 18 juli 2021 klockan 18.30 visades en ny testmetod för att spåra föroreningar i Östersjön. Metoden har utvecklats av Mittuniversitet.

Industrier utefter Norrlandskusten har under decennier släppt ut föroreningar – bly, kadmium, arsenik och kvicksilver - som samlats på havsbottnen.
I Rapportinslaget får vi följa forskarna vid ett mycket förorenat havsområde utanför SCA Östrands massafabrik i Timrå.
I dag kanske företaget inte släpper ut gifter i havet, men annat var det förr. Och det är den gamla skiten som fortfarande kan vara en miljöfara.

Vad jag vet är SCA varit ett mycket lönsamt företag.

Det finns för övrigt gott om företag som under decennier skapat stora vinster och givit aktieägarna god utdelning och samtidigt vållat miljökatastrofer som först i dag uppmärksammas.
Företag som under många år givit sina ägare stora vinster visar sig så småningom under sin produktionstid ha orsakat miljöförstörelse och sjukdom som staten och kommunerna tvingas ta hand om.
Och det handlar inte bara om koldioxidutsläpp.

Ett känt exempel är Lomma Eternit en asbestcementfabrik. Fabriken stängdes 1977 efter att arbetare hade blivit sjuka på grund av arbete med asbest. Företaget hette ända sedan starten 1906 Skandinaviska Eternit AB. På produkterna stämplades "Lomma Eternit". Företaget ägdes av Skånska Cement (Cementa, Euroc).
Eternitfabriken etablerades 1906 och förblev under hela sin verksamhetstid Sveriges största producent av Eternit. Fabriken hade 37 arbetare år 1923 och 293 arbetare år 1937.

På 1970-talet blev larmrapporter om asbest allmänt kända. Asbestfibrer sätter sig i lungvävnad och orsakar flera sjukdomar, bland annat cancer. Asbestfibrer ingick i tillverkningen av eternitprodukter, och eftersom produktionsprocessen då inte hade några högt ställda säkerhetskrav för asbesthanteringen, så andades många av fabriksarbetarna in fiberhaltig luft. Till sist hade hälsoproblemen blivit så stora hos dem som arbetade med materialet att fabriken fick stängas 1977, sedan asbesthantering gradvis hade förbjudits.
Det finns många liknande exempel.

Medan löntagarna arbetat sig till döds har aktieägarna kunnat göra vinster på produktionen.
Och medan aktieägarna kammade hem aktieutdelningar och aktievinster blev löntagare sjuka eller dog och skattebetalare och samhälle får sopa upp efter företagens miljöförstörelser.

SvT P1 Rapport 18 juli 2021 klockan 18.30

SCA Östrands massafabrik i Timrå. På fabrikens webbplats får man veta att fabriken är världsledande.

SCA:s utdelningar 

Min blogg 3 juni 2014 Löntagarna tar de största riskerna 

Vänsterpartiets nygamla slogan: Allt var bättre förr.

”Det var inte svårt att hitta en bostad. En stark arbetsmarknad sysselsatte nästan alla. Jag växte upp i världens bästa land.”

Nooshi Dadgostar, född 1985, drömmer sig tillbaka till sin barndom under sitt tal i Almedalsveckan 4 juli 2021.
Den tid hon minns bör ha infallit 1990 när arbetslösheten kraftigt ökade och kriserna avlöste varandra.
Men det är klart, barndomsminnen är ofta förskönande eftersom barn är omedvetna om mycket som komplicerar tillvaron.

Dessvärre, för Dadgostar, är att barndomsförenklingarna kvarstår.
Allt var bättre förr anser hon. I alla fall politiken och i synnerhet socialdemokraterna.
Hon beskriver nästan lyriskt Sveriges väg från fattigdom till välfärdsland. Hon berättar att ”Den svenska modellen var stark”. Hon talar om ”En tid som kännetecknas av politisk handlingskraft och inte undfallenhet.”. ”Folkskolan lärde barnen att läsa och skriva. Utbildningen byggdes ut och Sverige blev en kunskapsnation att räkna med.”
Hon talar om tiden 1936-1990.
Att utvecklingen skett under socialdemokratiska regeringar nämner hon naturligtvis inte. Och inte heller att hennes parti hela tiden kritiserade dessa regeringarna.
Däremot citerar hon Per Albin Hanson (1885-1946), socialdemokratisk statsminister under krigsåren, ”Övermodet är inte demokratiskt, demokrati är ansvar. Gärningen är den bästa agitatorn. Ju större ansvar dess färre överord.”

Sen kommer Dadgostar in på nutiden och hon gör ohämmat flera populistiska övertramp.
”I 30 år har olika regeringskonstellationer haft samma problem. De vill bli valda men saknat beslutsamheten och viljan att göra vad som krävs för att samhället ska bli starkare. Handlingskraft har ersatts av passivitet.”

Så kan man naturligtvis säga om man bortser från att problemet är att sverigedemokraterna har en vågmästarroll i riksdagen, att moderaterna samarbetar med SD och att ingen partikonstellation har majoritet i den lagstiftande församlingen. 
Vad värre är att vänsterpartiets ledare inte ens antyder att den nationella politiska makten i dag begränsats och domineras av globala marknadsaktörer och institutioner. Kapitalismen finns inte längre på Vänsterpartiets karta. Att världens ekonomiska kriser har påverkat människors tilltro till de demokratiska institutionerna tycks inte vara något problem för V.
Allt handlar om den svenska inrikespolitiken och dess politiker.
 
Därefter ger hon ganska ohämmat röst åt rena politikerföraktet.
”Posering och snabba utspel har ersatt verklig förändring. Ingenting är på riktigt. Nu heter det yrkespolitiker, inte förtroendevald. En del är sina egna, inget väljarnas röst. Där bakom tystas svenska folket. Politiker är inte alltid längre ett språkrör för folkviljan.”

Folkviljan. Populismens eviga snuttefilt.
”Dom människor som riksdagen ska representera, de förtjänar bättre. Att bli lyssnade på.”.
”Det blir ett politiskt spel istället för ett politiskt hantverk. Och jag förstår den som inte längre litar på politiker.”

Jimmy Åkesson eller Donald Trump kunde inte ha sagt det bättre.

Dadgostars tal under Almedalsveckan 
Populism 

Roten till det onda

Den 12 december 2019 publicerade Sveriges Television en undersökning som visade att Stockholmare köper droger för 30 miljoner i veckan.

Enligt utredningen röker Stockholmarna nästan 1,8 miljoner doser cannabis, snortar 33 670 linor kokain och tar över 451 000 doser amfetamin på en vecka.

Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, är gatupriset för 1 gram cannabis 110 kronor, för 1 gram kokain ligger priset på 900 kronor och för 1 gram amfetamin ligger priset på 240 kronor.

Detta tyder på att det inte är de fattiga knarkarna på samhällets botten som är basen för knarkmarknaden utan att bruket av knark är mer utbrett än så.
 
Som alla marknader består knarkmarknaden av producenter, säljare och köpare.

Producenterna finns i Marocko (hasch och marijuana), Latinamerika (kokain), Afghanistan (heroin och cannabis), Asien (amfetamin, metamfetamin), Nederländerna och Belgien (amfetamin och ecstacy) och Östafrika (kat). Nya psykoaktiva substanser, så kallade internetdroger, kommer ofta från Kina och Indien.

Knarket smugglas in i Sverige av kriminella ligor. Men säljs också enskilt via Internet.
Säljarna är kriminella knarkligor som slåss om de lukrativa marknadsandelarna.

Utan köpare skulle de inte finnas.

Vissa politiker vill skärpa straffen för ligisterna. Tanken är att knarkhandlarna inte kan sälja knark medan de sitter bakom galler. Men så länge som det finns köpare kommer det finnas säljare som vill ta de inburades plats. Nyrekryteringen kräver våldsamma strider.

Det är märkligt att inget politiskt parti angriper roten till det onda - knarkanvändandet.
Få debattörer diskuterar vilka det är som köper och använder knark.
Om det är som det verkar, att knarkandet är så utbrett, vilka konsekvenser har det för vårt samhälle?
Hur många människor i samhället går omkring och är dopade?

Var finns de undersökande journalisterna? Vad gör underrättelsetjänsterna? Finns det överhuvudtaget forskning på området?
Vad gör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap?

Droger för 30 miljoner, SvT 

Så här gjordesundersökningen 

Expressen: Kokainliga sprängd på Östermalm i Stockholm 

Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN, 

CAN RAPPORT 200 Narkotikaprisutvecklingeni Sverige 1988-2020 

CAN RAPPORT 180 Drogutvecklingeni Sverige 2019

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, 

 

Vilka köper knark?

Knarkhandel tycks vara en lönande affär.

Värd att mörda för, värd att riskera frihet, liv och lem.
Man kan läsa om driftiga tonåringar som bedrivit knarkhandel från sina pojkrum. Utan att föräldrarna anat något.
2019 skrev Aftonbladet om en kille som tjänade 6000 kronor om dagen på att sälja knark.

Expressen berättade förra året om den nu 26-åriga Cody Ronald Ward i Australien som sålde droger för hundratals miljoner. Från sitt pojkrum.

 I morse läste jag åter igen om en femtonåring som langade knark från sitt pojkrum där han också förvarade vapen och ammunition.
Det är som sagt en lönande marknad.

Produktion och export av narkotika är faktiskt en av världens största industrier. Handeln beräknas omsätta ca 2 250 000 000 000 kronor (2250 miljarder kronor). Smugglingen av narkotika sköts av kriminella grupper med kontakter i flera länder.

Stockholmare lägger ner 31 miljoner kronor på droger i veckan. Det visar en ny granskning från Veckans brott, rapporterar SVT.

En marknad består ju av producenter, säljare och köpare. Så länge det finns en efterfrågan finns det också en marknad.

Så, vilka köper narkotika?
De socialt utslagna pundarna kan väl inte ha råd att köpa så mycket? Även om de stjäl för att få ihop stålar.
De grovt kriminella som har gjort knarket till sin livsstil kan inte vara de största konsumenterna.
Kan den stora köpgruppen vara helt vanliga människor? Dina grannar, släktingar, vänner? Murare, journalister, rocksångare, revisorer, textilarbetare, sopåkare, partiledare, direktörer, lärare, cykelreparatörer, forskare, laboranter, truckförare, kontorsknoddar och andra hårt arbetande människor?

Finns det forskning på det?

AB

Expressen 

15-åringar åtalas för droghärva i pojkrummet, AB  

En skrift om narkotikaindustrins påverkan på samhällen. Socialstyrelsen

Undersökning visar: Stockholmare köper droger för 30 miljoneri veckan, SVT

Polis skjuten till döds i Biskopsgården, GP